Bergkvalitetskartan
Bergkvalitetskartan används framför allt som underlag för att utvärdera det bästa användningsområdet för olika bergarter, exempelvis till ballast för väg, järnväg och betong, för infrastruktursatsningar, vid tunnel- och bergrumsbyggen samt för den planering av hushållning med naturresurser som kommuner, länsstyrelser, företag m.fl. gör.
Bergkvalitetskartan visar berggrundens tekniska egenskaper ur ballast- och anläggningssynpunkt. Berget delas in i tre olika kvalitetsklasser, 1) god, 2) mindre god och 3) dålig kvalitet. Dessutom visas deformationszoner i berget m.m. Bergkvalitetskartan ger även punktvisa uppgifter om berggrundens tekniska egenskaper och dess naturliga gammastrålning i form av radiumhalt (radiumindex) och aktivitetsindex.
Informationen är tillgänglig som plottad karta med tillhörande beskrivning, i pdf-format, som databas, samt visas i Kartvisaren Ballast. I Kartvisaren Ballast kan man också se vilka områden som täcks av bergkvalitetskartan. Kartorna ska ses som ett komplement till SGU:s berggrundskartor i skala 1:50 000.
Så här tas kartan fram
Bergkvalitetskartan grundar sig på fältkontroll av de större bergartsenheterna inom ett område med provtagning för teknisk analys, mätningar av sprickor och bedömning av spricktäthet. Med utgångspunkt från de analyser som gjorts görs en ytmässig tolkning av bergkvaliteten. Tunnslip tillverkas av proverna för petrografisk analys och studier görs av kornstorlek, kornstorleksvariation, korngränser och mikrosprickor.
För att undersöka ballastens lämplighet för betong görs en granskning av potentiell risk för alkalisilikareaktivitet. SGU:s flyggeofysiska kartor, som bl.a. visar magnetfältet samt berggrundens elektriska ledningsförmåga (VLF), används tillsammans med höjddata för att tolka svaghetszoner i berget.
Tekniska analyser
I samband med kartläggning av bergets kvalitet har bergprover tagits för teknisk analys. Provplatserna är utvalda för att representera de lokalt förekommande bergarterna och den spridning som finns avseende de tekniska egenskaperna.
Alla uppgifter om bergkvalitet, analysvärden etc. samlas i SGU:s bergkvalitetsdatabas. Databasen omfattade år 2010 analyser av över 1 500 prover från representativa bergarter i de områden där bergkvalitetskartor eller berginventeringar har genomförts.
I de fall en bedömning av det analyserade bergets lämplighet för olika användningsområden har gjorts, redovisas det klasserna betongklass, (grovandelen), vägklass och järnvägsklass.
Parametrar
- korndensitet
- kulkvarnsvärdet (mått på nötningsbeständighet)
- Los Angelestal (mått på bergets sprödhet)
- Micro-Devalvärdet (mått på bergets sprödhet)
Gammastrålning
Gammastrålningsmätningar på berghällar utförs för att bl.a. identifiera områden med förhöjda halter av naturligt radioaktiva ämnen. Aktivitetsindex (även benämnt gammaindex) beräknas utifrån halterna av uran, torium och kalium. EU:s nya strålskyddsdirektiv har en referensnivå för årlig dos från gammastrålning från byggmaterial på 1 mSv/år, vilket med en konservativ beräkning motsvarar ett aktivitetsindexindex på 1 i färdigt byggmaterial. Enligt äldre rekommendationer från de nordiska ländernas strålskyddsmyndigheter bör aktivitetsindex för byggnadsmaterial vara mindre än 2. Radiumindex är ett mått på radiuminnehållet i ett material. Indexet ska för byggnadsmaterial, enligt samma rekommendation, vara mindre än 1, vilket motsvarar en radiumaktivitet på 200 Bq/kg, eller en uranhalt på 16 ppm.
Mer om läget i Sverige vad gäller strålning från bergmaterial går att läsa i rapporten nedan.
Strålning från bergmaterial, SGU-rapport 2015:34 (nytt fönster).
De olika undersökningarna ligger till grund för bedömningen av provernas lämplighet till betongballast, järnvägsmakadamballast (spårballast) och vägmakadam samt som fyllning under hus.
Databaser
Alla uppgifter om bergkvalitet, analysvärden etc. samlas i vår bergkvalitetsdatabas. Berggrundsgeologisk information läggs i en bergdatabas som består av flera deldatabaser, bl.a. hälldatabasen.