Farleder och hamnar

Inom stora delar av landet påverkas vattendjup och kustlinje av landhöjning. Detta tillsammans med pågående naturliga bottensedimentrörelser (sedimentdynamik) medför ett återkommande behov av åtgärder för att vidmakthålla eller förbättra farleder och hamnar.

För större farleder och hamnar skapar skärpta internationellt beslutade säkerhetsregler samt önskemål om att kunna ta in större fartyg motsvarande åtgärdsbehov. Förhållandet gäller således för såväl större hamnar och farleder som för båthamnar och båtfarleder samt för enskilda båtlägen.

Att vidmakthålla respektive förbättra en farled eller en hamn kräver vanligen muddring med åtföljande behov av att deponera muddermassor. Förbättring av en hamn kan även omfatta utfyllnad och anläggning av pirar och kajer.

För att arbeten enligt ovan ska kunna genomföras på ett sätt som dels orsakar minsta möjliga skador på omgivande naturmiljö, dels är ekonomiskt försvarbart, krävs kunskap om havsbottnens geologiska uppbyggnad inom de områden som direkt påverkas av verksamheten och deras omgivning samt om de sedimentdynamiska processer som verkar inom berörda områden.

Frågor som bör beaktas innefattar:

  • Vilken eller vilka typer av muddring bör användas med hänsyn till konstaterade bottenmaterial? Förekommer starkt förorenade unga gyttjiga sediment inom det område som ska muddras? Vilken utbredning har de?
  • Vilken bärighet har bottenmaterialet? Kan det belastas med fyllning? Finns det risk för skred?
  • Finns det risk för att exponerade erosionskänsliga ytor från vilka ett naturligt erosionsskyddande lager av grus och sten avlägsnats kommer att eroderas vid hårt väder eller av fartygstrafik och därigenom orsaka återkommande vattengrumling?
  • Finns det risk för att planerade farledsrännor eller pirar kommer att skapa avbrott i en naturlig kustnära sandtransport och därmed orsaka stranderosion ”nedströms” anläggningen?
  • Hur och var ska uppmuddrade massor deponeras med hänsyn till föroreningsgrad och sammansättning? Se även under ”Muddring och mudderdeponering”.

SGU kan i många fall bidra med information och kunskap om havsbottnens uppbyggnad och rådande sedimentdynamiska förhållanden.