Till vänster en svartfärgad potentiell sur sulfatjord och till höger den sura sulfatjord som uppstår efter exponering för syre.
Foto: Christian Öhrling
Sura sulfatjordar kan orsaka fiskdöd– nytt projekt ska bidra till friskare vatten
Sura sulfatjordar är en av de främsta orsakerna till att många vattendrag längst norrlandskusten inte är friska. Nu har ett gränsöverskridande samarbetsprojekt startat med syfte att förbättra vattenkvaliteten i Västerbotten och Österbotten, där man har stora problem med just sura sulfatjordar. Målet är en hållbar markanvändning.
När sura sulfatjordar dikas och syresätts blir marken sur och släpper från sig metaller och försurar vattnen. Därför orsakar sura sulfatjordar ofta allvarliga miljöproblem som fiskdöd, skadade fortplantningsområden för djurarter och att känsliga bottenfaunaarter försvinner. Problemet har länge varit känt i Västerbotten och Österbotten, även om sura sulfatjordar också finns i sydöstra och södra Sverige.
Ett nytt projekt för samman sex aktörer från Sverige och Finland som tillsammans ska arbeta för att förbättra vattenmiljöerna i Västerbotten och Österbotten. Projektet MASSIW leds av Åbo Akademi. Förutom Sveriges geologiska undersökning, SGU, deltar Länsstyrelsen Västerbotten och Linnéuniversitetet från Sverige samt Finlands geologiska underskning (GTK) och Närings-, trafik- och miljöcentralen från Finland.
– SGU:s roll i projektet framför allt att ta fram information över utbredningen av sura sulfatjordar längs norrlandskusten. En sådan karta är viktig för samhällsplaneringen. Informationen utgör bland annat underlag för planering av infrastruktur, skogsbruk, livsmedelsproduktion och annan markanvändning, säger Gustav Sohlenius, statsgeolog vid SGU.
Inom projektet kommer åtgärder för att minska påverkan från jordarna att testas. Målet är att förbättra vattenmiljön så att den når en god vattenstatus i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten, utan att begränsa livsmedelsproduktionen.
– I det här projektet fokuserar vi på vattenmiljöer i norra Sverige och Finland. Ett tidigare forskningsprojekt, som SGU har gjort tillsammans med Linneuniversitetet, visar dock att problem med sura sulfatjordar är betydligt vanligare i sydöstra och södra Sverige än vad som tidigare varit känt, säger Gustav Sohlenius.
Projektet MASSIW (Developing acid sulfate soil management for improved water status) delfinansieras av EU via Interreg Aurora-programmet. Övriga finansiärer är Lapplands förbund, Region Västerbotten och Havs- och vattenmyndigheten. Samtliga projektpartners är medfinansiärer. Projektet pågår från februari 2025 till och med december 2028.
Potentiellt sura sulfatjordar, eller sulfidjordar, bildas under syrefria förhållandena. När sulfidmineralen i jorden exponeras för luftens syre, bildas sulfat vilket leder till att pH i marken sjunker kraftigt. Då har den potentiella sulfatjorden blivit aktiv. Lågt pH kan i sin tur bidra till att metaller som är bundna i marken frigörs. Det här är vanligt när grundvattennivån i marken sänks, till exempel vid utdikning i samband med byggprojekt eller odling.
Senast granskad 2025-05-08