Remisser till SGU om grundvattentäkter

Checklista för ansökan om grundvattentäkt

Hydrogeologi

• Geologiska förutsättningar 
  Ansökan bör innehålla en redogörelse över områdets geologi (berggrund och jordarter). Tillgänglig geologisk information från SGU bör användas, till exempel kartor med jordarter, bergarter och sprickzoner.

• Hydrauliska egenskaper
  Redovisa de vattenförande jordlagrens eller sprickzonernas egenskaper. Dessa bör utvärderas utifrån hydrauliska tester, helst resultat från provpumpning. Om tester saknas så bör detta motiveras och hydrauliska egenskapsvärden bör då hämtas från litteratur som går att referera till.

• Tillrinningsområde och vattenbalans
  Ett tillrinningsområde till vattentäkten bör redovisas. Redovisa en vattenbalans över området där bedömd grundvattentillgång (grundvattenbildningen) och ansökt uttag från vattentäkten ingår, även i relation till övrig grundvattenutströmning. Redovisa om det finns andra uttag som kan konkurrera om grundvattentillgången i området. Redogör för eventuell inducerad infiltration eller infiltration.

• Vattenkvalitet och risk för förändring
  Redovisa den kemiska sammansättning för det grundvatten som tillståndsansökan gäller. Om vattentäkten ännu inte finns, bör prover tas från en närbelägen brunn. De kemiska analyserna bör åtminstone omfatta parametrar som misstänks kunna påverka vattenkvaliteten negativt. SGU rekommenderar också att man analyserar syre, pH, konduktivitet, nitrat och ammonium, som är obligatoriska parametrar inom vattenförvaltningen, se bilaga 1 i SGU-FS 2014:1. Provtagning bör utföras dels vid naturliga förhållanden, alltså utan pågående uttag, och dels vid uttag. Helst ska prover även tas under olika säsonger (vinter, vår, sommar och höst). Vid provpumpning bör provtagning göras precis vid starten av provpumpningen och när stationära förhållanden har inträtt, alternativt direkt innan provpumpningen avslutas. Redogör för om det finns en möjlighet/risk för inducering av ytvatten, saltvatteninträngning (relikt eller havsvatten) eller andra föroreningskällor (bekämpningsmedel, förorenade områden, vägsalt med mera) som kan påverka kvaliteten.

Krav utifrån beslutade miljökvalitetsnormer

Om det ansökta uttaget kan komma att påverka en grundvattenförekomst kan verksamheten tillåtas endast om den inte riskerar att försämra grundvattenförekomstens status och inte heller äventyrar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna. Både kvantitativa och kemiska aspekter ingår i denna bedömning. För att kunna göra en sådan bedömning krävs ett omfattande underlag. Detta finns mer utförligt beskrivet i en egen checklista för påverkan på grundvattenförekomster. 

Skyddsobjekt i närheten av grundvattentäkten

• Brunnar
  Redovisa närbelägna brunnar som kan riskera att påverkas kvalitativt eller kvantitativt. Exempelvis brunnar som används för dricksvatten, bevattning eller geoenergi. Information kan exempelvis hämtas från Brunnsarkivet.

• Sättningskänsliga markförhållanden i omgivningen
  Redovisa om närliggande jordar kan var känsliga för markstabilitet och sättningar till följd av sänkt grundvattennivå.

• Andra skyddsvärda grundvattenmagasin i närheten
  Redogör för anslutande/närliggande grundvattenmagasin som kan påverkas genom aktuellt uttag. Det kan exempelvis gälla påverkan på grundvattnet i jordlager vid ett uttag i berg.

• Känsliga ekosystem

  Redovisa känsliga och högt värderade ekosystem i närheten. Exempelvis grundvattenberoende ekosystem eller akvatiska ekosystem i angränsande vattendrag. Mer information om grundvattenberoende ekosystem finns under Mer på vår webbplats.

Redovisning av risker för påverkan på vattentäkten och på andra skyddsvärda objekt

• Utför en riskbedömning utifrån vattenkvalitetsmässiga riskfaktorer i närheten. Exempelvis kända föroreningar, förmodade föroreningar utifrån kända verksamheter och markanvändning samt mobilisering genom tillrinning mot grundvattenuttaget. Redovisa effekten en eventuell påverkan kan få på aktuell grundvattenförekomst, själva grundvattenuttaget och på övriga identifierade skyddsobjekt.

• Utför en riskbedömning utifrån grundvattennivåmässiga riskfaktorer. Bedöm exempelvis hur närbelägna skyddsobjekt påverkas av den grundvattenavsänkning som uttaget leder till.

• Bestäm storleken på sökt grundvattenavsänkning och det påverkansområde som denna avsänkning ger upphov till. Använd bedömningen av hur stor grundvattennivåavsänkning som närliggande skyddsobjekt tål. Detta ska utgöra den yttre gränsen för maximalt påverkansområde. Hur stor grundvattennivåavsänkning som kan accepteras beror alltså på vilka skyddsobjekt som finns. När det finns känsliga objekt i jordlager, såsom grävda brunnar eller vid sättningskänslig grundläggning, bör en mycket låg avsänkning av grundvattennivåer i jord föras fram som acceptabel (ofta inte mer än 0,1 meter avsänkning). En större avsänkning brukar kunna föras fram som acceptabel avsänkning för grundvattennivån i berg, ofta 0,3–1 meters avsänkning vid känsliga objekt. Det är viktigt att motivera de val som förs fram som definition av grundvattennivåpåverkan. När man bestämt hur stor grundvattennivåavsänkning som grundvattenuttaget ger och som man vill söka tillstånd för, ska man redovisa inom vilket område som denna avsänkta grundvattennivå kommer att gälla. Detta område kallas alltså påverkansområde och sträcker sig från brunnen fram till gränsen för den sökta grundvattennivåavsänkningen. Beskriv hur stor avsänkningen är inom påverkansområdet och hur det påverkar området. Grundvattennivån kan vara något avsänkt även utanför det avgränsade påverkansområdet, hela det område som kan vara avsänkt kallas influensområde. Påverkansområdet är alltså alltid mindre än influensområdet. Utanför influensområdet gäller opåverkade (naturliga) grundvattennivåer. En mer utförlig beskrivning finns i SGU:s handledning "Bedömning av influensområde avseende grundvatten".

• Beskriv osäkerheter i beräkningar, bedömningar och modelleringar.

Planförhållanden och klimatfrågor

• Redovisa hur vattentäkten och påverkansområdet förhåller sig till kommunal översiktsplan och eventuell detaljplan.

• Redovisa hur området där vattentäkten är belägen förväntas påverkas av klimatförändringarna. Är prognosen att det blir blötare eller torrare och hur kommer detta påverka uttagsmöjligheten? Om vattentäkten ligger i ett kustområde bör det ingå en redogörelse för hur en havsnivåhöjning kan påverka risken för saltvatteninträngning. Riskbedömningen för klimatpåverkan bör kopplas till vattenbalansmodellen.

Kontrollprogram

• Ett kontrollprogram som omfattar området både innanför och utanför bedömt påverkansområde bör föreslås.

Tidsbegränsade tillstånd för grundvattenuttag

SGU anser att tillstånd till uttag av grundvatten för andra ändamål än allmän vattenförsörjning bör vara tidsbegränsade. När det gäller uttag för allmän vattenförsörjning bör tillståndet tidsbegränsas om det i det enskilda fallet finns omständigheter som påkallar en sådan begränsning. Detta kan motiveras bland annat utifrån förväntade klimatförändringar (till exempel minskad tillgång under sommarhalvåret) men även att det kan bli ökad konkurrens om grundvattnet genom fler och större uttag i samma område. En mer utförlig motivering återfinns under Läs mer.  

Lagkrav att skicka in undersökningsresultat till SGU

Enligt lag (1975:424) om uppgiftsskyldighet vid grundvattentäktsundersökning och brunnsborrning är den som genomför en grundvattentäktsundersökning, borrning eller rördrivning skyldig att senast tre månader efter färdigställandet sända en kopia på utredningen eller en redogörelse över borrningen till SGU. Mer information finns på SGU:s webbplats.