Undersidor

Undersökningar

Här ligger Skogsvårdsstyrelsens före detta skogsplantskolor, totalt 20 st, Dessa har undersökts via MIFO1-inventeringar och förstudier.

Av de många bekämpningsmedel som har undersökts vid SGU:s skogsplantskolor är det är överlag DDT och dess metaboliter (DDX) som påträffas i jord i halter över generella riktvärden på de före detta skogsplantskolorna. Även dikofol är vanligt förekommande. Övriga bekämpningsmedel som påträffats i jord innefattar aldrin, dieldrin, dikloranilin, pentakloranilin, kvintozen, permetrin, HCH-alpha, HCH-beta, HCH-delta och HCH-gamma (lindan) och hexaklorbensen.

Föroreningen har uppstått på två olika sätt, antingen genom applicering av bekämpningsmedlet med traktor- eller ryggspruta på stora odlingsfält, eller genom att spill har förekommit där plantor har behandlats genom doppning, där traktorsprutan har fyllts eller där preparat har förvarats. Det här ger upphov till två olika typer av föroreningsutbredning, dels en ytlig förorening som förekommer relativt homogent sett till nivå och halter över odlingsfälten, och dels en ”hot-spot-förorening” som förekommer lokalt inom en liten yta men där mycket höga halter kan förekomma. Det finns i vissa fall även en annan typ av ”hot-spot” och den förekommer när jord eller behandlat växtmaterial kan ha lagts i ”komposthög” i kant av odlingsfält eller kärr.

SGU har vid flertalet före detta skogsplantskolor undersökt föroreningsspridning med djupet på de många odlingsfälten och samtliga undersökningar visar att DDX förekommer ner till ca 0,3 meter under markytan för att därefter avta markant. Det är särskilt tydligt vid de fält där marken regelbundet har plöjts och plogdjupet är det som avgör hur djupt DDX påträffas. Plogdjupet är vanligen inte djupare än ca 0,3 meter under markytan. För hot-spot-föroreningen kan förekomsten i djupled se annorlunda ut med en djupare penetration av föroreningen i marken, men även här avtar vanligen föroreningen markant med djupet.

God tillväxt av skogsplantor kräver generellt sett sandiga jordar. Det innebär att jordarten vid de skogsplantskolor som SGU utreder utan undantag utgörs av sandiga, väldränerade jordar. Dränerings, eller täckdiken förekommer ytterst sällan, liksom vattenansamlingar på fälten. Eftersom marken är väldränerad ligger grundvattnet vanligen djupt, flera meter under markytan.

De geologiska förutsättningarna innebär att det finns goda möjligheter till infiltration av nederbörd, vilket innebär att vatten rinner ner i marken. De före detta odlingsfälten utgör därför områden där grundvatten kan bildas. Föroreningskällan (DDX), å andra sidan, föredrar att hålla fast vid jordpartiklar och organiskt material, vilket gör att spridningen av förorening med djupet normalt sett är väldigt liten. Avsaknaden av diken gör också att föroreningsspridning, med hjälp av ytvatten, utanför de före detta odlingsfälten i stort sett inte förekommer.

Mer lättrörliga bekämpningsmedel kan däremot spridas till grundvatten men i och med att infiltration av nederbörd generellt sett är stor så sker också en stor utspädning.

Läs rapporten Sammanställning och utvärdering av jord- och grundvattendata från förstudier

Utvärdering av provtagningsstrategier

Att erhålla en representativ halt av föroreningsnivån i jorden är helt avgörande för att rätt avvägningar ska kunna göras avseende risker med föroreningen och hur en eventuell framtida åtgärd ska kunna följas upp. SGU har under 2022 utvärderat olika provtagningsstrategier för att undersöka marken vid före detta odlingsfält. Resultaten visar att det är viktigt att samla in många inkrement (små jordvolymer som bygger upp ett prov) som representerar hela den yta man vill undersöka. Det är också viktigt att man upprepar samma provtagningsförfarande flera gånger så att man får ett mått på hur föroreningen varierar, inklusive andra osäkerheter i fält och på lab. Rapporten kan laddas ner här:

Uppskattning av mätosäkerhet vid provtagning av odlingsfält vid f.d. skogsplantskolor

Hundspårning efter DDT

SGU har även medverkat i ett forskningsprojekt som leds av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där hundar har tränats att söka efter DDT för att effektivisera utredningar av DDT-förorenade områden. Mer information om resultatet från projektet finns att läsa i länken nedan.

Att söka efter markföroreningar med hund: Använda sökhundar för att effektivisera detektion av markföroreningar i ett stort antal jordprover eller på stora ytor (nytt fönster)