Högtrycksspolning i bergborrade brunnar
Högtrycksspolning av brunnar är den metod som vanligen används när brunnens kapacitet är för liten.
Sprängning i en bergborrad brunn var länge den enda metoden att öka tillrinningen av grundvatten till brunnen. Någon gång på 1970-talet utvecklades emellertid en metod att högtrycksspola brunnar för att öka brunnens kapacitet. Denna metod visade sig vara effektiv och används vanligen i dag där brunnens kapacitet är för liten.
En undersökning som omfattade 182 högtrycksspolade brunnar visade en kapacitetsökning på i genomsnitt 220 liter per timme. 10 procent av brunnarna fick en kapacitetsökning på cirka 1 000 liter per timme och i 25 procent av fallen var ökningen mindre än 120 liter per timme. Övriga erfarenheter under lång tid av högtrycksspolning visar liknande resultat.
Tekniken
Vid högtrycksspolning av en brunn placeras en manschett på lämpligt djup. Spolningen sker med hjälp av en tankbil med spoltrycksmöjlighet på 100–120 bar. Vatten trycks in i borrhålet under manschetten med ett tryck som varierar mellan 50 och 100 bar. Trycket anbringas och avlastas upprepade gånger. Under spolningen sjunker trycket ofta ned till ca 20–40 bar, vilket ungefär motsvarar trycket på det överliggande berget. Trycksänkningen beror på att det uppstår kommunikation mellan borrhålet och omgivningen genom att en vidgning av förekommande sprickor sker.
När spolningen avslutats strävar berget efter att återgå till det ursprungliga läget, vilket visar sig genom att det intryckta vattnet normalt strömmar ur borrhålet. Genom förändringar i bergets naturliga spänningar kvarstår dock normalt en del av den effekt, som spolningen genererat. Detta visar sig genom en ökning av vattentillströmningen i brunnen.
En annan viktig effekt av högtrycksspolningen är påverkan på sprickfyllnader. Man kan se att sprickfyllnader avlägsnas genom det vanligtvis mycket slamrika vatten, som uppträder i samband med arbetet.
Mycket stora krafter används vid högtrycksspolning. Ett pålagt tryck av 100 bar motsvarar trycket av 1 000 meter vattenpelare eller trycket av ca 350 meter berg. Detta stämmer till eftertanke och en viss försiktighet vid användning av metoden.
Effekter – negativa och positiva
Kända negativa effekter av högtrycksspolning är att vatten ur näraliggande brunnar sprutat som en kaskad med pump- och översvämningsskador som följd. Det har också förekommit ökade svårigheter att få ett klart och slamfritt vatten ur högtrycksspolade brunnar. Det finns också en viss risk för att den bergborrade brunnen kan nå kontakt med ett ytligt grundvatten. Det är bland annat därför som manschetten inte ska sättas för grunt i brunnen.
Den långa erfarenheten av högtrycksspolade brunnar visar emellertid att mycket få skador har uppstått och att tillrinningseffekten är god. Det finns inte heller någon anledning att överdriva riskerna med metoden så länge den utförs av yrkeskunniga entreprenörer.