Vid planering av rör- och kabelsträckningar till havs är strandens utformning, uppbyggnad och exponering för vågverkan och vinteris vid landtagningspunkter, samt havsbottens utformning och sammansättning, faktorer som bör beaktas.

Landtagning

I samband med landtagning till en exponerad kust är det viktigt att beakta havsbottnens och strandens erosionsbenägenhet. Där det naturliga bottenmaterialet påverkats och naturliga erosionsskydd (grus, sten, och block) avlägsnats kan erosionsskyddande material behöva läggas ut. Kustavsnitt som är utsatta för aktiv stranderosion bör undvikas helt. I skyddade lägen med liten vattenomsättning, till exempel djupa vikar, pågår vanligen sedimentation av gyttjiga finsediment. Dessa kan, framför allt i anslutning till samhällen, industrier, hamnar och marinor, hålla höga halter av miljögifter. Innan muddring för landtagning av en kabel eller rörledning i ett sådant område bör sedimentens innehåll av miljögifter fastställas. Resultaten av detta bör styra den vidare verksamheten, se ”Muddring och mudderdeponering”.

Förläggning på havsbottnen

För att skydda ledningar mot påverkan av havsvågor och is på grunt vatten vid landtagningspunkter i exponerade lägen förläggs de vanligen någon meter under bottenytan respektive markytan.

Kablar förläggs vanligen någon meter under havsbottenytan även inom utsjöområden. Faror som detta avser begränsa innefattar påverkan från havsvågor och is över grundområden samt påverkan från bottentrålning, som också bedrivs på djupt vatten. Djupförläggningen kan endera ske genom plöjning under förläggningen eller genom högtrycksspolning efter genomförd förläggning. Plöjning är att föredra ur miljösynpunkt då högtrycksspolning orsakar en avsevärd vattengrumling och sedimentspridning med risk för remobilisering av sedimentbundna miljögifter. Metoden innebär dock en risk för kabelskador, framför allt inom områden med grövre bottenmaterial.

Också större rörledningar, till exempel Nord Stream-förbindelsen, kan kräva bottenarbeten inom utsjöområden. Dels kan stenfyllning krävas för att fylla ut ojämnheter i havsbottenytan eller möjliggöra en säker korsning av en befintlig kabel eller rörledning. Dels kan ledningen, av stabilitetsskäl, behöva förläggas under havsbottenytan inom exponerade grundområden, det senare vanligtvis genom plöjning.

SGUs information

SGU kan bidra med översiktlig information och kunskap om olika bottenmaterials utbredning i havsbottenytan, om havsbottnens uppbyggnad, om sedimentdynamiska förhållanden, samt om unga lersediments miljögiftbelastning.