Skredrisken påverkas av landhöjning, klimatförändringar och mänsklig aktivitet

Förutom av jordartens kornstorlek, kompaktion och vattenhållande förmåga påverkas skredrisken av terrängens lutning, landhöjningen, klimatförändringar och mänsklig aktivitet.

Landhöjning

Lerområden som ligger högt i terrängen är vanligtvis mer utsatta för skred än områden som ligger lågt. Tydligast är detta längs Göta älv, där de upp till cirka 20 meter branta slänterna i norr är påverkade av skred och erosion. I söder är omgivande mark, som har höjts senare ur havet, flack och erosionen är begränsad.

Klimatets påverkan…

Det är vanligt med skred och ras i samband med snösmältning och tjällossning och under perioder då det regnat mycket. Under våren och hösten dunstar inte vattnet bort så lätt som det gör under varma sommardagar. En stor del av det regn som faller stannar kvar i jorden. När vattentrycket blir högt i marken kan ett ras eller ett skred inträffa.

Mänskliga aktiviteter

Skred och ras är i första hand en följd av naturliga erosionsprocesser. Utvecklingen kan dock påskyndas eller motverkas genom människans ingrepp.

Ingrepp i naturens jämvikt sker i både stor och liten skala. Vi bygger bostads- och industriområden, vägar, järnvägar, hamnar, dammar med mera. Den naturliga jämvikten störs och stabiliteten i slänter påverkas. Stora kalhyggen medför att vattnet rinner undan istället för att sugas upp av trädens rötter. Erosionen ökar då på sluttningar och i dalgångar. Under de senaste hundra åren har stora skred blivit allt vanligare. Troligen beror det på att den naturliga jämvikten har rubbats genom människans ingrepp.