För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner
Gruvtruck med malm.

Gruvtruck med malm.

Foto: Pontus Westrin, SGU.

Gruvavfall och hur det hanteras

Avfallshanteringen är många gånger en av de viktigaste delarna av gruvverksamhetens miljöarbete. En god avfallshantering kan kraftigt begränsa miljöpåverkan från gruvverksamheten.

Gruvavfall uppkommer vid alla gruvverksamheter. Gruvavfallet kan delas upp i flera olika delar, där de mest betydande kategorierna är:

  • Gråberg
  • Anrikningssand
  • Gruvvatten

Alla gruvverksamheter ger upphov till gråberg, anrikningssand och gruvvatten. Mängd och volym kan variera kraftigt mellan olika verksamheter, framför allt beroende på vilket material som bryts och i vilken koncentration samt om det bryts i dagbrott eller under jord.

Gråberg

Gråberg är det berg som bryts för att komma åt malmen (den ekonomiskt brytbara delen av berget). Gråberg uppkommer i både dagbrott och underjordsgruvor. Gråberget deponeras i närhet till gruvan och täcks generellt av morän eller återdeponeras i dagbrottet eller underjordsgruvan vid avslutad drift, så kallad efterbehandling. I flera fall så sker detta löpande under driften, så kallad succesiv efterbehandling.

Läs mer om gråberg

Anrikningssand

Anrikningssand uppkommer efter att malmen krossats och bearbetats till ett mineralkoncentrat som ofta säljs vidare till smältverk. Det som blir kvar kallas anrikningssand och är ett avfall. Detta material är, likt mineralkoncentratet, mycket finkornigt. Mängden anrikningssand som uppkommer relaterar till halten värdefulla ämnen som tas ut ur malmen. En låg halt av värdefulla ämnen gör att mer anrikningssand uppkommer medan en högre halt, exempelvis som i flera järnmalmsgruvor (där halten järn kan överstiga 40 procent), leder till mindre mängd anrikningssand per ton bruten malm.

Det vanligaste är att anrikningssanden deponeras i så kallade anrikningsmagasin, vilka är anläggningar som konstruerats för att hålla sanden. I vissa fall kan anrikningssand användas för återfyllnad av bergrum.

Läs mer om anrikningsprocessen och anrikningssand

Gruvvatten

Gruvvatten är vatten som använts av gruvverksamheten i olika processer, eller regn-, yt- eller grundvatten som påverkats av gruvan eller avfallet från gruvan. Då gruvvattnet lämnar gruvverksamheten, exempelvis genom avrinning från ett sandmagasin, kan det räknas som ett slags avfall. I miljötillståndet finns till exempel uppgifter om vilken koncentration av metaller eller andra ämnen som vattnet får innehålla när det lämnar gruvverksamheten. Vid behov kan gruvverksamheten behöva anlägga en vattenreningsanläggning till dess att gruvan efterbehandlats eller uppnår stabila förhållanden så miljön inte löper risk att skadas. Gruvvattnet återcirkuleras ofta flera gånger i verksamheten för att minska användningen av vatten.

Läs mer om vatten, miljö och hälsa

Senast granskad: 2020-03-02

Skriv ut Dela med andra: Facebook LinkedIn

Kontaktperson

  • Pontus Westrin

    Telefon: 018-179072018-179072
    Ort: Uppsala
    Avdelning: Mineralresurser - Mineralinformation och Gruvnäring
    Skicka e-post