Aktuellt status för området vid gamla kemtvätten Färgaren

Aktuella resultat

De undersökningar som har utförts under 2021 och 2022 har resulterat i att föroreningen har avgränsats ytterligare i både ytled och djupled, och att det huvudsakligen är i det område där tvätten stod som mest förorening förekommer (källområdet). Jämfört med tidigare undersökningar har högre halter i både jord, grundvatten och ytligt berg påträffats i området där tvätten stod och i riktning österut på fastigheter som gränsar till den före detta tvätten. Berget i området är över lag mycket sprickfattigt men i de delar där mest förorening förekommer, som sammanfaller med läget för den forna tvätten, är det ytliga berget uppsprucket i både horisontella och vertikala sprickor. Tolkningen är att det är i detta område som föroreningen har släppts ut och där mest förorening också ligger kvar. Det är främst här som åtgärder behöver sättas in för att få bort den huvudsakliga källan till föroreningen, så att spridning till omgivande mark och grundvatten upphör. Därutöver kommer åtgärder för att behandla den pågående spridningen, i plymen utanför källområdet, behöva göras.

Analysresultat från de åtgärdsföreberedande undersökningarna som utfördes 2021 finns sammanfattade i en rapport som redovisades i maj 2022.

Läs resultatrapporten

Under hösten 2022 har ytterligare undersökningar pågått i området. Resultaten för dessa finns sammanställda i en resultatrapport som färdigställdes under mars 2023.

Läs resultatrapporten

Byggnader i källområdet bör avlägsnas

Trots de omfattande undersökningarna kvarstår kunskapsluckor, framför allt kring utbredningen av föroreningen i ytligt och djupt berg. Det beror på att området till stor del täcks av byggnader i en kraftigt lutande slänt vilket gör det väldigt svårt, eller omöjligt, att undersöka stora delar av området. Om byggnader och andra konstruktioner lämnas kvar ökar alltså osäkerheten att åtgärden ska lyckas, vilket är en projektrisk som behöver beaktas. Den kraftiga släntlutningen orsakar också risker med att schakta, sponta och borra nära befintliga byggnader och konstruktioner. Oavsett åtgärd kommer även ytor för etablering och arbetsfordon, utrustning, reningsanläggningar med mera att krävas, varför området behöver tillgängliggöras.

Den samlade bedömningen av undersökningsresultat, projektrisker och logistiska aspekter är därför att befintliga byggnader och andra konstruktioner som direkt omger källområdet bör avlägsnas för att åtgärden ska kunna genomföras säkert, både avseende möjlighet att lyckas nå föroreningen och ur ett arbetsmiljöperspektiv, samt med så liten påverkan på närboende som möjligt.

omradet_627x443.png

Förslag på arbetsområde som kan hägnas in och som även på bästa sätt minimerar störning på bostadsområdena runt Mariebogatan och Marielundsgatan. In och utfart sker direkt på Åsenvägen.

Bild: Sweco

Valt åtgärdsalternativ

Olika åtgärdsalternativ har utretts i olika omgångar. I åtgärdsutredningen 2022 har följande alternativ utretts:

  • Åtgärdsalternativ 1A Termisk behandling av hela åtgärdsområdet, både i jord och berg (Maxalternativ). Ytlig jord som inte är förorenad skyddas från uppvärmning.
  • Åtgärdsalternativ 1B - Termisk behandling av källområden i jord och berg samt biologisk behandling av mättad zon i jord och berg i övrigt åtgärdsområde.
  • Åtgärdsalternativ 3ASchakt ner till berg i åtgärdsområdet för jord och kemisk/biologisk behandling i åtgärdsområdet i berg.
  • Åtgärdsalternativ 3BSchakt av jord i källområdet och kemisk/biologisk behandling av mättad zon i jord och berg i åtgärdsområdet
  • Åtgärdsalternativ 6SVE (porgasextraktion) i hela åtgärdsområdet i den omättade zonen och kemisk behandling av mättad zon i jord och berg i hela åtgärdsområdet

För att identifiera de eller det åtgärdsalternativ där totalnyttan av åtgärden bedöms som störst i förhållande till negativa konsekvenser har åtgärdsalternativen utvärderats genom en riskvärderingsprocess.  Syftet med riskvärderingen är att på ett strukturerat sätt ta fram underlag så att det lämpligaste åtgärdsalternativet kan väljas.

Resultatet av riskvärderingen visar sammantaget att det alternativ som anses vara det mest lämpliga att utföra inom kvarteret Obygden är alternativ 1 B. Termisk behandling som är väl beprövad och effektiv metod fokuseras inom källområdet där föroreningshalterna är som högst. Inom resterande åtgärdsområde genomförs biologisk behandling. Åtgärdsalternativet bedöms vara tillräckligt effektivt för att uppfylla åtgärdsmålen. Med en uppskattad kostnad på ca 50 miljoner kronor är kostnaden tre gånger lägre än åtgärdsalternativ 1A och kan likställas med kostnaden för åtgärdsalternativen 3A, 3B och 6. Åtgärdsalternativ 1B är det åtgärdsalternativ som har bedömts som bäst lämpad utifrån de förutsättningar som råder på platsen.

Läs mer om riskvärderingsprocessen och åtgärdsalternativ 1B i den:

Fördjupade åtgärdsutredningen

blobid6.png

Kartan visualiserar åtgärdsalternativ 1B med en antagen placering av värmebrunnar i ett rutnät på 5x5 meter inom källområdena i jord och berg. I ytterkanterna finns kontrollbrunnar för att avgränsa föroreningen och kontrollera effekten av åtgärden. Biologisk behandling av den mättade zonen utförs inom orangea och ljusblå områden som ej berörs av den termiska uppvärmningen.

Bild: Sweco

Arbetet framåt

Beslut om bidrag för åtgärd

I mars 2023 beslutade Naturvårdsverket att bevilja bidrag för avhjälpandåtgärder vid objektet och Länsstyrelsen har vidareförmedlat bidraget till SGU. Det innebär att SGU nu kan börja förbereda för att riva de byggnader som är aktuella samt detaljplanera för åtgärden som därefter följer.

Tillstånd för vattenverksamhet

Under åtgärden kommer grundvatten att ledas bort från jord och berg vilket är en verksamhet som faller inom miljöbalkens kapitel om Vattenverksamhet. Att utföra en vattenverksamhet är tillståndspliktigt om det kan beröra allmänna och eller enskilda intressen. SGU har beslutat att söka tillstånd för vattenverksamhet. SGU har nu genomfört samrådsprocessen med särskilt berörda och med myndigheterna. SGU ska upprätta en så kallad samrådsredogörelse och skicka in till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen kommer sedan att fatta beslut om verksamheten kan anses utgöra betydande miljöpåverkan eller ej. Därefter kommer en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning att lämnas in till miljödomstolen. En process att söka tillstånd enligt miljöbalken kan ta tid men bedöms grovt till ca 1 års handläggningstid innan ärendet är prövat. Målet är att det ska finnas ett tillstånd när åtgärderna ska inledas, under slutet av 2024.

Detaljavgränsning under byggnader

När byggnaderna väl har avlägsnats behöver marken under byggnaderna i källområdet undersökas ytterligare. Syftet är framförallt att avgöra åtgärdsbehovet i djupt berg inom dessa delar. Strategin är att de hål som borras för avgränsningen även ska kunna nyttjas senare under själva åtgärden.

Översyn av budget

Innan en åtgärd handlas upp behöver budgeten ses över, i synnerhet med det rådande omvärldsläget som påverkar energipris och drivmedelskostnader.

Senast granskad 2023-05-11

Frågor om projektet

skickar du till fargaren@sgu.se

Fri fas innebär att en förorening förekommer rent i sin ursprungsform, till skillnad från då föroreningen är bunden till partiklar eller löst i vatten.

Kärnborrning bygger på en roterande, cirkelformad, borrkrona förstärkt med diamanter (metoden kallas även ibland för ”diamantborrning”). Resultatet är borrkärnor - runda stavar som analyseras av geologer för att få en uppfattning om berggrundens eller markens egenskaper.

In situ sanering innebär att förorenad jord och grundvatten inte schaktas bort, utan behandlas på plats.

Termisk behandling in situ innebär att föroreningar omvandlas till gas genom kraftig uppvärmning upp mot vattnets kokpunkt, vilket medför att även vatten förångas. Gasfasen samlas sedan upp och avkyls, varefter de klorerade föroreningarna avskiljs genom till exempel kolfilter. Termisk behandling fungerar bäst på källområden, platser med höga föroreningsnivåer och stort saneringsbehov. Metoden innebär att uppvärmnings- och uppsamlingsbrunnar borras i jord och berg. Ovan markytan läggs ett geomembran som suger upp den uppvärma uppstigande varm luft som inte samlas upp i uppsamlingsbrunnarna.

Kemisk och/eller biologisk nedbrytning in situ innebär att ett behandlingsmedel (till exempel nollvärt järn, bakterier eller näringsämnen) tillsätts. Oavsett val av kemisk eller biologisk metod finns en utmaning i att få behandlingsmedlet att nå ut till föroreningarna på ett effektivt sätt. Om föroreningsnivåerna är höga och markförhållandena komplexa kan flera behandlingsomgångar behövas. Kemiska behandlingsmedel ger en direkt nedbrytning medan biologiska behandlingsmedel innebär att föroreningar stegvis bryts ned av mikroorganismer.