Juridisk prövning av brunnsärenden
Det finns inte många domar som gäller brunnsborrning och enskild vattenförsörjning. Här återger vi två fall som bedöms vara vägledande för liknande mål.
Fall 1. Påverkar brunnsborrning grävd brunn?
Ett ärende om påverkan av grävd brunn genom brunnsborrning har prövats av Göteborgs tingsrätt (dom nr DF 109, mål nr F 76-92) och Hovrätten för västra Sverige (DT 48, T 77/93).
Bakgrund:
En fastighets vattenförsörjning baseras på grundvatten i jordlager genom en grävd brunn. Brunnen försörjer ett bostadshus med permanentboende och ett fritidshus med sommarvatten.
Grannfastigheten lät anlägga en bergborrad brunn cirka 75 meter från den grävda brunnen. Brunnen borrades till 111 meters djup men hade dålig tillrinning, varför brunnen högtrycksspolades. Brunnen gav efter detta cirka 500 liter per timme.
Några dagar efter att den bergborrade brunnen anlagts sinade den grävda brunnen.
Domarna:
I de påföljande rättegångarna i Göteborgs tingsrätt och Hovrätten för västra Sverige var huvudfrågorna dels på vilka grunder en eventuell fällande dom skulle bygga, dels om det fanns något samband mellan de bägge brunnarna.
Båda domstolarna kom till samma slutsatser. I Hovrättens domskäl anges att brunnsborrning och därmed förenad högtrycksspolning är verksamhet enligt 1§ 1 st. i miljöskadelagen. Enligt 3§ 1 st. samma lag föreskrivs att skador genom vissa uppräknade störningar, bland annat ändring av grundvattennivån, är ersättningsgilla som miljöskador. I det aktuella målet skulle den påstådda sänkningen av grundvattennivån i det område där den grävda brunnen finns utgöra störningen och bristen på vatten i brunnen vara skadan.
I hovrättens domskäl anges också "När det gäller frågan om sambandet mellan den utövade verksamheten och störningen åligger det den skadelidande att på vanligt sätt styrka att störningen förekommit och orsakats av den verksamhet som bedrivits av den påstått skadeståndsskyldige."
Varken tingsrätt eller hovrätt fann att ett sådant samband förelåg och friade ägaren till den bergborrade brunnen.
Kommentar:
Domen är troligen tillämplig på fall där ett för stort grundvattenuttag görs i en brunn och detta medför att grannfastigheters brunnar får höga salthalter. Tyvärr ger inte domen någon vägledning när det gäller att bedöma vilken ersättning den skadelidande bör få för den sinande brunnen.
Fall 2: Påverkar enskilt avlopp enskild brunn?
Ett ärende om enskilt avlopp har prövats av Svea Hovrätt, Miljööverdomstolen. (Dom, mål nr M 9677-99).
Bakgrund:
Miljö- och hälsoskyddsnämnden i en kommun gav en fastighetsägare tillstånd att inrätta anordningar för att avleda spillvatten från toalett, bad, disk och tvätt till en slamavskiljare om 2 kubikmeter och en pumpanläggning och infiltrationsanläggning om 25 kubikmeter. Avloppsanläggningens planerade slamavskiljare ligger cirka 50 meter från brunnen och infiltrationsområdet cirka 90 meter från densamma. Marken sluttar kraftigt från infiltrationsområdet mot brunnen.
Fastighetsägarens granne överklagade beslutet med motiveringen att hans vattentäkt kunde påverkas av avloppsvatten från anläggningen.
Länsstyrelsen avslog överklagandet och efter ytterligare överklagande avslog också miljödomstolen brunnsägarens begäran. Brunnsägaren gick vidare och fick sitt ärende prövat av miljööverdomstolen.
Miljööverdomstolens dom:
Miljööverdomstolen konstaterar att: "... bristen på kunskap om rådande mark- och vattenförhållanden på fastigheten är betydande. Denna brist medför att osäkerheten om hur den planerade avloppsanläggningen skulle kunna påverka dricksvattentäkten är mycket stor. Eftersom redan risken för olägenheter skall beaktas vid tillåtlighetsprövning (prop.: 1997/98:45, sid. 327) innebär denna osäkerhet att de krav, som miljöbalken uppställer för att tillstånd ska kunna lämnas inte är uppfyllda."
Miljööverdomstolen finner att det tidigare meddelade tillståndet för avloppsanläggningen ska upphävas men erinrar om möjligheten att låta pröva en annan lösning på avloppsfrågan.
Kommentar:
Eftersom redan risken för att olägenheter ska kunna uppstå är tillräcklig grund för avslag enligt miljöbalkens försiktighetsprincip måste kommunerna kräva ett omfattande underlag för avloppsanläggningar i sin tillståndsprövning.
Om denna dom tidigare varit vägledande hade avloppsanläggningar i ett flertal områden knappast kunnat godkännas. Det är inte heller ovanligt att avloppsvatten förorsakar problem med dricksvattenkvaliteten i enskilda brunnar.