För att sgu.se ska fungera på ett bra sätt för dig använder vi kakor (cookies) på webbplatsen.

Läs mer om kakor.
Jag godkänner
Kårehogen. Foto Kristin Forsberg

Foto: SGU

Stort fokus på DDT och skogsplantskolor

SGU arbetar sedan några år tillbaka tematisk med de tidigare statliga skogsplantskolorna. SGU ansvarar för många objekt och de olika plantskolorna är ofta förhållandevis lika varandra när det gäller föroreningssituation, skyddsobjekt, geologi och markanvändning.

Plantorna som drevs upp besprutades med DDT-preparat mot insektsangrepp och odlingsytorna omfattade ofta flera hektar, vilket gör att det rör sig om väldigt stora volymer förorenad jord. Vi arbetar brett med utredning, riskbedömning samt forskning och utveckling (FoU) inom åtgärdstekniker för att bygga upp den kunskap som är nödvändig för att fatta rätt beslut i utrednings- och åtgärdsfas.

De tidigare statliga myndigheterna Domänverket och de regionala skogsvårdsstyrelserna hade flera skogsplantskolor runt om i landet där plantor för skogsbrukets behov drevs upp. SGU har undersökt ett 20-tal av dessa skogsplantskolor (huvuddelen inom riskklass 1 och 2). DDT är det bekämpningsmedel som påträffas oftast och i högst halter. Det beror på tidigare frekvent användning, att DDT-molekylens egenskaper gör att den binds hårt till partiklar i marken och att nedbrytning av DDT går långsamt under naturliga förhållanden. Högst halter av DDT påträffas ofta inom mindre områden vid tidigare verksamhetsytor där exempelvis doppning av plantor i DDT eller påfyllning av traktorsprutan har skett. Låga till måttliga halter av DDT återfinns i ytlig jord på tidigare odlingsytor och ingen påverkan av DDT på grundvattnet har påvisats vid utförda utredningar. Markanvändningen på de tidigare statliga skogsplantskolorna varierar men några exempel är vallodling (för foder), åkermark och betesmark för kor och hästar. I några fall har områdena bebyggts med bostadshus efter att skogsplantskolorna har lagts ner.

SGU har tagit fram generella övergripande åtgärdsmål för de tidigare statliga skogsplantskolorna. De övergripande åtgärdsmålen har tagits fram i syfte att kommunicera SGUs allmänna ställningstagande till tillsynsmyndigheter, anlitade konsulter, intressenter och andra berörda.

Läs våra generella övergripande åtgärdsmål.

FoU åtgärdstekniker skogsplantskolor

Åtgärdsbehovet vid skogsplantskolor kan bli väldigt stort. Om plantskolornas odlingsfält skulle åtgärdas genom traditionell schaktsanering skulle uppskattningsvis 50-500 tusen ton jord per plantskola behöva transporteras bort och ersättas med nya massor. Plantskolorna lokaliserades till fina sandiga jordar där det var lätt att gräva ner och dra upp plantor. Det är väldigt svårt att hitta ersättningsmassor av lika fin kvalitet. Bortschaktning innebär en stor negativ påverkan på områdets naturvärden och är förknippad med höga kostnader. Schaktåtgärder av odlingsfält omfattande flera hundra hektar bedöms inte som ett realistiskt alternativ. Därför satsar SGU på utveckling av åtgärdstekniker som alternativ till schaktsanering vid våra skogsplantskolor.

Under 2019 initierade SGU ett arbete med att skapa en industrifinansierad doktorandtjänst för att tillsammans med ett svenskt universitet driva åtgärdsarbetet framåt. Just nu pågår dialoger med de universitet som visat intresse för frågan och som vill vara med och utveckla en åtgärdsteknik för nedbrytning av DDT. Fokus för arbetet är tillämpning av kemiska och/eller biologiska metoder som på olika sätt kan påskynda nedbrytningen under skandinaviska förhållanden. Det kan röra sig om att exempelvis stimulera den befintliga markmiljön och/eller kemiskt skapa en miljö som möjliggör nedbrytning. Det bedöms finnas potential för en kombination av olika metoder, till exempel vitalisera marken, tillsätta lämpliga mikroorganismer (till exempel svampar) och/eller odla utvalda typer av växter. Målet är att det år 2025 ska finnas en kostnadseffektiv åtgärdsteknik för att reducera halter på de före detta odlingsfält som är i behov av en åtgärd.

Läs mer om detta i de två rapporterna du hittar under länkrubrik FoU åtgärdstekniker skogsplantskolor.

Vilka är riskerna för människa och miljö?

SGU arbetar med fördjupade riskbedömningar för att verifiera de risker som har identifierats vid tidigare skogsplantskolor. Risker för markmiljön på odlingsfälten vid en tidigare plantskola har utvärderats med triadmetoden. Triadmetoden använder toxikologiska, kemiska och ekologiska data för att utvärdera och bedöma risk. I utredningen jämfördes markmiljöns funktion inom ett förorenat odlingsområde med ett närliggande oförorenat referensområde.

Risker för människor och djurs hälsa har för samma plantskola bedömts genom att analysera DDT i flera medier än jord (exempelvis växter, musslor och daggmask) och beräkna daglig exponeringsdos. Resultaten visar att DDT i de måttliga halter som förekommer på de tidigare odlingsfälten inte utgör en risk för markmiljön. Små däggdjur (exempelvis näbbmöss) kan utsättas för en risk om de enbart intar föda från det förorenade området, ingen risk förelåg för fåglar och större däggdjur. För människor kan intag av kött- och mejeriprodukter från kor som huvudsakligen betar på de tidigare odlingsfälten innebära en risk.

För att kunna genomföra fördjupade riskbedömningar för tamdjur pågår ett arbete med att ta fram en metodik och definiera exponeringsscenarier för kor, hästar, får och höns samt människor konsumerar produkter från dessa djur. Detta ingår inte i Naturvårdsverks generella modell.

SGU har under 2019 identifierat följande scenarier med teoretiska risker som förekommer eller kan komma att förekomma i framtiden vid våra före detta skogsplantskolor:

  • Ridskoleverksamhet
  • Växtodling
  • Egna höns
  • Liten besättning kor/får för köttproduktion
  • Gårdsmejeri med egna kor

Målet med arbetet är att komma fram till vilken exponeringsväg eller vilka exponeringsvägar som bidrar mest till den teoretiska risken. Eftersom en teoretisk risk inte är det samma som en verklig risk så ska arbetet även leda fram till en provtagningsmetodik för att bekräfta eller utesluta risk.

Nya undersökningsmetoder testas

I länsstyrelsens databas över förorenade områden, EBH-stödet, finns cirka 750 plantskolor i riskklass 1 och 2. Analyser av DDT i jord är relativt dyra och det tar lång tid att få ett analyssvar. Skogsplantskolornas storlek gör också att det kan vara kostsamt att få ett tillräckligt bra underlag för riskbedömning. SGU medverkar i ett pågående forskningsprojekt som leds av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där hundar ska tränas att söka efter DDT för att effektivisera utredningar av DDT-förorenade områden. Mer information om förväntade resultat finns i postern som projektet har tagit fram, se rubrik Poster längre ner på denna sida.

SGU planerar också att sammanställa våra erfarenheter av undersökningar av skogsplantskolor för att öka kunskapen om hur utredningar av skogsplantskolor kan genomföras på ett effektivt sätt.

Poster

SGUs poster om skogsplantskolor till Renare marks vårmöte 2020 (nytt fönster)

SLUs poster om sök med hund på markföroreningar till Renare marks vårmöte 2020 (nytt fönster)

Powerpoint-presentation

Informationsmöte 2021-01-14, åtgärdstekniker skogsplantskolor (nytt fönster)

Intressanta rapporter

Kårehogen f.d. plantskola, Orust kommun

Rapport, miljö- och hälsoriskbedömning, 2020-05-12 (nytt fönster)

Rapport, riskbedömning markmiljö och utvärdering TRIAD-metoden, 2020-03-27 (nytt fönster)

Bilaga A, resultatrapport, miljö- och hälsoriskbedömning, 2019-06-25 (nytt fönster)

Bilaga B, tekniskt PM, resultat av provtagning av jord och potatis, 2019-11-14 (nytt fönster)

Bilaga D, indata och beräkningar vilda och tama djur, 2019-10-25 (nytt fönster)

Bilaga E, risker lantbrukare - nuvarande scenario (nytt fönster)

Rapport, provtagningsplan, miljö- och hälsoriskbedömning, 2018-12-17 (nytt fönster)

Senast granskad 2021-03-23

Kontaktperson

  • Kristin Forsberg

    Telefon: 046-311 772046-311 772
    Ort: Lund
    Avdelning: Mark och grundvatten - Renare mark och vatten
    Skicka e-post