Checklista påverkan grundvattenförekomst

Här beskrivs den information som SGU anser behövs till en tillståndsansökan för verksamheter som ligger på eller i anslutning till en grundvattenförekomst. Allt grundvatten omfattas av miljöbalkens bestämmelser, men för avgränsade grundvattenförekomster finns det särskilda regler och krav som ska uppfyllas för att en verksamhet ska kunna tillåtas. En grundvattenförekomst är det grundvatten som är avgränsat inom vattenförvaltningen. Mer information om grundvattenförekomsterna finns i VISS. Texten i denna checklista är särskilt anpassad för att beskriva krav enligt de speciella regler som gäller för verksamheter som kan påverka en grundvattenförekomst.

Informationen inkluderas med fördel i miljökonsekvensbeskrivningen, men vid behov kan utredningar, beräkningar, analyser och modelleringar behöva beskrivas mer ingående i separata tekniska beskrivningar och andra bilagor.

När tillstånd ska lämnas till verksamheter som kan påverka en grundvattenförekomst är det viktigt att ansökningshandlingarna tydligt anger hur verksamheten kommer påverka grundvattenförekomsten och omfattningen på påverkan. Det avgör om verksamheten kan tillåtas, vilka villkor som ska ställas och vilka försiktighetsmått som verksamheten behöver uppfylla, för både miljöfarlig verksamhet och vattenverksamheter.

Lokalisering av verksamheten

Om följande kriterier uppfylls är det uppenbart att en utredning behövs för att bedöma om verksamheten har en påverkan på grundvattenförekomsten: 

• Verksamheten ligger helt eller delvis inom en grundvattenförekomst.
• Verksamheten ligger inom tillrinningsområde till en grundvattenförekomst.
• Verksamheten ligger uppströms en grundvattenförekomst och utsläpp sker till ytvattendrag som sedan har kontakt med en grundvattenförekomst och därmed riskerar att påverka den.

Det är dock viktigt att göra en bedömning av verksamhetens påverkan utifrån de lokala förutsättningarna, eftersom det kan finnas andra skäl, till exempel ökade transporter med miljöfarliga ämnen över grundvattenförekomsten, som också medför risker för påverkan på en grundvattenförekomst.

Lagkrav för att tillåta en verksamhet

Av 5 kap. 4 § miljöbalken framgår (SGU:s kursivering): 

”En myndighet eller en kommun får inte tillåta att en verksamhet eller en åtgärd påbörjas eller ändras om detta, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter, ger upphov till en sådan ökad förorening eller störning som innebär att vattenmiljön försämras på ett otillåtet sätt eller som har sådan betydelse att det äventyrar möjligheten att uppnå den status eller potential som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm.

Vid prövning för ett nytt tillstånd och vid omprövning av tillstånd ska de bestämmelser och villkor beslutas som behövs för att verksamheten inte ska medföra en sådan försämring eller ett sådant äventyr.”

Lagtexten innehåller två moment: dels får ingen försämring ske och dels får inte möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen äventyras.

En försämring innebär att en grundvattenförekomst blir utsatt för mänsklig verksamhet i så stor utsträckning att statusen försämras och blir otillfredsställande. Det är alltså förbjudet att en grundvattenförekomsts kemiska eller kvantitativa status försämras från god till otillfredsställande på grund av en ny eller ändrad verksamhet. Försämringsrisken ska utvärderas tillsammans med övriga mänskliga påverkanskällor inom vattenförekomsten. Om en grundvattenförekomst redan har otillfredsställande status finns enligt rättspraxis från EU-domstolen inget utrymme att tillåta en verksamhet att bidra till ytterligare försämring.

• Om en grundvattenförekomst har otillfredsställande kvantitativ status innebär varje ökning av grundvattenuttagen en försämring, enligt en EU-dom mot Spanien (C-559/19).
• Om ett tröskelvärde redan har överskridits innebär varje efterföljande ökning av halten av den parametern en försämring, slår EU-domstolen fast i Bielefelddomen (C-535/18).

Begreppet äventyra innebär att verksamhetens belastning på miljön och försämringsrisken ska utvärderas över tid. Även ett äventyrande ska utvärderas tillsammans med övriga mänskliga verksamheter inom grundvattenförekomsten.

För kvantitativ status kan undantag från försämring tillåtas under specifika förutsättningar, se ”undantag”. För kemisk status finns det för nya eller ändrade verksamheter inte möjlighet till undantag för god kemisk status, om inte försämringen uppkommer som en följd av kvantitativa påverkanskällor.

Område som är aktuellt att undersöka

Det område där verksamheten medför miljökonsekvenser (negativa effekter i miljön) kallas påverkansområde. Det område, utanför påverkansområdet, där verksamheten orsakar förändringar men som inte ger upphov till miljökonsekvenser kallas influensområdet. Utanför influensområdet i det så kallade referensområdet, får det inte uppkomma några förändringar i grundvattnets kvalitet eller kvantitet. Storleken på både påverkansområdet och influensområdet beror på naturgivna förutsättningar och omfattningen av påverkan. För beräkning av påverkansområde och influensområde se Användarstöd Bedömning av influensområde avseende grundvatten på SGU:s webbplats.

Bedömning av påverkan från en verksamhet ska grundas på lokala utredningar av påverkansstorleken. Bielefelddomen (C-535/18) fastslår att åsidosättande av en kvantitativ kvalitetsfaktor eller kemisk parameter vid en enda övervakningspunkt är tillräckligt för att konstatera en försämring av statusen i en grundvattenförekomst, under förutsättning att övervakningspunkten är representativ för kvalitetsfaktorn eller den kemiska parametern. Bedömningen av omfattningen av både kemiska och kvantitativa påverkanskällor ska därmed alltid utgå från lokala utredningar i relevant delområde, och hela förekomsten behöver inte vara påverkad av verksamheten för att en försämring av status ska anses ske. För att få en helhetsöversyn behövs dock också en bedömning av miljökonsekvenser på hela grundvattenförekomsten, i synnerhet om grundvattenförekomsten är liten eller om det finns ackumulerande effekter av flera påverkanskällor.

Naturgivna förutsättningar

För att kunna beräkna och bedöma omfattningen på verksamhetens miljökonsekvenser på grundvattenförekomsten behöver en ansökan innehålla information om de naturgivna förutsättningarna på platsen för verksamheten. Vilken information som behövs beror på vilken typ av miljökonsekvenser verksamheten förväntas ge upphov till. Information om områdets jordarter, jorddjup, sprickbildning i berg, strömningsriktning för grundvattnet och grundvattenbildningen är viktig för att kunna utvärdera och avgränsa verksamhetens påverkansområde och influensområde.

Känsliga områden

Att ett område är avgränsat som en grundvattenförekomst innebär i sig att grundvattenförhållandena inom området är värda att skydda. Avgränsningar av grundvattenförekomster baseras på att områdets uttagskapacitet är större jämfört med omgivande marker och medger därför användning av grundvattnet för till exempel produktion av dricksvatten. De grundvattenförekomster som redan används för dricksvattenproduktion är extra skyddsvärda, och omfattas därför också av krav enligt dricksvattenföreskrifterna.

Om grundvattenförekomsten har grundvattenanslutna ytvattenförekomster eller förbundna grundvattenberoende terrestra ekosystem (se information om grundvattenförekomsten i VISS) som utgör Natura 2000-områden innebär det särskilda krav på grundvattenförekomstens kvalitet och kvantitet. Omfattningen av miljökonsekvenser från en verksamhet behöver utredas särskilt noga för dessa områden, inkluderat miljöeffekterna i de anslutna ekosystemen. Mer vägledning om påverkan på grundvattenanslutna ytvattenförekomster och grundvattenberoende terrestra ekosystem finns i SGU:s vägledning om vattenförvaltning, fördjupning om grundvattenberoende ekosystem.

En grundvattenförekomst med tunna och genomsläppliga ytliga jordlager är mer känsliga för föroreningar än om de ytliga jordlagren är låggenomsläppliga och därmed försvårar genomträngning av förorening ner till grundvattnet. I genomsläppliga jordlager kan också föroreningar spridas långt på kort tid, framför allt om det också är en hög grundvattenbildning. Genomsläppliga jordar innebär oftast också att vattentillströmningen till ett vattenuttag kommer från ett större område och både påverkansområdet och influensområdet blir större. Se också checklista för grundvattentäkt.

Information om grundvattenförekomsten

Ansökningshandlingarna ska innehålla information om samtliga berörda grundvattenförekomster. Informationen som behövs finns till stor del i databasen VISS.

• Grundvattenförekomstens ID och namn (i den mån det finns ett sådant).
• Nuvarande status, både kvantitativ och kemisk. Om grundvattenförekomsten har otillfredsställande status ska det framgå vilka parametrar eller kvalitetsfaktorer som är orsak till det. Det kan också vara bra att studera motiveringstexten för att få en förklaring till angiven status.
• För kemisk status ska det framgå vilka tröskelvärden (tidigare: riktvärden) och eventuella vända trend-värden (tidigare: utgångspunkt för att vända trend) som är beslutade för grundvattenförekomsten.
• Gällande riskbedömning, både kvantitativ och kemisk. Motiveringstexter till riskbedömning kan ge viktig förklaring till riskbedömningen. Ange också vilka parametrar eller kvalitetsfaktorer som inkluderas, de betydande påverkanskällorna som är utpekade som orsak till risken samt vilka miljöeffekter som förväntas. Även för påverkanskällorna kan motiveringstexten ge värdefull information.
• Beslutade miljökvalitetsnormer, både kvantitativa och kemiska. Om det finns undantag i form av förlängd tidsfrist eller mindre strängt krav för någon kemisk parameter eller kvantitativ kvalitetsfaktor ska det framgå.
• För de föroreningar som verksamheten riskerar att släppa ut behövs också en redovisning av de nya/reviderade tröskelvärdena som kan komma att beslutas för grundvattenförekomsten, samt uppmätta halter i förhållande till dessa värden. Eftersom nya tröskelvärde för förekomsterna inte är beslutade är det lämpligt att även jämföra med de generella tröskelvärdena som finns i SGU:s föreskrifter 2023:1.
• Om grundvattenförekomsten har skyddade områden i form av vattenuttag enligt artikel 7, vattenskyddsområde, grundvattenanslutna ytvattenförekomster eller grundvattenberoende terrestra ekosystem (inklusive Natura 2000-områden). Det kan också finnas anledning att inventera andra grundvattenberoende ekosystem i närområdet, eftersom även ekosystem kan vara skyddsvärda även om de inte omfattas av Natura 2000-bestämmelserna.

Ange gärna datum när informationen hämtats från VISS och om det är arbetsmaterial eller fastställda bedömningar och var tydlig med att datera egna utredningar.

Verksamhetens nuvarande påverkan

Om ansökan gäller ändring eller utökning av en etablerad verksamhet ska det av ansökan framgå hur verksamheten hittills påverkat grundvattnet, både kemiskt och kvantitativt. Information om miljökonsekvenser från befintlig verksamhet bör kunna hämtas från verksamhetens egenkontroll eller om det behövs kompletterande utredningar inför ansökan.

Exempel på information om nuvarande påverkan:

• Vilka mängder grundvatten som leds bort eller tillförs. Ansökan behöver specificera total mängd per tidsenhet inklusive specificera eventuella variationer så som årstidsvariationer eller variationer över dygnet.
• Lokalisering för grundvattenuttaget eller vattentillförseln.
• Storleken på påverkansområdet och influensområdet, både uppströms och nedströms vattenuttaget/tillförseln.
• Om verksamhetens grundvatten- eller ytvattenuttag eller vattentillförsel har påverkan på grundvattenförhållanden behöver dessa inkluderas. 
• Om verksamhetens vattenbortledning har orsakat inträngning av saltvatten eller annan förorening.
• Vilka föroreningar verksamheten släppt ut hittills, halter och mängder (belastning) både i utsläppsvattnet och i recipienten.
• Hur halterna förhåller sig till grundvattenförekomstens tröskelvärden (tidigare: riktvärden), och eventuella vända trend-värden.
• Var föroreningar släppts ut och hur föroreningar transporterats till och vidare i grundvattenförekomsten, det vill säga influens- och påverkansområde för föroreningarna. Resultat av egenkontrollen bör vid behov kompletteras med övervakningsdata från grundvattenförekomsten. I SGU:s Bedömningsgrunder för grundvatten finns beskrivet spridningsvägar för olika föroreningar till grundvatten.
• Verksamhetens eventuella kemiska och kvantitativa påverkan på kommunal och enskild dricksvattenförsörjning, både kvantitativt och kemiskt. Observera att ett vattenuttag eller infiltration i verksamhetens närhet kan ändra verksamhetens påverkansområde och influensområde.
• Verksamhetens nuvarande påverkan på grundvattenanslutna ytvattenförekomster, både kemiskt och kvantitativt. Information om ytvattenförekomsternas status och riskbedömning finns i VISS. Mer vägledning om påverkan på grundvattenanslutna ytvattenförekomster finns i SGU:s vägledning om vattenförvaltning, fördjupning om grundvattenberoende ekosystem.
• Verksamhetens nuvarande påverkan på grundvattenberoende terrestra ekosystem, både kvantitativt och kemiskt. I VISS finns information om anslutna Natura 2000-områden, men det kan finnas anledning att inkludera fler grundvattenberoende ekosystem i utvärdering av nuvarande påverkan. Hur förhåller sig den nuvarande vattenbortledningen, tillsammans med övriga vattenbortledningar i området, till tillgänglig mängd grundvatten. Med tillgänglig mängd grundvatten menas den mängd vatten som kan tas ut utan att miljön skadas. Mer vägledning om påverkan på grundvattenberoende terrestra ekosystem finns i SGU:s vägledning om vattenförvaltning, fördjupning om grundvattenberoende ekosystem.
• Åtgärder som genomförts för att minska risken för negativ påverkan från verksamheten. Åtgärder kan till exempel vara att infiltrera vatten för att undvika nivåsänkning eller för att hindra mobilisering av vatten med oönskad kvalitet, anläggning tätande skikt/barriär eller bortledning av förorenat vatten för rening.
• Verksamhetens påverkan i förhållande till andra verksamheter som påverkar samma grundvattenförekomst, både kemiska och kvantitativa. Det kan vara andra vattenuttag (både tillståndsgivna och de som saknar tillstånd), andra påverkanskällor, utsläpp av föroreningar eller vatteninfiltration. Denna information är särskilt viktig för påverkanskällor i närområdet till den planerade verksamheten. I en stor grundvattenförekomst kan beskrivningen av övriga påverkanskällor utanför influens- och påverkansområdet vara mer generell.

Påverkan från sökt verksamhet

En ansökan för ny eller ändrad verksamhet behöver innehålla en beskrivning av den planerade verksamhetens förväntade miljökonsekvenser på aktuella grundvattenförekomster. Vilken detaljeringsgrad dessa uppgifter behöver ha, beror på omfattningen av miljökonsekvenserna som verksamheten förväntas ge. En större omfattning kräver mer undersökningar och mer detaljerat underlag. Om verksamheten är lokaliserad inom, eller kan påverka, ett känsligt eller skyddat område behövs också mer ingående underlag och det kan i tillståndet behöva ställas mer långtgående krav på försiktighets- och skyddsåtgärder samt villkor för att minska miljökonsekvenserna.

Om verksamheten förväntas påverka en grundvattenförekomst som har otillfredsställande status eller där den kemiska eller kvantitativa statusen riskerar att försämras redan innan den planerade verksamheten påbörjas krävs mer omfattande underlag av förväntade miljökonsekvenser i ansökan. Enligt försämringsförbudet får en verksamhet inte påbörjas om den riskerar att orsaka otillfredsställande status. Har grundvattenförekomsten redan otillfredsställande status får ingen ytterligare försämring tillåtas. För verksamheter med kvantitativ påverkan kan undantag från försämringsförbudet medges om verksamheten

1. behöver vidtas för att tillgodose ett allmänintresse av större vikt eller fördelarna för människors hälsa eller säkerhet eller för hållbar utveckling uppväger nackdelarna med försämringen, och
2. det av tekniska skäl eller på grund av orimliga kostnader inte är möjligt att uppfylla syftet med verksamheten eller åtgärden på något annat sätt som är väsentligt bättre för miljön, och
3. alla genomförbara åtgärder vidtas för att mildra de negativa konsekvenserna för vattenförekomstens status.

För kemisk påverkan finns det inga möjligheter till undantag för nya eller ändrade verksamheter om inte försämringen är en följd av kvantitativ påverkan, så som inträngning av saltvatten.

Kvantitativ påverkan

Ansökan behöver innehålla en bedömning av omfattningen av de kvantitativa miljökonsekvenser på grundvattenförekomsten som verksamheten förväntas ge upphov till. Redovisa i ansökan, eller i bilagor till ansökan, tydligt:

• Vilka mängder grundvatten som ska ledas bort och/eller återföras, inkluderat eventuella årstidsvariationer. Beskriv mängder vid verksamhetens normalsituation och vid maxproduktion. Beskriv om den ansökta verksamheten innebär en förändring jämfört med nuvarande situation.
• Lokalisering av vattenbortledningen eller tillförseln. Beskriv om det innebär en förändring jämfört med opåverkad situation och/eller nuvarande situation.
• Miljökonsekvenser ska särskilt utredas inom påverkansområdet och influensområdet, men även situationen i hela grundvattenförekomsten kan behöva beskrivas.
• En samlad beskrivning av övriga kvantitativa påverkanskällor inom influens- och påverkansområdet och vid behov i hela grundvattenförekomsten. Information kan hämtas i VISS men kan behöva kompletteras. En sammanvägd analys av totala belastningen behövs för att kunna bedöma om verksamhetens bidrag kan leda till en försämring av statusen eller ett äventyrande av möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen.
• Beskriv påverkan vid worst case-situation. En worst case-situation ska beskriva maximal vattenbortledning och/eller återförsel, i samband med en ogynnsam situation utifrån naturliga variationer av exempelvis en grundvattennivå.
• Vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas för att minska miljökonsekvenser inom influens- och påverkansområdet och vid behov miljökonsekvenser inom hela grundvattenförekomsten. Beskriv även eventuella planerade kompensationsåtgärder.
• En bedömning av hur vattenbortledningen eller utsläppet av vatten riskerar att påverka grundvattenförekomstens status och beslutad miljökvalitetsnorm, både i normalsituationen och i en worst case-situation. Även om status och miljökvalitetsnorm omfattar hela grundvattenförekomsten så ska bedömningar baseras på relevant delområden i grundvattenförekomsten. En försämring i ett delområde kan innebära att status sänks i hela grundvattenförekomsten.

Var uppmärksam på att en verksamhet som innebär att markyta hårdgörs kan resultera i minskad grundvattenbildning och därmed leda till kvantitativ påverkan på grundvattenförekomsten. En verksamhet som har utsläpp av exempelvis förorenat processvatten kan även innebära kvantitativa risker. Ett ökat ytvattenflöde, så som i närheten av återförsel av vatten från vattenkraftverk, kan ge ett ökat inflöde av grundvatten.

Bedömningen för kvantitativa miljökonsekvenser ska göras separat för fyra kvalitetsfaktorer.

1. Vattenbalans. För att en grundvattenförekomst ska ha god kvantitativ status enligt kvalitetsfaktorn för vattenbalans ska den tillgängliga grundvattenresursen (grundvattenbildningen minus det vatten som ekosystemen behöver) vara större än uttaget. Ett ekosystems behov kan skifta utifrån till exempel årstidsvariationer och det är därför viktigt att beräkningar och modelleringar är gjorda med relevant tidsupplösning. Observera att all vattenbortledning ska inkluderas i vattenbalansen. I en stor grundvattenförekomst kommer inte hela vattenvolymen vara tillgänglig i en viss punkt, därför måste vattenbalansen beräknas på relevant delområde och inte enbart för grundvattenförekomsten som helhet.
2. Inträngning av saltvatten eller förorening. När grundvattenströmningen ökar eller ändrar riktning i en grundvattenförekomst kan det leda till inträngning av saltvatten eller annan förorening. Detta medför att grundvattenförekomsten får otillfredsställande kvantitativ status. Det gäller oavsett om det är ett relikt saltvatten eller havsvatten som tränger in. Det är ökande halter i förhållande till bakgrundsvärdet för salt (det vill säga för parametrarna klorid, konduktivitet eller sulfat) i grundvattenförekomsten som är styrande för bedömning av saltvatteninträngning. Inträngning av andra föroreningar kan komma från till exempel förorenade områden, infrastruktur eller andra påverkanskällor med föroreningsutsläpp. Även här ska hänsyn tas till naturliga bakgrundshalter. 
3. Grundvattenanslutna ytvattenförekomster. Grundvatten spelar en viktig roll för att fylla på med vatten i vattendrag och sjöar, speciellt under perioder när det är låga vattenflöden i ytvattnet. Om grundvattenbortledning resulterar i en minskad utströmningen av grundvatten till ytvatten kan det ge negativa effekter i ytvattnet. Då får grundvattenförekomsten otillfredsställande status.
4. Grundvattenberoende terrestra ekosystem. Det finns terrestra ekosystem som är helt beroende av utflödande grundvatten eller av en viss grundvattennivå. Exempel på sådana ekosystem är olika typer av våtmarker och källor. Om utflödet av grundvatten minskar eller ökar, eller om grundvattennivån sjunker eller stiger, kan ekosystemen påverkas till exempel genom att artsammansättningen ändras. Om förändringen leder till att skyddsvärda ekosystem skadas får grundvattenförekomsten otillfredsställande status. Om det grundvattenberoende ekosystemet ingår i ett Natura 2000-område ställs stora krav på underlaget för att säkerställa vilken påverkan en verksamhet kommer få. Det kan exempelvis krävas att detaljerade undersökningar har utförts inom Natura 2000-området. Mer vägledning om påverkan på grundvattenberoende terrestra ekosystem finns i SGU:s vägledning om vattenförvaltning, fördjupning om grundvattenberoende ekosystem.

Kemisk påverkan

Grundvattenförekomster är i sig tröga system som återhämtar sig långsamt och är kostsamma att rena från föroreningar. I vissa fall är det nästan omöjligt att bli av med en förorening i ett grundvatten. Därför är det extra viktigt att förhindra spridning av föroreningar till grundvatten och stoppa föroreningar redan vid risk för påverkan.

Bedöm vilken kemiska miljökonsekvenser på grundvattenförekomsten som verksamheten riskerar att leda till. Redovisa i ansökan, eller i bilagor till ansökan, tydligt:

• Vilka föroreningar som verksamheten förväntas släppa ut samt halter och mängder av dessa, både i normalsituationen och en worst case-situation. Beskriv om utsläppen är förändrade jämfört med nuvarande situation. Redovisa hur halterna förhåller sig till grundvattenförekomstens beslutade riktvärden och vända trend-värden. Dessa finns angivna i länsstyrelsens författningssamling 2021 (bilaga 4 i beslut om miljökvalitetsnormer från länsstyrelser i Kalmar, Västmanland, Västra Götaland, Västernorrland och Norrbotten) och i VISS. Redovisa också förhållandet till nya generella tröskelvärden i SGU:s föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status (SGU-FS 2023:1). Ändringar i vattendirektivet och ny kunskap har medfört att SGU har tagit fram nya generella tröskelvärden för bedömning av risk och klassificering av status i innevarande förvaltningscykel. Om det saknas riktvärden/tröskelvärden för aktuella förororeningsämnen kan SGU:s Bedömningsgrunder för grundvatten användas. Bedöm hur stor risken är att riktvärden, tröskelvärden eller vända trend-värden överskrids. Om grundvattnet rinner ut till en ytvattenförekomst behöver även högsta tillåtna halter i ytvatten beaktas.
• Lokalisering av utsläppet och hur föroreningen förväntas transporteras till och vidare i grundvattenförekomsten. I SGU:s Bedömningsgrunder för grundvatten finns beskrivet spridningsvägar för olika föroreningar till grundvatten. Bedöm hur stort område som förväntas bli påverkat och förväntade miljökonsekvenser. Beskriv om det innebär en förändring jämfört med nuvarande situation.
• Utsläppens bidrag till den totala belastningen av relevanta ämnen i grundvattenförekomsten. För information om fler påverkanskällor inom förekomsten kan VISS användas. En sammanvägd analys av totala föroreningsbelastningen behövs för att kunna bedöma om verksamhetens bidrag kan leda till en försämring av statusen eller ett äventyrande av möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen.
• Risken för att utsläppet påverkar kommunal och/eller enskild dricksvattenförsörjning.
• Risken för miljökonsekvenser och skada på grundvattenanslutna ytvattenförekomster och grundvattenberoende terrestra ekosystem. Om ett utsläpp av förorening till grundvattenförekomsten leder till att förorenat grundvatten strömmar ut i en skyddsvärd våtmark kan det leda till skada på våtmarken. Detta gäller även för näringsämnen till näringsfattiga våtmarker. Resultatet blir att grundvattenförekomsten får otillfredsställande kemisk status.
• Vilka åtgärder som kommer vidtas för att minska risken för negativa miljökonsekvenser på grundvattenförekomsten. Åtgärder kan vara att rena utsläppsvattnet eller bortledning av förorenat vatten (som dock kan ge kvantitativa effekter).

Grundprincipen är att om utsläpp från mänsklig verksamhet leder till att grundvattenförekomstens tröskelvärde/riktvärde överskrids får grundvattenförekomsten otillfredsställande status. Den totala belastningen från alla föroreningskällor räknas in, men hela grundvattenförekomstens kvalitet behöver inte påverkas för att det ska räknas som en försämring. Överskridanden ska beaktas utifrån lokala påverkanskällor, framför allt utifrån att de förhöjda halterna i grundvattnet inte får påverka grundvattenanslutna ytvatten, grundvattenberoende terrestra ekosystem eller möjligheten att använda grundvatten som exempelvis dricksvatten. SGU:s föreskrifter SGU-FS 2023:1 medger dock att föroreningar inom små avgränsade områden kan ha halter över tröskelvärdet/riktvärdet utan att statusen blir otillfredsställande under förutsättning att det inte sker en spridning av föroreningar från området. Vad som räknas som små avgränsade områden samt ingen spridning finns det inga vägledande domar om, vilket gör att rättsläget är oklart. För att tillåta utsläpp som leder till att tröskelvärdet/riktvärdet överskrids inom ett litet avgränsat område i en grundvattenförekomst krävs utförliga undersökningar både inom området men också i hela grundvattenförekomsten. Det är också viktigt att det framgår vilka åtgärder verksamhetsutövaren planerar att vidta för att minska riskerna att grundvattenförekomstens status försämras eller att miljökvalitetsnormerna inte kan följas.