Blommiga bladet, en horisont i den öländska kalkstenen.

Horns udde

Foto: Mikael Calner.

Vårt geologiska arv

Objekt, platser och områden som pekats ut som värdefulla och avgörande för vår förståelse av planeten Jordens utveckling utgör vårt geologiska arv.

Geologiskt arv handlar precis som allt vårt arv om värdefulla och representativa företeelser. Utöver dessa vetenskapliga värden kan geologiska bildningar även representera kulturella, historiska, ekonomiska och estetiska värden.

Internationellt får konceptet geological heritage, eller kort geoheritage, allt större betydelse, eftersom behoven av tydliga beslutsunderlag ökar inom både naturresursplanering och miljöarbete. Definierade värden är avgörande för att kunna göra rätt prioriteringar vid till exempel markanvändning. Geologiska naturvärden är på så sätt en geologisk naturresurs. Rätt utnyttjat kan samhället och allmänheten öka användningen av vårt naturarv.

Ett allt vidare perspektiv på naturvärden och samspelet i miljön har i ökande grad inkluderat det geologiska perspektivet. Geologiskt arv är ett globalt, delat naturarv av platser och företeelser som berättar vår planets historia. Internationellt hanteras nu begreppet parallellt med annat naturarv och andra naturvärden, även om det ännu inte är omsatt i praktiken i världens länder.

Geologiskt värdefulla platser

SGU:s arbete inom geologiskt arv

På SGU är vi engagerade i arbetet med att uppmärksamma och värna det geologiska arvet, på internationell och nationell nivå.

Inom naturvårdsfrågor, markplanering och miljöarbete möter SGU ofta behovet av bättre definierade geologiska naturvärden. Vi ser därför det nationella behovet av att ta fram information som kompletterar den traditionella, geologiska informationen. Med ökande kunskap om landets geologiska utveckling finns det idag nya förutsättningar för att värdera och kategorisera geologiska bildningar.  Detta är relevant för såväl lokalt planeringsarbete som Unescos världsarvslista.

Geologiskt arv som vetenskap

Geologiskt arv är en tillämpad vetenskaplig disciplin som fokuserar på betydelsefulla och representativa geologiska platser och stödjer på så sätt både den geologiska vetenskapen och dess tillämpning i samhället.

Senast granskad 2020-11-10

Blommiga bladet, en del av vårt geologiska arv

Toppbilden visar ett färgsprakande lager i den annars enfärgade kalkstenen på Öland. Lagret är lokalt känt som Blommiga bladet och kan följas i berggrunden åtminstone från Sverige till Ryssland. De starkt avvikande gula, gröna och lila färgerna beror på olika mineral, som goethit, glaukonit och hematit. Men varför ser det ut så?

För 480 miljoner år sedan, under tidsperioden ordovicium, utgjorde lagret en yta på havsbotten där dåtida djur grävt gångar och hålor. Med tiden har dessa blivit markerade av utlösta mineral som bildats efteråt. På så sätt är spåren efter djuren mycket tydliga: de ligger så tätt ihop att hela ytan verkar ha varit nästan täckt av dem. Att en enda organism var dominerande över ett så stort område är ett tecken på en stor ekologisk förändring i den dåtida havsmiljön. Det kan vi utläsa från detta stenlager idag.