Grotta. Foto.

Foto: Rolf Engh

2. Bjurälvens karstlandskap

Ett smalt stråk av kalk i berggrunden har gett upphov till ett av Skandinaviens förnämsta karstlandskap med en underjordisk älv, slukhål och grottor.

Bland slukhål, grottor och sifoner

I nordligaste Jämtland leker Bjurälven kurragömma och rinner omväxlande ovan och under jord, störtar ner genom slukhål och bubblar upp i sifoner. Här visar Bjurälvsdalen upp ett föränderligt och spännande landskap med grottor, vackra dalgångar och trolska sjöar. Allt beror på älvens inverkan på ett smalt kalkstensstråk i berggrunden.

Landskapets pusselbitar – kalk, vatten och sand

Bjurälven rinner över ett kalkstensstråk på en sträcka av drygt tre kilometer. Kalkstenens mäktighet varierar och är på en del ställen endast några meter. Områdets landskap innehåller ytterligare en viktig pusselbit: sand. Bjurälvens dalgång har utnyttjats av inlandsisens smältvattenströmmar och mäktiga lager av sand avsattes då över berggrunden. 

Karstvittringens betydelse

Kalksten skiljer sig från de flesta bergarter genom att den lätt påverkas av kemisk vittring. Koldioxid i luften löser sig i vatten och bildar kolsyra. Det är en svag syra men om tids ges kan den åstadkomma omfattande vittring i kalksten och skapa fascine­rande former. Kalken löses upp av kolsyran i vattnet så att sprickor och hålrum bildas. Hålrummen kan med tiden bli stora grottor och där vattnet flyter fram bildas tunnlar. Till slut kan ovanjordiska vattendrag slukas helt av underjorden. Där kalken av någon anledning upphör, och därmed också effekten av den kemiska vittringen, tvingas vattendraget istället åter upp till markytan som ett ytvattendrag. 

Jordtrattar och landskapsförändring

Även de lösa jordlagren påverkas när bergytan undermineras och på så sätt omformas hela landskapet. När kalkstenen löses upp nära markytan kan det tunna kalktaket kollapsa och störta ned i underliggande hålrum tillsammans med jordlagren. En del av de instörtade sedimenten transporteras vidare genom Bjurälvens underjordiska lopp. Hålrummen som återstår efter instörtningen i markytan kallas för jordtrattar eller doliner. Dolinernas utseende beror på sammansättningen och mäktigheten av de jordlager som överlagrar kalkberggrunden. På flera platser i Bjurälvsdalen består överlagringen av isälvssand och här finner man jättelika doliner. Med tiden kommer hela karstlandskapet rasa samman och sanden föras med Bjurälven ner till sjön Leipikvattnet.

Kalkstenen

Bjurälvens vattenföring växlar starkt under året. Vid högvatten är älvens underjordiska lopp bara 600 meter, men vid lågvatten nästan 3 kilometer, det vill säga utefter nästan hela kalkstråket. Då passar det särskilt bra att vandra i den torra älvfåran och titta på den blottade kalkstenen.

Kalkstenen består av nästan ren kalk, kalciumkarbonat. Färgen varierar mellan vit och blågrå och är ibland randig. Vackra fasettmönster ses ibland på kalkstenens yta och mjukt skulpterade skålformer och grytor som bildats av det strömmande vattnet i kombination med karstvittring.

Bildades under silur

I kalkstenen har enstaka fynd av fossil gjorts som vittnar om att bergarten en gång bildades i havet under tidsperioden silur, samma som präglar Gotlands kalksten. Men till skillnad från Gotlands oförstörda bergarter har kalkstenen här genomgått en omdanande resa i form av att två kontinenter krockat och skjutit upp hela berggrundssjok av dåtidens havsbotten på vår sida. Detta skapade i sin tur bergskedjan Kaledoniderna som, förenklat, idag utgör berggrunden inom våra dagars fjällkedja. Därför ingår idag kalkstensstråket i en stor veckbildning.

Korallgrottan

I samma smala kalkstensstråk, men fyra kilometer bort i andra änden av den stora veckbildningen, finns även Sveriges längsta grotta, Korallgrottan. Grottgångarna i Korallgrottan är tillsammans mer än sex kilometer långa och har också bildats genom karstvittring. Under de senaste åren har dykare utforskat både Bjurälvens grottor och Korallgrottan och de upptäcker ständigt nya grottsalar och grottgångar. Undervattensgångarna har fasettmönstrade väggar på samma sätt som de som finns i älvfåran längs Bjurälven. Som kuriosa kan också nämnas att fiskar har setts simma omkring i det strömmande vattnet i underjorden.

YouTube-filmer om Bjurälven

Titta på filmen "Bjurälven" (nytt fönster)

Titta på filmen "Korallgrottan" (nytt fönster)

Nominerade till Geologiskt arv 2014

Sverige-med-numrerade-kandidater-2014.jpg

Hitta till Bjurälvens karstlandskap

Karstlandskapet ligger väster om sjön Leipikvattnet. Med bil tar du dig till Leipikgården. Härifrån får du gå cirka tre kilometer på en stig fram till Lillälven och raststugan. Här börjar Bjurälvsdalens intressantaste del. Vid lågvatten är det lättast att ta sig fram i vattenfåran.