Undersökningar
I det så kallade EBH-stödet (nationell databas över potentiellt förorenade områden) finns idag 732 plantskoleobjekt inom riskklass 1 och 2.
Vid flera av dessa finns det sannolikt en DDT-problematik varför det finns ett stort behov av att förstå riskerna med föroreningen och hur dessa kan åtgärdas. SGU har undersökt ett 20-tal skogsplantskolor där huvuddelen är inom riskklass 1 och 2.
De tidigare skogsplantskolorna nyttjade stora ytor, ofta flera hektar, för att driva upp skogsplantor. Under en period var DDT frekvent förekommande som bekämpningsmedel för att skydda plantorna mot snytbagge.
DDT-molekylens egenskaper gör att den binds hårt till partiklar i marken, och nedbrytning av DDT går långsamt under naturliga förhållanden. Idag påträffas därför DDT, samt nedbrytningsprodukterna DDD och DDE, på de tidigare odlingsfälten. De stora ytorna innebär att det kan handla om stora volymer jord som har förorenats av DDT.
Föroreningarna är oftast koncentrerade till de översta jordlagren (0–0,5 meter under markytan). Framför allt på de områden vid tidigare verksamhetsytor där exempelvis doppning av plantor i DDT eller påfyllning av traktorsprutan har skett. Låga till måttliga halter av DDT återfinns ofta i ytlig jord på tidigare odlingsytor.
Ingen påverkan av DDT på grundvattnet har påvisats vid utförda utredningar.
SGU planerar att sammanställa SGU:s erfarenheter av undersökningarna av skogsplantskolor för att öka kunskapen om hur utredningar av skogsplantskolor kan genomföras på ett effektivt sätt.
Hundspårning efter DDT
SGU har även medverkat i ett forskningsprojekt som leds av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där hundar har tränats att söka efter DDT för att effektivisera utredningar av DDT-förorenade områden. Mer information om resultatet från projektet finns att läsa i länken nedan.
Läs mer
Undersökta skogsplantskolor:
Kårehogen skogsplantskola (sgu.se)
Älvans skogsplantskola (sgu.se)
Örkelljunga plantskola (sgu.se)
Hundspårning efter DDT:
Senast granskad 2021-09-06