
Vid Maltesholms skogsplantskola kommer SGU att ta största möjliga hänsyn till de stora ekarna och bokarna på området, vid planerad sanering. Det var också ett av råden som kom ur pilotstudien som SGU uppdragit.
Ing-Marie Nyström/SGU
Ny studie visar hur biologisk mångfald kan stärkas vid sanering
Genom att exempelvis spara träd eller anlägga en äng kan återhämtningen av ett förorenat område förbättras – i stället för att försämras – vid sanering. Det är en av flera viktiga slutsatser som dragits i en pilotstudie som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har låtit genomföra.
– Mycket kan göras med en ganska liten investering, säger Karin Eliaeson, projektledare på SGU med ansvar för flera saneringsprojekt.
Målet för pilotstudien, som utfördes av konsultföretaget WSP, var att hitta mer hållbara sätt att genomföra marksanering på.
– Det är vanligt att vi bara värderar våra saneringsåtgärder i mängder eller pengar. Det är svårare att mäta naturvärden, och det behöver vi bli bättre på. Därför tog vi initiativ till den här studien, säger Karin Eliaeson.
I arbetet med studien användes en modell för att värdera den biologiska mångfalden, före och efter en saneringsåtgärd sätts in. Modellen matades med de faktiska naturvärdena från två olika förorenade områden som SGU ansvarar för att sanera, Flygsfors glasbruk och Maltesholms plantskola. Därefter tittade man på några möjliga åtgärder och hur de skulle påverka området.
Resultaten visar att det kan vara gynnsamt att spara viss växtlighet genom att anpassa saneringsåtgärder. Om hänsyn även tas till den biologiska mångfalden i den efterföljande återställningsfasen, genom att exempelvis anlägga en äng eller sandblottor, kan återhämtningen förbättras ytterligare. I stället för att saneringen minskar den biologiska mångfalden på platsen, kan den alltså öka.
I studien över Flygsfors glasbruk uppskattade WSP exempelvis att den biologiska mångfalden påtagligt skulle förbättras av att låta flera sälgar stå kvar, av att lägga igen diken och genom att plantera ek och lönn.
– Vi är ofta så fokuserade på att ta bort föroreningen att vi missar att den kan vara en bra idé att spara exempelvis träd eller stenrösen. Tar man tidigt in en biolog eller ekolog för att planera vilka åtgärder man sätter in, och hur, finns mycket att vinna. Jag tycker att vi fått fram viktiga resultat, säger Karin Eliaeson.
SGU har en viktig roll i att sanera förorenade områden i Sverige. Myndigheten ansvarar både för att åtgärda vissa områden där den förorenande verksamhetsutövaren inte längre finns kvar, och efter statlig verksamhet som lagts ner. I dag arbetar SGU med cirka 75 projekt i hela landet.
Senast granskad 2024-10-31