Checklista inför ansökan om grundvattenbortledning

Checklistan är tänkt att vara en hjälp för verksamhetsutövare som ska söka eller ändra tillstånd för grundvattenbortledning, men även myndigheter och andra involverade i tillståndsprocessen kan använda listan som hjälp att granska innehållet i en ansökan. Checklistan kan även fungera för hjälp och prioritering av tillsyn av grundvattenbortledning.  

Grundvattenbortledning kan ske med syftet att använda det bortledda vattnet, till exempel för dricksvattenproduktion, kylning eller bevattning. Grundvattenbortledning kan också behövas för länspumpning, det vill säga att torrlägga ett område, till exempel vid täkt- och gruvverksamheter under grundvattennivån eller vid väggenomskärningar och tunnlar.

Kompletterande information om påverkan från bergtäkt och grustäkt kan fås i SGU:s checklistor för täktverksamhet samt grustäkter. Om verksamheten påverkar en grundvattenförekomst finns (Checklista påverkan grundvattenförekomst (sgu.se) som hjälp för att bedöma miljöpåverkan.

Checklista bergtäkter

Checklista grustäkter

Checklista påverkan grundvattenförekomst

Lagliga förutsättningar

Grundvattenbortledning är en vattenverksamhet och omfattas av 11 kap miljöbalken. Grundregeln är att vattenverksamheter behöver tillstånd för att påbörja eller ändra verksamheten. Tillstånd behövs inte om verksamhetens inverkan på vattenförhållandena uppenbart inte skadar vare sig allmänna eller enskilda intressen, om grundvattenbortledningen utgör en vattentäkt för husbehovsförbrukningen för en- eller tvåfamiljsfastigheter eller jordbruksfastigheter, eller om syftet är värmeförsörjning. Samtliga övriga verksamheter som berör grundvatten behöver tillstånd. Tillstånd till grundvattenbortledning inte kan ersättas med en anmälan till länsstyrelsen, så som är möjligt för mindre volymer av ytvatten som leds bort.

Denna checklista beskriver basinformation som behövs i en ansökan om vattenbortledning från grundvatten i alla miljöer. Om vattenbortledningen utförs i en grundvattenförekomst (för kartor se Vatteninformationssystem Sverige, VISS) behöver innehållet i ansökan kompletteras med de särskilda krav som följer med vattendirektivet. De här kraven finns beskrivna i checklistan för påverkan på grundvattenförekomster.

Avgränsning av olika områden inför tillståndsansökan

När en grundvattenbortledning ska påbörjas eller ändras behöver tillrinningsområde, influensområde och påverkansområde avgränsas och eventuellt behöver ett eller flera referensområden utses. Det kan behövas modeller, beräkningar och bedömningar baserade på olika undersökningar och mätningar för att kunna göra avgränsningarna. Storleken på tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet beror på naturgivna förutsättningar och vattenbortledningens storlek.

Mer förklaring kring avgränsning av de olika områdena finns i SGU:s handledning Bedömning av influensområde avseende grundvatten.

Bedömning av influensområde avseende grundvatten

Tillrinningsområde

Det området där vattnet till grundvattenbortledningen rinner från kallas tillrinningsområdet.

Influensområde

Influensområdet är det området som har mätbara nivå- eller flödesförändringar som beräknas uppkomma i och med den planerade grundvattenbortledningen. Inom influensområdet kan verksamheten orsaka mindre förändringar, men dessa ska inte ge upphov till effekter i miljön.

Påverkansområde

Ett påverkansområdes utbredning baseras på beräknade effekter i miljön utifrån planerad avsänkningsnivå. När det finns känsliga objekt i omgivande jordlager, såsom grävda brunnar, sättningskänslig grundläggning för olika konstruktioner eller grundvattenberoende ekosystem, kan en liten avsänkning av grundvattennivåer i jord (ofta inte mer än 0,1 meter avsänkning) ge effekter i omgivande miljö. För påverkan på grundvattennivåer i berg kan avgränsningen av påverkansområden ofta baseras på större avsänkning, upp till 0,3–1 meters avsänkning kan användas som gräns för påverkansområdets utbredning.   

Referensområde

Referensområdet är ett område som inte påverkas av verksamheten. Ett referensområde kan ligga i anslutning till tillrinningsområdet och influensområdet, men kan också ligga på annat ställe med likartade förhållanden fast utan grundvattenbortledning.

Förutsättningar som påverkar avgränsningen av områden

Grundvattenbortledningar som innebär en konstant avsänkning av grundvattennivån inom ett område med goda grundvattenströmningar, så som i mer genomsläppliga jordarter eller i berg med mycket sprickor, ger ofta en relativt liten nivåsänkning över ett vidsträckt tillrinningsområde. Resultaten blir stora influensområden och eventuellt också stora påverkansområden, beroende på avsänkningsnivå och skyddsobjekt. Jämförelsevis ger grundvattenbortledning i ett område med sämre grundvattenströmningar, det vill säga jord med lägre genomsläpplighet eller berg med mindre sprickighet, ofta en stor lokal nivåsänkning men inom ett mindre område.

En grundvattenbortledning kan påverka både ytliga och djupare geologiska lager med grundvatten och en avgränsning av tillrinningsområde, influensområde och påverkansområde kan därför också behöva ske vertikalt i marken. En bortledning av djupt grundvatten i berg kan påverka nivåerna och flöden i ovanliggande grundvattenmagasin. En bortledning av ytligare grundvatten kan påverka grundvattenbildningen till underliggande magasin, vilket kan leda till ändrade flödesriktningar i det underliggande magasinet även långt ifrån bortledningsplatsen. Tillrinningsområde, influensområde och påverkansområde kan därför beröra stora områden, och det är viktigt att beakta både vertikala och horisontella aspekter vid bedömning av miljöeffekter från en grundvattenbortledning.

Om grundvattenbortledningen sker i syfte att länspumpa och hålla ett område torrt upphör ofta bortledningen vid en viss grundvattennivå, det vill säga mindre eller inget vatten leds bort vid naturligt låga grundvattennivåer. Om vattnet däremot ska användas och bortledningen fortsätter trots låga grundvattennivåer kan detta leda till en utökning av tillrinningsområde, influensområde och påverkansområde. Det är därför viktigt att beakta effekterna i miljön vid olika scenarion för uttagets storlek i förhållande till grundvattenbildningen och grundvattennivåer, till exempel utifrån stor/liten nederbörd, årstidsvariationer eller långtidsförändringar uppkomna av förväntade klimatförändringar inom området.

För avgränsade grundvattenmagasin kan tillrinningsområde, influensområde och påverkansområde inkludera hela magasinet, men oftast är det endast delar av magasinet som påverkas, och därmed behöver undersökas närmare.

Beskrivning av området där grundvattenbortledningen ska ske

För att kunna bedöma den planerade verksamhetens effekter på miljön behöver de nuvarande förhållandena utredas. Om området är opåverkat behöver undersökningarna påbörjas i god tid så att olika naturliga variationer kan undersökas, så som exempelvis förhållanden vid olika årstider, nederbördsmängder och olika klimatförhållanden.

En tillståndsansökan för grundvattenbortledning behöver innehålla beskrivningar av tillrinningsområde, influensområde och påverkansområde samt förutsättningarna för grundvattenbortledningen på platsen. Information om områdets geologi, annan vattenbortledning och grundvattenbildningen är viktig för att kunna beräkna påverkan från verksamheten, men även för att kunna avgränsa påverkans- och influensområdet. Mycket information kan hämtas från SGU:s databaser och kartvisare men området behöver också undersökas med mer platsspecifika utredningar. Hur grundligt området behöver undersökas styrs av områdets komplexitet, känsligheten för vattenbortledningen och bortledningens storlek i förhållande till grundvattenbildningen. Om vattenbortledningen ska lokaliseras i ett tillrinningsområde som har låg grundvattenbildning, grundvattenberoende ekosystem, inom en grundvattenförekomst eller om området har stora effekter av klimatförändringar behövs mer noggranna utredningar av påverkan från den planerade vattenbortledningen. Det gäller också om det är ett befintligt högt påverkanstryck på området i form av föroreningar, andra pågående eller tillståndsgivna vattenbortledningar, eller om det planeras fler bortledningar i framtiden.

Geologiska förutsättningar och jordarter

Ansökan behöver innehålla en beskrivning av områdets geologi, så som:

• berggrund
• spricksystem
• jordarter
• jorddjup
• genomsläpplighet
• strömningsriktning för grundvattnet under olika förhållanden.

I områden med silt, leror, lergyttja-gyttjelera, organiska jordar och i utfyllnadsmaterial kan förändrade grundvattenförhållanden leda till sättningar, ras eller skred. I dessa områden behöver markens känslighet för vattenbortledning undersökas och beskrivas i ansökan.

Hydrauliska egenskaper

I ansökan behövs en beskrivning av egenskaper hos vattenförande jordlager eller sprickzoner. En undersökning kan ske med olika hydrauliska tester och provpumpningar. Om tester saknas behöver detta motiveras och hydrauliska egenskapsvärden kan då hämtas från litteratur som refereras till. Den valda undersökningsmetoden ska beskrivas i ansökan.

Grundvattenbildning

Grundvattenbildningen inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet behöver kvantifieras. Grundvattenbildningen är den mängd vatten som når grundvattnet och det styrs till exempel av nederbörd, eventuell naturlig, konstgjord eller inducerad infiltration, avdunstning från mark, vatten och växtlighet samt markens genomsläpplighet och lagerföljd. Observera att grundvattenbildningen till ett djupare magasin kan skilja sig avsevärt från grundvattenbildningen till ett ovanliggande magasinet. Grundvattenbildningen kan också påverkas av uttag i de ytligare jordlagren.

I beräkningarna för framtagning av SGU:s kartvisare Grundvattentillgång i små grundvattenmagasin beaktas grundvattenbildning. Kartan ger därmed ett underlag för en uppskattning av grundvattenbildningen till små grundvattenmagasin. I områden med mindre grundvattentillgång kan även mindre vattenbortledningar leda till negativa effekter i miljön. Det är också viktigt att beakta att grundvattenbildningen är under förändring på grund av de pågående klimatförändringarna.

Kartvisare Grundvattentillgång i små magasin

SGU-rapport Grundvattennivåer i ett förändrat klimat -nya klimatscenarier

Vattenbalans

Vattenbalansen är sammanställning av grundvattenbildning, bortledning/avrinning och lagrat vatten i ett område under en bestämd tidsperiod. Genom att beräkna vattenbalansen i området kan områdets förutsättningar för en ökad grundvattenbortledning bedömas.

Tillgänglig mängd grundvatten

För att veta hur mycket vatten som kan bortledas utan att orsaka skada behöver den tillgängliga mängden grundvatten inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet beräknas. Med tillgänglig mängd menas den mängd grundvatten som finns tillgängligt för vattenbortledning utifrån områdets grundvattenbildning, behov av vatten i grundvattenberoende ekosystem inom området samt områdets samtliga övriga vattenbortledningar. Grundvattenbildning, grundvattenflöde, andra vattenbortledningar och ekosystemens vattenbehov kan variera på kortare och längre perioder (exempelvis dygn, säsong, år), och det kan därför behövas flera beräkningar om tillgänglig mängd för vattenbortledning. Det är viktigt att ansökan inkluderar en beräkning som visar på ”worst case”, det vill säga de förhållanden som uppkommer under ytterligheter för de olika ingående faktorerna.

Mer information om vattenbehov i både akvatiska och terrestra grundvattenberoende ekosystem finns i fördjupningen om grundvattenberoende ekosystem i vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten. Vägledning omfattar grundvattenförekomster, men informationen kan användas även i områden utanför förekomster.

Vägledning fördjupning grundvattenberoende ekosystem

Vad avser befintliga vattenbortledningar inom området ska både tillståndsgivna och vattenbortledningar som saknar eller inte behöver tillstånd inkluderas i beräkningarna. Även kommande tillståndsgivna uttag behövs inkluderas. För tillståndsgivna vattenuttag är det den tillståndsgivna mängden som ska användas i beräkningar, oavsett om hela tillståndet utnyttjas i praktiken.

Ekosystem

Om det inom tillrinningsområdet finns grundvattenberoende akvatiska eller terrestra ekosystem behöver ansökan inkludera en beskrivning av dessa, hur de är beroende av grundvattenutflödet eller nivåerna och hur den ansöka grundvattenbortledningen kommer att påverka ekosystemet. Med ett högre skyddsvärde för ett område behövs mer kunskap och säkerhet i bedömningen om miljökonsekvenserna. I Naturvårdsverkets databas om skyddad natur finns information om Natura 2000-områden, men det kan finnas anledning att inkludera även andra typer av grundvattenberoende ekosystem, både terrestra och akvatiska. Mer information om grundvattenberoende ekosystem finns i vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten. Vägledning gäller grundvattenförekomster, men informationen kan användas även i områden utanför avgränsade förekomster. 

Naturvårdsverkets webbplats Skyddad natur

Vägledning fördjupning grundvattenberoende ekosystem

Befintlig vattenbortledningar i området

Ansökan behöver innehålla en beskrivning av befintlig grundvattenbortledning och brunnar inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet. I områden med många eller omfattande verksamheter som leder bort grundvatten är det är viktigt att utreda och ta hänsyn till totala vattenbortledningen. Även vattenbortledningar som inte behöver eller saknar tillstånd ska ingå i utredningen. Det gäller brunnar som används för dricksvatten och bevattning, men även för andra ändamål som till exempel geoenergi. Information om brunnar kan delvis hämtas från SGU:s kartvisare Brunnar, men för att få en komplett bild av brunnar inom de aktuella områdena behövs en lokal brunnsinventering.

Kartvisare Brunnar

Vattenskyddsområden

Många kommunala allmänna dricksvattenbrunnar har vattenskyddsområde. Skyddsföreskrifter som reglerar vad som är tillåtligt inom området finns oftast upprättade. Om den planerade verksamheten berör ett vattenskyddsområde behövs det i ansökan beskrivas hur verksamheten förhåller sig till dessa bestämmelser. Information om vattenskyddsområden finns i Naturvårdsverkets databas om skyddad natur. Även om en vattentäkt saknar vattenskyddsområde kan det finnas behov av åtgärder för att skydda dricksvattenproduktionen.

Naturvårdsverkets webbplats Skyddad natur

Vattenkvalitet

I ansökan behövs en beskrivning av den kemiska sammansättningen för det grundvatten som ska bortledas. Om vattenbortledningen ännu inte är påbörjad, kan kemiska undersökningar i grundvattenrör placerade inom området vara ett alternativ. Det kan också finnas möjlighet att provta i närliggande brunnar, källor eller rör om samma vattenkemi kan förväntas i dessa. I syfte att utreda bakgrundsvärden eller nuvarande koncentrationer behöver de kemiska analyserna åtminstone omfatta de parametrar som den planerad verksamheten påverkar, både med eventuella utsläpp men också i form av ökad spridning till följd av ökad/ändrad grundvattenströmning orsakad av vattenbortledningen. Det är lämpligt att utgå från parametrar angivna i bilaga 3 i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status, SGU-FS 2023:1. Beroende på påverkansgrad och skyddsobjekt kan prover behövas under olika säsonger (vinter, vår, sommar och höst). Vid provpumpning bör provtagning göras precis vid starten av provpumpningen och när stationära förhållanden har inträtt. Om stationära förhållanden inte inträffar under provpumpningen kan provet tas direkt innan provpumpningen avslutas. Detta ger dock ett osäkrare underlag för bedömning av vattenkemi.

SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten, SGU-FS 2023:1 

Föroreningar i mark och grundvatten kan få ändrade spridningsmönster till följd av grundvattenbortledning. Om det inom tillrinningsområdet finns till exempel förorenade områden, läckande avloppsrör, dagvattenhantering (ofta fördröjningsdammar eller annan infiltration), vägar med saltning, annan infrastruktur, pågående utsläpp till grundvatten, jordbruksmark med hantering av bekämpningsmedel, hantering av förorenade massor eller deponier behöver spridningen av föroreningar från dessa undersökas och beskrivas i ansökan.

Ett ökat vattenuttag i en del av ett grundvattenmagasin kan leda till ökad grundvattenbildning i en annan del. Det innebär att en risk att mer förorenat ytvatten induceras i marken och når grundvattnet. Därför kan det finnas behov av kemiska undersökningar även i ytvatten inom området.

Även områdets saltvattenförhållande kan behöva beskrivas. Framför allt i kustnära områden eller i områden med relikt saltvatten behöver ansökan innehålla en beskrivning av risk för saltvatteninträngning orsakad av den planerade grundvattenbortledningen.  

Vattenkvantitet

I ansökan bör det finnas en beskrivning av de naturliga variationerna i grundvattennivåerna inom området. Det är bra om nivåövervakning påbörjas i god tid, i syfte att studera variationer utifrån både säsong och väderhändelser, så som exempelvis torka. Som referens kan resultat från SGU:s nationella nivåövervakning användas, med beaktande av att en mätning oftast speglar nivåerna inom ett mycket lokalt område.

Information om grundvattennivåer

Syresättning av marken

Om vattenbortledningen innebär att grundvattennivåerna sjunker kan den tidigare vattenmättade marken syresättas. En syresättning kan medföra utfällningar, framför allt av järn och mangan. En syresättning kan också medföra att nedbrytningen av organiskt material ökar, vilket leder till frisättning av koldioxid. Ansökan behöver innehålla en beskrivning av eventuella risker för syresättning av marken och konsekvenser av detta.

Planförhållanden

I en ansökan behöver grundvattenbortledningen beskrivas i förhållande till regionplaner, befintliga översiktsplaner, eventuella detaljplaner och den kommunala vattentjänstplanen. I ansökan behöver också den planerade grundvattenbortledningen beskrivas i förhållande till kommunala/lokala vattenåtgärdsplaner samt den regionala vattenförsörjningsplanen.

Klimatförändringar

Vissa områden är mer utsatta för återkommande översvämning eller torka. I dessa områden kan pågående klimatförändringar utgöra ytterligare tryck. I ansökan behöver det därför finnas en beskrivning av förväntade klimatförändringar inom området, och hur detta påverkar förutsättningarna för grundvattenbortledningen. Förändringar i nederbörd, avdunstning, grundvattenbildning, tillgänglig mängd vatten (eventuellt i olika säsonger) samt vattenkvalitet behöver utredas utifrån förväntat framtida klimat. Om vattenbortledningen ligger i ett kustområde bör det i ansökan ingå en beskrivning av hur en eventuell havsnivåhöjning kan påverka risken för saltvatteninträngning.

Så påverkar klimatförändringarna grundvattnet

Beskrivning av befintlig verksamhet och dess påverkan på miljön

När en tillståndsansökan gäller ändring eller utökning av en etablerad grundvattenbortledning ska det av ansökan framgå hur vattenbortledningen hittills påverkat grundvattnet, både kemiskt och kvantitativt. Information om påverkan från befintlig verksamhet bör kunna hämtas från verksamhetens egenkontroll, men kan behövas kompletteras med ytterligare utredningar. Exempel på relevant information om en pågående verksamhet:

• Mängden grundvatten som leds bort i nuläget. Ansökan behöver specificera total mängd per tidsenhet inklusive eventuella variationer så som årstidsvariationer eller variationer över dygnet.
• Lokalisering för grundvattenbortledningen, både geografiskt och i djupled.
• Storleken på påverkansområdet och influensområdet och redogörelse för kriterium för vald avgränsning. Områdena visas också lämpligen på en karta.
• Beskrivning av grundvattennivåmätningar och/eller flödesmätningar i tillrinningsområdet, influensområdet, påverkansområdet och eventuellt referensområdet för den befintliga verksamheten
• Om nuvarande grundvattenbortledningen har eventuell kemisk och kvantitativ påverkan på andra vattenuttag, så som kommunal och enskild dricksvattenförsörjning, bevattning eller andra industriuttag.
• Om nuvarande grundvattenbortledning har orsakat saltvatteninträngning eller spridning av föroreningsplymer.
• Om en annan verksamhet har grundvattenbortledning, ytvattenbortledning eller infiltration av vatten i närheten och hur detta påverkar nuvarande grundvattenbortledning.
• Resultat av kemiska analyser på vattnet som bortleds. Vid behov även vattenkvalitetsmätningar i tillrinningsområdet, influensområdet, påverkansområdet och referensområdet.
• Nuvarande vattenbalans inom tillrinningsområdet. Grundvattenbildningen och tillgänglig mängd vatten inom tillrinningsområdet ska jämföras med eventuell nuvarande vattenbortledning. Med tillgänglig mängd grundvatten menas den mängd vatten som kan tas ut utan att miljön skadas. Det kan behövas flera beräkningar av vattenbalanser utifrån variationer både i grundvattenbildning och tillgänglig mängd grundvatten.
• Nuvarande vattenbortledningens eventuella påverkan på grundvattenberoende akvatiska och terrestra ekosystem. Mer information om grundvattenberoende ekosystem finns i vägledningen för vattenförvaltning av grundvatten. Vägledning gäller grundvattenförekomster, men informationen kan användas även i områden utanför avgränsade förekomster.
• Åtgärder som genomförs inom nuvarande verksamhet för att minska risken för negativ påverkan från vattenbortledningen. Åtgärder kan till exempel vara att infiltrera vatten för att undvika nivåsänkning i området eller att skapa barriärer i syfte att hindra ökad vattenströmning mot platsen för vattenbortledning till exempel vid en täktverksamhet.

Vägledning fördjupning grundvattenberoende ekosystem

Beskrivning av påverkan från ansökt verksamhet

En ansökan om ny eller ändrad grundvattenbortledning behöver innehålla en beskrivning av den planerade verksamhetens påverkan på grundvattenförhållanden i området. Vilken detaljeringsgrad och omfattningen dessa uppgifter behöver ha beror på hur stor påverkan verksamheten förväntas ge och skyddsvärdet på omgivande miljö. Ju större del av det tillgängliga grundvattnet i tillrinningsområdet som ska ledas bort desto mer undersökningar och mer detaljerat underlag behövs i ansökan. Om vattenbortledningen är lokaliserad i eller kan påverka ett känsligt eller skyddat område behövs mer ingående undersökningar och det kan i tillståndet behöva ställas mer långtgående krav på villkor för försiktighets- och skyddsåtgärder för att minska negativa effekter i miljön. Om vattenbortledningen sker i en grundvattenförekomst behöver särskilda regler uppfyllas, se checklista för påverkan på grundvattenförekomst. Exempel på relevant information om den ansökta verksamheten:

• Mängden grundvatten som ska ledas bort, vid behov kvantifierat per tidsenhet inkluderat eventuella variationer så som årstidsvariationer eller dygnsvariationer. Beskriv mängden vid verksamhetens normalsituation och vid maximal vattenbortledning. Kvantifiera förändringen jämfört med nuvarande situation.
• Lokalisering för grundvattenbortledningen, både geografiskt och i djupled, med motivering och vid behov jämförelse med andra möjligheter till lokalisering. Beskriv om val av plats för grundvattenbortledning innebär en förändring jämfört med eventuell nuvarande vattenbortledning.
• Beräknat tillrinningsområde, influensområde och påverkansområde, samt metod och motivering för avgränsning. Beräknade nivå- och flödesförändringar inom respektive område. Även referensområde behöver specificeras.
• Beskrivning av effekter i miljön vid normala förhållanden i verksamheten. En bedömning av effekter i miljön ska särskilt utföras inom påverkansområdet, men kan också behöva inkludera influensområdet och hela tillrinningsområdet.
• Påverkan vid worst case-situation. En worst case-situation ska beskriva maximal vattenbortledning i samband med en ogynnsam situation utifrån naturliga variationer av exempelvis en grundvattennivå och andra påverkanskällor.
• En sammanräkning av framtida kvantitativa påverkanskällor inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet, vid behov i ett större område (till exempel hela magasinet eller förekomsten), i syfte att ge en sammanvägd bedömning av framtida totala belastningen på grundvattnet.
• Den ansökta verksamhetens påverkan på vattenbalansen inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet. Grundvattenbildningen och tillgänglig mängd vatten inom relevant område ska jämföras med ansökt vattenbortledning. Det kan behövas flera beräkningar av vattenbalanser utifrån variationer både i grundvattenbildning, vattenbehov i miljön och annan vattenverksamhet som styr tillgänglig mängd grundvatten.
• Effekter på ekosystem inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet. Som hjälp kan SGU:s vägledning om påverkan på grundvattenberoende akvatiska och terrestra ekosystem användas. Vägledning gäller grundvattenförekomster, men informationen kan användas även i områden utanför avgränsade förekomster.
• Om verksamheten ska lokaliseras i ett område med föroreningskällor är det extra viktigt att utreda eventuell påverkan på grundvattenkvaliteten. Möjlighet/risk för ökad spridning av föroreningar eller ökad inducering av förorenat ytvatten och saltvatten (relikt eller havsvatten), som kan påverka kvaliteten behöver utredas.
• Vattenbortledningens påverkan på närbelägna brunnars kvalitativt eller kvantitativt, både allmänna och enskilda brunnar.
• Grundvattenbortledningens tillåtlighet i förhållande till eventuella skyddsföreskrifter för vattenskyddsområde.
• Grundvattenbortledningens eventuella bidrag till risk för sättningar och ras inom området.
• Om grundvattenbortledningen kommer att leda till syresättning av marken, särskilt om vattnet ska användas som dricksvatten där eventuellt vattenkvaliteten kan förändras med både hälsorelaterade effekter och tekniska effekter, såsom korrosion eller missfärgningar av vattnet.
• Vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att minska påverkan inom tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet. Om det finns behov av skyddsåtgärder för att motverka effekter i miljön även i ett större område behöver också dessa beskrivas. Beskriv även eventuella planerade kompensationsåtgärder.

Checklista påverkan grundvattenförekomst

Vägledning fördjupning grundvattenberoende ekosystem

Kontroller vid grundvattenbortledning

All vattenverksamhet som riskera att medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön omfattas av krav på egenkontroll. Det innebär att den som är ansvarig för verksamheten fortlöpande ska planera och kontrollera den pågående verksamheten samt genom egna undersökningar, eller på annat sätt, hålla sig underrättad om verksamhetens påverkan på miljön. Är verksamheten yrkesmässig ska egenkontrollen dokumenteras. Krav på egenkontroll gäller oavsett om verksamheten har tillstånd eller inte. Kontrollens omfattning beror på verksamhetens storlek och på miljöeffekter i området där verksamheten är lokaliserad.

En väl upplagd och dokumenterad egenkontroll är av stort värde för verksamhetsutövaren. Egenkontrollen ger kunskap om de miljöeffekter som verksamheten medför samt ett bra underlag för att styra verksamheten. En bra egenkontroll kan i ett tidigt skede visa på eventuella behov av att vidta åtgärder, och på så sätt förhindra att negativa miljöeffekter uppstår. Resultat från egenkontrollen underlättar också avsevärt om verksamheten i framtiden behöver ansöka om nytt eller ändrat tillstånd. Resultat från egenkontrollen är ett viktigt underlag för beskrivning av utgångsläget i tillståndsprocessen, samt kan användas som grund för bedömning av påverkan från den nya/eller ändrande verksamheten.  

Exempel på information som behöver ingå i egenkontroll vid grundvattenbortledning:

• Mätningar av mängden vatten som bortleds, gärna kontinuerliga eller som minimum fördelat på relevanta tidsperioder.
• Analyser av vattenkvaliteten på det bortledda vattnet.
• Mätningar av mängden vatten och analyser av vattenkvaliteten på eventuellt infiltrerat vatten.
• Regelbundna nivå- och/eller flödesmätningar i tillrinningsområde, influensområde, påverkansområde och referensområde.
• Analyser av vattenkvalitet i tillrinningsområde, influensområde, påverkansområde och referensområde.

Faktorer som påverkar behovet av kvantitativa undersökningar:

• Nivå- och flödesmätningar i tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet ska prioriteras till platser som är särskilt känsliga för nivå- och/eller flödesförändringar.
• För verksamheter där vattenbortledningen syftar till att sänka grundvattennivån till en viss nivå är det viktigare att mäta vattennivåerna inom påverkansområdet än vid bortledningspunkten. Vid vattenbortledningar där det finns behov av det uttagna vattnet, och vattenuttag sker oavsett grundvattennivå, bör nivåmätningar utföras även vid uttagspunkten i syfte att tillse att uttaget inte medför att nivån i brunnen blir kritiskt låg. Mätfrekvensen bör anpassas både efter de naturliga variationerna i området och förväntade nivåvariationer av vattenbortledningen.
• Det är lämpligt att nivåmätningar sker kontinuerligt med tryck- eller nivåmätningsloggrar. Även flödesmätningar kan ske automatiserat.
• Särskilt viktigt är det att undersöka nivåer och flöden i anslutning till olika händelser så som torka, översvämning eller vid ökad vattenbortledning.
• Vid samma tidpunkt som undersökningar vidtas inom i tillrinningsområdet, influensområdet och påverkansområdet bör även referensområdet undersökas på motsvarande sätt. Detta för att kunna utvärdera effekterna av verksamheten jämfört med naturliga fluktuationer. Resultaten bör också kunna jämföras med nivåer och fluktuationer som uppmättes innan påbörjad verksamhet och utvärderas utifrån mängden bortlett vatten.
• Om verksamheten medför ett kontinuerligt ökande uttag eller en allt mer omfattande grundvattennivåsänkning (så som till exempel sker när en täktverksamhet utvidgas) kan undersökningarna behöva utvidgas i takt med att risken för miljöeffekter ökar. För ett mer konstant uttag över tid kan undersökningarna eventuellt minskas, om det framgår att effekterna i miljön är oföränderlig över tid.

Faktorer som påverkar behovet av undersökningar av vattenkvalitet:

• Användning för det uttagna vattnet, om det ska ledas tillbaka till recipient eller användas för till exempel dricksvattenändamål.
• Risk för förorenings- och saltvattenspridning inom tillrinningsområdet. Vid risk för påverkan kan även närliggande brunnar behöva undersökas vad avser vattenkvalitet.
• Om det bortledda grundvattnet återförs till grundvatten eller leds till ytvatten behöver vattenkvaliteten på det vattnet kontrolleras, gärna både innan återföring och vid behov i recipienten.
• Kontroll av vattenkvaliteten bör särskilt fokuseras på de parametrar som kan komma från påverkanskällor i tillrinningsområdet, men vissa basparametrar kan också behövas i syfte att kunna utvärdera spridningen av föroreningar. Det kan även finnas anledning att undersöka vattentemperatur, särskilt om vattenbortledningen sker för värme- eller kylningsändamål och vattnet därefter pumpas tillbaka till grundvattnet igen. Då behöver även temperatur på återföringsvattnet kontrolleras.

Krav utifrån beslutade miljökvalitetsnormer

Om den ansökta vattenbortledningen kan komma att påverka en grundvattenförekomst kan verksamheten tillåtas endast om den inte riskerar att försämra grundvattenförekomstens status och inte heller äventyrar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna. Både kvantitativa och kemiska aspekter ingår i denna bedömning. För att kunna göra en sådan bedömning krävs ett omfattande underlag. Detta finns mer utförligt beskrivet i checklistan för påverkan på grundvattenförekomster.

Checklista påverkan grundvattenförekomst

Tidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag

SGU anser att tillstånd till uttag av grundvatten alltid ska vara tidsbegränsade. En tidsbegränsning motiveras bland annat utifrån förväntade klimatförändringar (till exempel minskad tillgång under sommarhalvåret) men även att det kan bli ökad konkurrens om grundvattnet genom fler och större uttag i samma område. 

SGU:s ställningstaganden

Förtydligande gällande tidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag

Lagkrav att skicka in undersökningsresultat till SGU

Enligt lag (1975:424) om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning är den som genomför en grundvattentäktsundersökning, borrning eller rördrivning skyldig att senast tre månader efter färdigställandet sända en kopia på utredningen eller en redogörelse över borrningen till SGU.

Inmatning av grundvattenuppgifter