På fotot syns en man som sitter på huk på en stenlagd gång.. Med hjälp av en maskin genomför han en geofysisk mätning av berggrunden.

Geofysiska mätningar av berggrunden, som en del i undersökningarna av det område där kemtvätten Färgaren har legat.

Foto: Anna Paulsson, Sweco

Färgaren – nedlagd kemtvätt i Jönköping

Mellan 1952 och 1975 låg ett tvätteri med kemtvätt, färgning, pressning och vittvätt i kvarteret Obygden i västra Jönköping. I verksamheten användes det klorerade lösningsmedlet tetrakloreten, även kallat perkloretylen (PCE), som kemtvättvätska. Spill av PCE har orsakat förorening av mark och grundvatten på platsen.

Sedan 2015, då den första undersökningen bekräftade att föroreningar fanns, har flera undersökningar av mark och grundvatten i jord och berg genomförts. Förutom tetrakloreten (PCE) har man även uppmätt halter av dess nedbrytningsprodukter trikloreten (TCE), dikloreten (DCE) samt i viss mån vinylklorid (VC).

Under 2018 gick SGU, på begäran av Jönköpings kommun, in som huvudman för arbetet med att efterbehandla området. SGU har ansvar för de undersökningar som sedan dess genomförts för att förstå föroreningssituationen och för att utvärdera möjliga efterbehandlingsåtgärder. SGU är även huvudman för att genomföra efterbehandlingsåtgärderna.

Läs mer om Färgaren på Jönköpings kommuns webbplats

Läs mer om Färgaren på Länsstyrelsens webbplats

Föroreningen är avgränsad

Genom de undersökningar som gjorts vet vi att det finns två områden med höga halter av förorening i mark och grundvatten. De kallas källområden och är markerade som mörka områden i figuren längre ned på sidan. Från källområdena läcker det långsamt ut förorening till omgivande mark. Berget i området är sprickfattigt men i de delar där mest förorening förekommer, där den gamla tvätten låg, är det ytliga berget uppsprucket i både horisontella och vertikala sprickor. Tolkningen är att det är i detta område som föroreningen har släppts ut och där mest förorening också ligger kvar.

Det är i källområdena som åtgärder behöver sättas in för att få bort den huvudsakliga föroreningen. Då upphör också den långsamma spridningen till omgivande mark och grundvatten. Det kommer också att behövas åtgärder för den spridning som redan skett, i plymen utanför källområdena.

Resultat från de undersökningar vi har genomfört tidigare (2021 och 2022) har redovisats i rapporter. Här finns länkar till de två rapporter där resultaten redovisas från de åtgärdsföreberedande undersökningarna.

Läs resultatrapport 1

Läs resultatrapport 2

Så här planerar vi att åtgärda föroreningen

För att välja ett sätt att åtgärda föroreningarna där effekteten och nyttan av efterbehandlingsåtgärden blir störst i förhållande till negativa konsekvenser har olika åtgärdsalternativ utvärderats i en så kallad riskvärdering. Resultatet av riskvärderingen visar att det är en kombination av termisk och biologisk behandling som anses vara det mest lämpliga att utföra vid den nedlagda kemtvätten Färgaren.

Termisk behandling är en beprövad och effektiv metod som ska genomföras inom källområden där föroreningshalterna är som högst. I resten av åtgärdsområdet kommer en metod med kemisk eller biologisk behandling genomföras. Med den här kombinationen av åtgärdsmetoder bedömer vi att åtgärdsmålen för området kommer att uppfyllas.

Läs mer om riskvärderingsprocessen och det slutliga åtgärdsalternativet i rapporten med den fördjupade åtgärdsutredningen:

Fördjupade åtgärdsutredningen

Förberedande arbeten

Under slutet av 2023 började åtgärdsarbetet med att villor och garage som fanns inom arbetsområdet revs och arbetsytor och vägar gjordes i ordning inom området så att ytterligare undersökningar där byggnaderna har stått har kunnat utföras.

Under 2024 gjordes kompletterande undersökningar för att avgränsa föroreningarna ytterligare inför den kommande efterbehandlingen. De nya resultaten har utgjort grund för planeringen av åtgärden och är underlag för att handla upp entreprenörer för de olika efterbehandlingsmomenten.

Kartbild Färgaren.jpg

De två källområdena där termisk behandling är planerad att utföras är markerade med brunt. Inom områdena kommer flera brunnar för termisk behandling och kontroller att anläggas. Det kommer även finnas kontrollpunkter utanför de markerade områdena. Bild: Relement

Tillstånd för den termiska behandlingen

Metoden med termisk behandling innebär att förorening i jord och grundvatten förångas och i processen kommer även en viss mängd grundvatten i jord och berg från ett avgränsat område behöva ledas bort, vilket bedömdes utgöra vattenverksamhet enligt miljöbalken. SGU har därför i detta projekt sökt tillstånd för vattenverksamhet vid Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt.

Den 10 november 2025 fick SGU tillstånd för vattenverksamheten. Domen överklagades till Mark- och miljööverdomstolen som den 8 april 2026 meddelade att det inte finns skäl till prövningstillstånd och domen står fast.

Ta del av domen här

Ta del av samrådsunderlaget

Ta del av kompletterande bullerutredning

Rivningsetapp

Under hösten 2026 inleds saneringen genom att markförlagda ledningar tillhörande de tidigare rivna husen tas bort och omkringliggande förorenad jord schaktas bort. Detta arbete görs för att underlätta för kommande saneringsetapper. Efter utförd schakt kommer effekterna av saneringen att utvärderas och bedömningen av området för den termiska behandlingen att uppdateras.

Nästa etapp

För att kunna värma upp föroreningen i marken behövs tillräcklig effekt i elnätet. Den termiska behandlingen kan genomföras under den varmare delen av året, vår-höst men vintertid behövs energin för att värma bostäder. Det innebär att uppvärmning av marken kommer vara styrd till perioden april till september men att förberedande arbeten kan ske andra delar av året.

Att tillståndsprocessen har tagit längre tid än vad som förutsågs tillsammans med att de senaste årens oroliga omvärldsläge drivit upp priserna gör att projektet behöver söka mer bidragsmedel för att genomföra saneringsåtgärderna. Saneringsåtgärderna kommer därför genomföras etappvis. Detaljplanering av genomförandet och tidplaner för etapperna tas fram efter hand.

Senast granskad 2025-11-18

Fri fas innebär att en förorening förekommer rent i sin ursprungsform, till skillnad från då föroreningen är bunden till partiklar eller löst i vatten.

Kärnborrning bygger på en roterande, cirkelformad, borrkrona förstärkt med diamanter (metoden kallas även ibland för ”diamantborrning”). Resultatet är borrkärnor - runda stavar som analyseras av geologer för att få en uppfattning om berggrundens eller markens egenskaper.

In situ sanering innebär att förorenad jord och grundvatten inte schaktas bort, utan behandlas på plats.

Termisk behandling in situ innebär att föroreningar omvandlas till gas genom kraftig uppvärmning upp mot vattnets kokpunkt, vilket medför att även vatten förångas. Gasfasen samlas sedan upp och avkyls, varefter de klorerade föroreningarna avskiljs genom till exempel kolfilter. Termisk behandling fungerar bäst på källområden, platser med höga föroreningsnivåer och stort saneringsbehov. Metoden innebär att uppvärmnings- och uppsamlingsbrunnar borras i jord och berg. Ovan markytan läggs ett geomembran som suger upp den uppvärma uppstigande varm luft som inte samlas upp i uppsamlingsbrunnarna.

Kemisk och/eller biologisk nedbrytning in situ innebär att ett behandlingsmedel (till exempel nollvärt järn, bakterier eller näringsämnen) tillsätts. Oavsett val av kemisk eller biologisk metod finns en utmaning i att få behandlingsmedlet att nå ut till föroreningarna på ett effektivt sätt. Om föroreningsnivåerna är höga och markförhållandena komplexa kan flera behandlingsomgångar behövas. Kemiska behandlingsmedel ger en direkt nedbrytning medan biologiska behandlingsmedel innebär att föroreningar stegvis bryts ned av mikroorganismer.