Undersökningar till havs - koldioxidlagring
Med början i augusti 2023 genomför SGU, inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om koldioxidlagring (CCS), maringeologiska undersökningar söder om Skåne och i sydöstra Östersjön (sydost om Gotland).
Berggrunden i dessa två områden har under tidigare undersökningar identifierats ha goda geologiska förutsättningar för koldioxidlagring. Den bedömningen bygger dock på information insamlad mellan 1960 och 1990. För att ta reda på om lagring verkligen är möjlig på dessa platser behövs ny, modern data om bland annat de möjliga reservoarernas kapacitet och beskaffenhet, och om takbergets integritet.
SGU:s undersökningar till havs genomförs med olika akustiska metoder ombord på det egna fartyget Ocean Surveyer. Akustiska metoder innebär att ljud skickas från instrument ner mot havsbotten där det studsar mot de olika geologiska lagren. Ekot av dessa ljudvågor fångas upp av en mottagare och översätts sedan till bilder som visar hur havsbotten, sedimenten och den underliggande berggrunden ser ut.
I de undersökningar som nu ska göras till havs i närheten av Skåne och Gotland används ekolod (sedimentekolod och multibeamekolod) för att kartlägga havsbotten och den övre berggrunden. Potentiell lagring av koldioxid måste dock ske minst 800 meter under havsbotten, och för att ta reda på hur berggrunden ser ut på det djupet görs också reflektionsseismiska undersökningar. De seismiska undersökningarna genomförs i samarbete med danska GEUS (The Geological Survey of Denmark and Greenland) och Århus universitet.
Under 2023 genomförs marina kartläggningar med SGU:s fartyg Ocean Surveyer i havsområdet söder om Skåne.
Frågor och svar
Vid en seismisk undersökning används ljudvågor för att skapa detaljerade sektioner (tvådimensionella bilder) av berggrundens struktur. Till havs kan de kraftiga ljudpulserna till exempel skapas av en tryckluftskanon, en vattenkanon eller ett så kallat sparkersystem (använder elektricitet). Ljudvågorna skjuts ner mot botten och reflekteras tillbaka från bottnens och berggrundens olika skikt. De reflekterade ljudvågorna...
Det är främst marina däggdjur som tumlare och sälar som kan vara känsliga för undervattensbuller och för de lågfrekventa ljud som alstras av den seismiska utrustningen. För att minimera risken att störa djuren så undviker man att göra undersökningar under vissa perioder på året. Genom så kallad mjuk igångsättning (ljudnivån höjs långsamt) ges de djur som eventuellt ändå finns i närområdet tid att förflytta...
Senast granskad 2023-08-16