1. Lansjärvförkastningen
I Lansjärv syns hur långa förkastningshak i berggrunden skär istida avlagringar. Det här är tecken på att marken har skakats av våldsamma jordbävningar så sent som för bara 10 000 år sedan.
Årets nominerade i tävlingen Geologiskt Arv representerar gamla landskap, grottor och nya terrängformer från Jordens forntid till våra dagar. Vissa av platserna är välkända besöksmål medan andra är relativt okända för den bredare allmänheten. Alla platser har det gemensamt att de har något viktigt att berätta om varför Sverige ser ut som det gör. Vinnare 2014 blev Bjurälvens karstlandskap.
Risträskkölen.
Foto: Robert Lagerbäck, SGU
I Lansjärv syns hur långa förkastningshak i berggrunden skär istida avlagringar. Det här är tecken på att marken har skakats av våldsamma jordbävningar så sent som för bara 10 000 år sedan.
Foto: Rolf Engh
Ett smalt stråk av kalk i berggrunden har gett upphov till ett av Skandinaviens förnämsta karstlandskap med en underjordisk älv, slukhål och grottor.
Foto: Johan Norrlin, SGU
Vid den höga kusten i Ångermanland har havets vågor mejslat ut spektakulära former i berget.
Foto: Agneta Arneson-Westerdahl
Det stora Morafältet är sammansatt av flera olika sandavlagringar. Två generationer älvar har från istid till nutid satt sina spår i landskapet.
Billudden.
Foto: Mikael Svensson
Där Uppsalaåsen möter Bottenhavet illustreras hur havet ständigt omformar kustlandskapet.
Utö
Foto: Erik Jonsson, SGU
I skärgården ses ännu spåren efter de geologiska processer som bildat berggrunden i stora delar av Bergslagen, och som gett upphov till dess malmer.
Hunnebo klåvor
Foto: Helena Alexandersson
På stigar genom trånga pass berättas historien om hur det karaktäristiska bohuslänska landskapet fått sina rundade former.
Skalgrusmuseet
Foto: Mikael Reinhardt
I meter på meter ligger skal av sedan länge döda musslor och snäckor och är bevis för landhöjningsprocessen och hur strandlinjen förskjutits genom årtusendena.
Nordkroken.
Foto: Linda Wickström, SGU
Vid Nordkroken kan du beskåda det äldsta landskap som står att finna i Sverige, en halv miljard år gammal helt plan markyta, det subkambriska peneplanet.
Blå Jungfrun.
Foto: Linda Wickström, SGU
Blå Jungfruns granitkupol har stått emot vittring och erosion längre än de flesta andra berg. Från håll avtecknar sig ön som en gråblå siluett långt ute i havet, men i själva verket består Blå Jungfrun av rödlätta, kala, ispolerade klippor av granit.