Stöd till geovetenskaplig forskning 2024

SGU har i uppdrag att stödja geovetenskaplig tillämpad forskning och riktad grundforskning vid svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Syftet är att utveckla och använda nya kunskaper och metoder inom geologin för att bättre kunna tillfredsställa samhällets behov och verka för en hållbar utveckling. Vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta inom SGU:s ansvarsområden är kriterier för bedömning och rangordning av ansökningarna.

SGU kan dela ut forskningsmedel om cirka sex miljoner kronor per år. Geovetenskaplig information från SGU:s databaser kan med fördel och utan kostnad användas i forskningsprojekt, kontakta oss för mer information vid behov.

Beslut om fördelning av medel till geovetenskaplig forskning 2024

SGU har inom utlysning 2024 tagit emot sex ansökningar om bidrag till geologisk forskning. För att ansökningar ska beviljas medel krävs att forskningsprojekten svarar till de utmaningar som beskrivits i utlysningstexten samt har rankats högt. För 2024 års ansökningar kan konstateras att samtliga av de inkomma ansökningarna uppfyller de grundläggande kriterierna och de flesta håller hög kvalitet. SGU har utifrån en samlad bedömning från externa och interna granskare och beredningsmöte valt att följa rekommendationen av utkomsten från detta möte och därmed fördela medel till ett nytt forskningsprojekt. Motivering följer under rubriken ”Skäl för beslut”. 

Skäl för beslutet

Följande stycke inkluderar motivering samt eventuella obligatoriska förändringar för det projekt som beslutas erhålla bidrag.

Exploring greenhouse gas emissions in wetlands: rewetted organic soils vs constructed agricultural ponds. Amelie Lindgren, GU.

Välformulerad och tydlig ansökan med omfattande fältstudier med insamling av olika typer av datamängder. Avancerade utvärderingsmetoder inkl. maskininlärning kommer att användas i projektet. Resultaten som kommer att kunna utgöra underlag för att bedöma olika klimatåtgärders effektivitet och omgivningspåverkan samt ge bättre beslutsunderlag vid planering av åtgärder.

Läs mer i det fullständiga tilldelningsbeslutet

Fokusområden

Lagring av organiskt kol i jord och sjösediment: Geodatadrivna metoder för planering av markanvändning och prognostisering av klimatåtgärders effekter

Förekomsten av växthusgaser i atmosfären har betydelse för klimatet eftersom antropogena och naturliga utsläpp påverkar och orsakar klimatförändringar. Inlagring av växthusgaser i mark, biota och vatten minskar gasernas förekomst i atmosfären och kan bidra till att balansera och motverka pågående klimatförändringar.

Stora mängder kol har sedan senaste glaciationen lagrats i de sediment och torvjordar som bildats i sjöar och torvmarker. Detta innebär att stora mängder växthusgaser bundits in från atmosfären. Genom bland annat dikning (vanligen för att bedriva skogs- och jordbruk) och ändrad markanvändning har denna process störts vilket lett till att det organiska materialet bryts ner. Många organiska jordar är därför en källa i stället för en sänka för växthusgaser. Enligt Naturvårdsverket (2021) bedöms läckage från organiska jordar utgöra ungefär 20 procent av Sveriges klimatpåverkande utsläpp, ungefär lika mycket som transportsektorn. För att begränsa läckaget av kol från utdikad mark kan åtgärder såsom återvätning av torvmarker utföras.

SGU har en myndighetsutövande roll inom samhällsplanering och finansierar sedan tidigare forskningsprojekt som syftar till att öka användningen av geologisk information i kommunal, regional och statlig planering. Regeringen genomför dessutom en utökad satsning på återvätning av våtmarker. Inom ramen för denna satsning har SGU tagit fram kunskapsunderlag som främst syftar till att identifiera platser där återvätning kan leda till en stärkt grundvattentillgång. Föreliggande utlysning avser forskning kopplad till utsläppsminskande åtgärder genom kolinlagring i jord och sediment, där en växelverkan mellan beviljade forskningsprojekt och framför allt regeringens våtmarkssatsning kan förväntas.

De ökade behoven av klimatomställning och utsläppsminskning sker parallellt med pågående teknisk utveckling. Genom utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och maskininlärning, i kombination med utökade möjligheter till systematisk utvärdering av kvantitativa data och nyttjande av statistiska metoder, har en fas med snabb utveckling av nya utvärderingsmöjligheter inom geovetenskapen inletts. Föreliggande utlysning avser tillämpningar av ny utvärderingsteknik för att uppnå effektiva klimatåtgärder genom utsläppsminskning och/eller upptag av kol i jord och vattenavsatta sediment.

Fokusområden för utlysningen

Följande fokusområden ingick i SGU:s utlysning för geovetenskaplig forskning 2024. Gemensamt är att ny utvärderingsteknik ska ingå i beviljade forskningsprojekt:

• Underlag till samhällsplanering som gynnar en hållbar markanvändning där nettoutsläpp av klimatgaser från jordar och/eller sediment minskas. Detta kan avse åtgärder vid befintlig markanvändning eller anpassning vid till exempel nybyggnads- och infrastrukturprojekt. På SGU finns en stor mängd data (till exempel torvarkivet, torvlagerföljder, jordartskartor, jorddjupskartor, med mera) som kan användas som ett underlag för att studera organiska jordars växthusgasbalans och hur den påverkas av olika markanvändning. Dessa datamängder kan behandlas, utvärderas och/eller kombineras på nya innovativa sätt för att ta fram förbättrat underlag för en hållbar och klimatsmart samhällsplanering.
• Metodikutveckling. Befintliga och nya geovetenskapliga data kan genom metodutveckling och tillämpning av innovativ teknik utvärderas i syfte att minska avgången av växthusgaser eller förbättra kolinlagring genom att styra markanvändningen. Detta kan exempelvis göras genom systematisk utvärdering av kvantitativa data, statistisk utvärdering med till exempel Bayesiansk analys, eller med hjälp av artificiell intelligens och maskininlärning.
• Åtgärdsstudie baserat på geologisk information med fokus på till exempel metodik eller fallstudier. Detta kan avse både studier av planerade, pågående och genomförda åtgärder, till exempel fallstudier vid nybyggnads- och infrastrukturprojekt, grund- eller materialtäkt eller vid återvätning av våtmarker.
• Studier av andra effekter på geo- och ekosystem vid klimatanpassningsåtgärder eller utsläppsminskande åtgärder, såsom exempelvis vid återvätning av torvmarker. Detta kan till exempel handla om påverkan på yt- och grundvatten, geo- och ekosystemtjänster samt närområdets markanvändning.

SGU ser gärna samfinansiering för projekt med tekniskt fokus (till exempel inom AI eller kvantitativ dataanalys), där SGU:s databaser eller andra geologiska underlag ingår för att understödja innovativa angreppssätt och uppmuntra utvecklingen av nya forskningskonstellationer.

Förutsättningar och data

Den föreslagna forskningen ska utgå från geologisk kunskapsuppbyggnad. Forskningen ska ha grund i svenska förhållanden och SGU ser det som en grundläggande aspekt att befintliga data från SGU används, såsom exempelvis torvarkivet, jordartskartor, med mera. Ytterligare information om SGU:s data och tjänster finns på bland annat på följande webbsidor på webbplatsen:

SGU – Produkter och tjänster (översikt för olika typer av data)

SGU:s torvarkiv (pågående arbete med att digitalisera omfattande historiska data)

Projektansökan ska även inkludera en kommunikationsplan som syftar till att nå ut med resultat till både allmänheten och resultatens slutanvändare samt för att skapa dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare.

Ytterligare information erhålls av Bradley Goodfellow eller Fredrik Mossmark; Sveriges geologiska undersökning, Box 670, 751 28 Uppsala, tel. 018-17 90 00 eller via e-post: fou@sgu.se

SGU:s generella villkor för bidrag till forskning 2023

Riktlinjer för granskning av forskningsbidragsansökningar vid SGU