Aktuell status för området vid gamla kemtvätten Färgaren

Resultaten är utvärderade och föroreningen är avgränsad

Genom de undersökningar som gjorts vet vi att det finns två områden med höga halter av förorening i mark och grundvatten. De kallas källområden och är markerade som område A och B i figuren nedan. Från källområdena läcker det långsamt ut förorening till omgivande mark. Berget i området är sprickfattigt men i de delar där mest förorening förekommer, där den gamla tvätten låg, är det ytliga berget uppsprucket i både horisontella och vertikala sprickor. Tolkningen är att det är i detta område som föroreningen har släppts ut och där mest förorening också ligger kvar. Det är i källområdena som åtgärder behöver sättas in för att få bort den huvudsakliga föroreningen. Då upphör också spridning till omgivande mark och grundvatten. Det kommer också att behövas åtgärder för den pågående spridningen, i plymen ut från källområdena.,

Resultat från de undersökningar vi har genomfört under 2021 och 2022 har redovisats i rapporter. Här finns länkar till de två rapporter där resultaten redovisas från de åtgärdsföreberedande undersökningarna.

Läs resultatrapport 1

Läs resultatrapport 2

Så här planerar vi att åtgärda föroreningen

För att välja ett sätt att åtgärda föroreningarna där effekteten och nyttan av efterbehandlingsåtgärden blir störst i förhållande till negativa konsekvenser har olika åtgärdsalternativ utvärderats i en så kallad riskvärdering. Resultatet av riskvärderingen visar att det är en kombination av termisk och biologisk behandling som anses vara det mest lämpliga att utföra vid den nedlagda kemtvätten Färgaren. Termisk behandling är en beprövad och effektiv metod som ska genomföras inom källområden där föroreningshalterna är som högst. I resten av åtgärdsområdet ska en metod med biologisk behandling genomföras. Med den här kombinationen av åtgärdsmetoder bedömer vi att åtgärdsmålen för området kommer att uppfyllas.

Läs mer om riskvärderingsprocessen och det slutliga åtgärdsalternativet i rapporten med den fördjupade åtgärdsutredningen:

Fördjupade åtgärdsutredningen

blobid6.png

Här ser man det aktuella åtgärdsområdet med de två källområdena A och B. Man ser också området där kompletterande undersökningar görs i berg. Figuren visar var värmebrunnar och kontrollbrunnar kan placeras när åtgärderna genomförs.

Bild: ur rapport Fördjupad åtgärdsutredning, Sweco, november 2022.

Förberedelser för entreprenadskedet

Idag har vi god kunskap om var föroreningarna finns men området har till stor del täckts av byggnader i en kraftigt lutande slänt vilket har gjort det väldigt svårt att undersöka delar av området.

Under slutet av 2023 började åtgärdsarbetet med att villor och garage som fanns inom arbetsområdet revs och nu har arbetsytor och vägar gjorts i ordning inom området så att ytterligare undersökningar där byggnaderna har stått har kunnat utföras.

Under 2024 görs kompletterande undersökningar för att avgränsa föroreningarna ytterligare inför den kommande efterbehandlingen. Det är framförallt mellan de två källområdena där det behövs mer information om föroreningens utbredning i ytligt och djupt berg. De nya resultaten utgör grund för planeringen av åtgärden och blir underlag för att handla upp entreprenör för efterbehandlingen. Inför upphandlingen behöver även budgeten och genomförandet ses över.

omradet_627x443.png

Åtgärdsområdet är det som visas i den röda rektangeln. Det är inhägnat och byggnader inom denna yta har rivits. Inom detta område kommer ytterligare undersökningar genomföras under 2024 och det är här som åtgärder både inom och utanför källområdena kommer att genomföras.

Bild: Sweco.

Tillstånd för den termiska behandlingen

Metoden med termisk behandling innebär att grundvatten förångas och grundvatten i jord och berg från ett avgränsat område behöver ledas bort, vilket skulle kunna anses utgöra vattenverksamhet enligt miljöbalken. SGU har därför i detta projekt valt att söka tillstånd för vattenverksamhet och har lämnat en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Den har fått målnummer M 1986-24. En process att söka tillstånd enligt miljöbalken kan ta tid. Vi bedömer att det kan ta cirka ett år innan ärendet är prövat. Målet är att det ska finnas ett tillstånd så att den termiska åtgärden kan inledas under 2025.

Ett undersökningssamråd har hållits med Länsstyrelsen i Jönköpings län, Jönköpings kommun och enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Länsstyrelsen beslutade att verksamheten kan medföra betydande miljöpåverkan eftersom buller kan uppkomma när åtgärdsarbetet påbörjas och brunnar ska installeras. SGU har därför genomfört ett avgränsningssamråd under slutet av 2023.

Ta del av samrådsunderlaget

SGU har även tagit fram en bullerutredning, vilken utgör en del av miljökonsekvensbeskrivningen.

Ta del av bullerutredningen

Stort elbehov för åtgärden

Åtgärdsmetoden som har valts för att behandla PCE i fri fas är termisk behandling. För att kunna värma upp föroreningen i marken behövs tillräcklig effekt i elnätet. Den termiska behandlingen kan genomföras under den varmare delen av året, vår-höst men under vintertid behövs energin för att kunna värma bostäder. Det innebär att uppvärmning av marken kommer vara styrd till perioden april till september. Dessa nya förutsättningar, samt att vi ännu inte har ett tillstånd för den termiska behandlingen, innebär att vi nu förbereder vi för att den termiska behandlingen med uppvärmning ska starta våren 2026.

Senast granskad 2024-10-16

Fri fas innebär att en förorening förekommer rent i sin ursprungsform, till skillnad från då föroreningen är bunden till partiklar eller löst i vatten.

Kärnborrning bygger på en roterande, cirkelformad, borrkrona förstärkt med diamanter (metoden kallas även ibland för ”diamantborrning”). Resultatet är borrkärnor - runda stavar som analyseras av geologer för att få en uppfattning om berggrundens eller markens egenskaper.

In situ sanering innebär att förorenad jord och grundvatten inte schaktas bort, utan behandlas på plats.

Termisk behandling in situ innebär att föroreningar omvandlas till gas genom kraftig uppvärmning upp mot vattnets kokpunkt, vilket medför att även vatten förångas. Gasfasen samlas sedan upp och avkyls, varefter de klorerade föroreningarna avskiljs genom till exempel kolfilter. Termisk behandling fungerar bäst på källområden, platser med höga föroreningsnivåer och stort saneringsbehov. Metoden innebär att uppvärmnings- och uppsamlingsbrunnar borras i jord och berg. Ovan markytan läggs ett geomembran som suger upp den uppvärma uppstigande varm luft som inte samlas upp i uppsamlingsbrunnarna.

Kemisk och/eller biologisk nedbrytning in situ innebär att ett behandlingsmedel (till exempel nollvärt järn, bakterier eller näringsämnen) tillsätts. Oavsett val av kemisk eller biologisk metod finns en utmaning i att få behandlingsmedlet att nå ut till föroreningarna på ett effektivt sätt. Om föroreningsnivåerna är höga och markförhållandena komplexa kan flera behandlingsomgångar behövas. Kemiska behandlingsmedel ger en direkt nedbrytning medan biologiska behandlingsmedel innebär att föroreningar stegvis bryts ned av mikroorganismer.