Arsenikrik berggrund undersöks

Delar av den svenska berggrunden innehåller naturligt höga halter av arsenik. De arsenikrika bergarterna finns framför allt i Skellefteås och Bergslagens malmdistrikt, alunskiffer i Skåne, platåbergen i Västergötland och fjällranden. De finns också i områden där berggrunden inte är mineraliserad, till exempel i delar av Mälardalen och Västernorrland.

Arsenikrik berggrund kan innebära en risk för både miljön och människors hälsa. Det finns en tydlig koppling mellan arsenikrik berggrund och höga halter av arsenik i grundvatten. Arsenikrik berggrund kan även utgöra en hälsorisk i samband med bygg- och anläggningsarbeten. Genom att bergmaterial förflyttas kan nya områden förorenas med arsenik. Hanteringen av bergmaterialet kan även medföra problem vid inandning av eventuellt arsenikrikt damm.

SGU har nu publicerat en rapport som beskriver undersökningarna med fokus på arsenikförande berggrunden i två områden: Arlanda–Rosersberg och Mariefred–Södertälje.

– Det genomförda projektet är ett exempel på hur man på kort tid kan samla in data och information om i vilka mineral som arsenik sitter i berggrunden och hur arsenik är fördelat i olika bergarter. Sådana insatser är resurskrävande, men kan fokuseras till geografiskt begränsade områden med akuta behov av underlag för riskbedömning. På så sätt kan vi möta det stora behov som finns idag av denna typ av information med de resurser vi har idag, säger Mattias Göransson, statsgeolog vid SGU. De två undersökta områdena skiljer sig åt berggrundsmässigt och också hur arseniken uppträder. I Arlanda–Rosersbergområdet uppträder flera hundra meter breda zoner i berggrunden med ett högt innehåll av arsenik. Vattnet i de bergborrade brunnar som har kontakt med dessa delar av berggrunden har förhöjda halter av arsenik. I Mariefred–Södertäljeområdet är arsenikanrikning inte lika vanligt förekommande utan finns koncentrerad i vissa speciella och vanligen underordnade bergarter.

– En framgångsfaktor har varit SGU:s samarbete med regionala och lokala tillsynsmyndigheter samt aktörer från bygg- och anläggningsbranschen och inte minst universiteten. De har stor kunskap om de specifika förhållandena och informationsbehovet i undersökningsområdet, säger Mattias Göransson.

Informationen om berggrundens arsenikinnehåll bygger på provtagning och analyser av berggrundens geokemiska sammansättning med koppling till bergets texturella och mineralogiska egenskaper. Sådan information saknas framför allt i de områden som inte har varit prospekteringsintressanta eller i områden som SGU har kartlagt under perioden 1960–1980. Geokemiska analyser omfattade då främst huvudelement där grundämnet arsenik inte ingår. I bland annat de befolkningstäta och bygg- och anläggningsintensiva delarna av Mälardalen har bristen på berggrundsgeokemisk information försvårat och försenat flera större infrastrukturarbeten.

Projektet har finansierats av Naturvårdsverket.

Läs hela rapporten här:

Underlagsdata för tillsynsvägledning i områden med arsenikanrikad berggrund, SGU-rapport 2025:04