Bild på en mosse.

Stöd till geovetenskaplig forskning 2023

Sveriges geologiska undersökning utlyser medel för forskningsprojekt inom tillämpad forskning och riktad grundforskning inom det geovetenskapliga området med inriktning mot kolinlagring i sediment och jordar. Ansökningstiden går ut den 12 december 2023 kl. 14.00.

SGU har i uppdrag att stödja geovetenskaplig tillämpad forskning och riktad grundforskning vid svenska universitet, högskolor, forskningsinstitut och myndigheter med forskningsuppdrag. Syftet är att utveckla och använda nya kunskaper och metoder inom geologin för att bättre kunna tillfredsställa samhällets behov och verka för en hållbar utveckling. Vetenskaplig kvalitet och samhällsnytta inom SGU:s ansvarsområden är kriterier för bedömning och rangordning av ansökningarna.

SGU kan dela ut forskningsmedel om cirka sex miljoner kronor per år. Geovetenskaplig information från SGU:s databaser kan med fördel och utan kostnad användas i forskningsprojekt, kontakta oss för mer information vid behov.

Lagring av organiskt kol i jord och sjösediment: Geo-datadrivna metoder för planering av markanvändning och prognostisering av klimatåtgärders effekter

Förekomsten av växthusgaser i atmosfären har betydelse för klimatet eftersom antropogena och naturliga utsläpp påverkar och orsakar klimatförändringar. Inlagring av växthusgaser i mark, biota och vatten minskar gasernas förekomst i atmosfären och kan bidra till att balansera och motverka pågående klimatförändringar.

Stora mängder kol har sedan senaste glaciationen lagrats i de sediment och torvjordar som bildats i sjöar och torvmarker. Detta innebär att stora mängder växthusgaser bundits in från atmosfären. Genom bland annat dikning (vanligen för att bedriva skogs- och jordbruk) och ändrad markanvändning har denna process störts vilket lett till att det organiska materialet bryts ner. Många organiska jordar är därför en källa i stället för en sänka för växthusgaser. Enligt Naturvårdsverket (2021) bedöms läckage från organiska jordar utgöra ungefär 20 procent av Sveriges klimatpåverkande utsläpp, ungefär lika mycket som transportsektorn. För att begränsa läckaget av kol från utdikad mark kan åtgärder såsom återvätning av torvmarker utföras.

SGU har en myndighetsutövande roll inom samhällsplanering och finansierar sedan tidigare forskningsprojekt som syftar till att öka användningen av geologisk information i kommunal, regional och statlig planering. Regeringen genomför dessutom en utökad satsning på återvätning av våtmarker. Inom ramen för denna satsning har SGU tagit fram kunskapsunderlag som främst syftar till att identifiera platser där återvätning kan leda till en stärkt grundvattentillgång. Föreliggande utlysning avser forskning kopplad till utsläppsminskande åtgärder genom kolinlagring i jord och sediment, där en växelverkan mellan beviljade forskningsprojekt och framför allt regeringens våtmarkssatsning kan förväntas.

De ökade behoven av klimatomställning och utsläppsminskning sker parallellt med pågående teknisk utveckling. Genom utvecklingen av artificiell intelligens (AI) och maskininlärning, i kombination med utökade möjligheter till systematisk utvärdering av kvantitativa data och nyttjande av statistiska metoder, har en fas med snabb utveckling av nya utvärderingsmöjligheter inom geovetenskapen inletts. Föreliggande utlysning avser tillämpningar av ny utvärderingsteknik för att uppnå effektiva klimatåtgärder genom utsläppsminskning och/eller upptag av kol i jord och vattenavsatta sediment.

Fokusområden för utlysningen

Följande fokusområden ingår i SGU:s utlysning för geovetenskaplig forskning 2024. Gemensamt är att ny utvärderingsteknik ska ingå i beviljade forskningsprojekt:

  • Underlag till samhällsplanering som gynnar en hållbar markanvändning där nettoutsläpp av klimatgaser från jordar och/eller sediment minskas. Detta kan avse åtgärder vid befintlig markanvändning eller anpassning vid till exempel nybyggnads- och infrastrukturprojekt. På SGU finns en stor mängd data (till exempel torvarkivet, torvlagerföljder, jordartskartor, jorddjupskartor, med mera) som kan användas som ett underlag för att studera organiska jordars växthusgasbalans och hur den påverkas av olika markanvändning. Dessa datamängder kan behandlas, utvärderas och/eller kombineras på nya innovativa sätt för att ta fram förbättrat underlag för en hållbar och klimatsmart samhällsplanering.
  • Metodikutveckling. Befintliga och nya geovetenskapliga data kan genom metodutveckling och tillämpning av innovativ teknik utvärderas i syfte att minska avgången av växthusgaser eller förbättra kolinlagring genom att styra markanvändningen. Detta kan exempelvis göras genom systematisk utvärdering av kvantitativa data, statistisk utvärdering med till exempel Bayesiansk analys, eller med hjälp av artificiell intelligens och maskininlärning.
  • Åtgärdsstudie baserat på geologisk information med fokus på till exempel metodik eller fallstudier. Detta kan avse både studier av planerade, pågående och genomförda åtgärder, till exempel fallstudier vid nybyggnads- och infrastrukturprojekt, grund- eller materialtäkt eller vid återvätning av våtmarker.
  • Studier av andra effekter på geo- och ekosystem vid klimatanpassningsåtgärder eller utsläppsminskande åtgärder, såsom exempelvis vid återvätning av torvmarker. Detta kan till exempel handla om påverkan på yt- och grundvatten, geo- och ekosystemtjänster samt närområdets markanvändning.

SGU ser gärna samfinansiering för projekt med tekniskt fokus (till exempel inom AI eller kvantitativ dataanalys), där SGU:s databaser eller andra geologiska underlag ingår för att understödja innovativa angreppssätt och uppmuntra utvecklingen av nya forskningskonstellationer.

Förutsättningar och data

Den föreslagna forskningen ska utgå från geologisk kunskapsuppbyggnad. Forskningen ska ha grund i svenska förhållanden och SGU ser det som en grundläggande aspekt att befintliga data från SGU används, såsom exempelvis torvarkivet, jordartskartor, med mera. Ytterligare information om SGU:s data och tjänster finns på bland annat på följande websidor:

SGU – Produkter och tjänster (översikt för olika typer av data)

SGU:s torvarkiv (pågående arbete med att digitalisera omfattande historiska data)

Projektansökan ska även inkludera en kommunikationsplan som syftar till att nå ut med resultat till både allmänheten och resultatens slutanvändare samt för att skapa dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare.

Ansökan

Ansökan görs i SGU:s ansökningssystem Webropol genom att fylla i ansökningsformuläret. Projektbeskrivning inklusive sammanfattning, tidsplan, kostnadskalkyl (löner gärna baserade på timmar), riskanalys, förteckning av relevant litteratur samt en kommunikationsplan ska bifogas som pdf-dokument. Beskrivningen av forskningsprojektet bör inte överskrida 7 sidor (11 pkt). Meritförteckning med publikationslista biläggs också ansökan.

Det är sökandens skyldighet att se till att inlämnade uppgifter och pdf-dokument är läsligt. Ansökan bör skrivas på engelska, då ansökningarna kan komma att granskas av internationella experter. SGU avråder sökande att lämna ut personpersonnummer samt andra privata uppgifter i ansökan.

Praktiska detaljer

Vi ser fram emot att få in din ansökan senast den 12 december 2023 kl. 14.00 via länken nedan.

SGU tänker sig finansiering av 1–2 större projekt om ca 3–5 miljoner kronor uppdelat på maximalt 3 år (2024–2026) och mindre projekt/förstudier om ca 150 tusen kronor under år 2024.

Ytterligare information erhålls av Bradley Goodfellow eller Fredrik Mossmark; Sveriges geologiska undersökning, Box 670, 751 28 Uppsala, tel. 018-17 90 00 eller via e-post: fou@sgu.se

Till ansökningsformuläret för SGU:s forskningsbidrag 2024

SGU:s generella villkor för bidrag till forskning 2023

Riktlinjer för granskning av forskningsbidragsansökningar vid SGU

När ansökningstiden har gått ut, så börjar urvalsprocessen och slutgiltigt beslut om medel fattas i mars 2024 då även beviljade projekt kan starta. Läs mer om urvalsprocessen:

Så behandlas din ansökan

Senast granskad 2023-10-16