På bilden syns förorenat vatten från en gruva.

Förorenat vatten från en gruva.

Foto: Pontus Westrin, SGU.

Gruvor, vatten, miljö och hälsa

Gruvverksamhet kan påverka vårt vatten, bland annat genom utsläpp av metaller. Påverkan regleras i lagen och begränsas genom välplanerad avfallshantering och effektiv tillsyn.

Gruvverksamhet ger upphov till utsläpp av metaller och andra ämnen till vatten. Metaller är grundämnen som förekommer naturligt i all berggrund, jord och vatten. Berg bryts hela tiden ned naturligt (så kallad vittring) och metaller släpps ut till sjöar och vattendrag. När berg bryts, tas upp till ytan och krossas, som i gruvor, kan dock vittringen gå snabbare då en större yta per mineralkorn utsätts för luft och vatten.

Då metaller är grundämnen så bryts de inte ner utan kan stanna i vår miljö eller i våra kroppar en längre tid. De flesta ämnen har negativ effekt på vår hälsa i tillräckligt höga koncentrationer. Vilken koncentration som är farlig för människor beror på ämnena och begränsas ofta av så kallade gränsvärden i lagar eller vägledningar. Järn är till exempel sällan ett problem, medan även små koncentrationer av kadmium och uran kan vara problematiskt. Exponering för vissa metaller kan till exempel vara cancerframkallande, ge skador på nervsystem eller påverka njurfunktionen.

Läs mer om metaller och vår hälsa på Livsmedelsverkets webbplats (nytt fönster).

Gruvverksamheter regleras efter utsläppsvillkor som anges i miljötillståndet. Genom vittring av gruvavfall sker en påverkan på närliggande mark och vatten, dock kan denna påverkan begränsas genom välplanerad avfallshantering. Hur stor påverkan är, och om den kan anses vara skadlig, bedöms ofta utifrån miljökvalitetsnormer. Miljökvalitetsnormerna är ett juridiskt styrmedel som förklarar hur mycket miljön eller människan tål, bland annat i form av gränsvärdesnormer.

Läs mer om miljökvalitetsnormer för ytvatten på HaV:s webbplats (nytt fönster).

Läs mer om metaller och deras olika effekter på vår miljö på Naturvårdsverkets webbplats (nytt fönster).

Senast granskad 2020-03-02