Färgaren – nedlagd kemtvätt i Jönköping

Sedan 2015, då den första undersökningen bekräftade att föroreningar fanns, har ett flertal undersökningar gjorts av bland annat mark och grundvatten i jord och berg. Förutom tetrakloreten (PCE) har man även uppmätt halter av dess nedbrytningsprodukter trikloreten (TCE), dikloreten (DCE) samt i viss mån vinylklorid (VC).

SGU ansvarar för undersökningar och för att genomföra åtgärd

På begäran av Jönköpings kommun gick SGU under 2018 in som huvudman för arbetet med att efterbehandla området. SGU har ansvar för de undersökningar som sedan dess genomförts för att förstå föroreningssituationen och för att utvärdera möjliga efterbehandlingsåtgärder. SGU är även huvudman för att genomföra efterbehandlingsåtgärderna.

Området kännetecknas av komplexa geologiska förhållanden, och det har därför pågått avancerade undersökningar för att bedöma omfattningen av föroreningarna och hur de kan spridas vidare i berggrunden. Det är bland annat viktigt att förstå om den största mängden förorening förekommer i jorden eller i det ytliga berget, och var så kallad fri fas av föroreningen finns. Med den kunskapen kan rätt volymer jord, berg och grundvatten åtgärdas.

Läs mer om Färgaren på Jönköpings kommuns webbplats

Läs mer om Färgaren på Länsstyrelsens webbplats

Föroreningen är avgränsad

Genom de undersökningar som gjorts vet vi att det finns två områden med höga halter av förorening i mark och grundvatten. De kallas källområden och är markerade som område A och B i figuren nedan. Från källområdena läcker det långsamt ut förorening till omgivande mark. Berget i området är sprickfattigt men i de delar där mest förorening förekommer, där den gamla tvätten låg, är det ytliga berget uppsprucket i både horisontella och vertikala sprickor. Tolkningen är att det är i detta område som föroreningen har släppts ut och där mest förorening också ligger kvar.

Det är i källområdena som åtgärder behöver sättas in för att få bort den huvudsakliga föroreningen. Då upphör också spridning till omgivande mark och grundvatten. Det kommer också att behövas åtgärder för den pågående spridningen, i plymen ut från källområdena.

Resultat från de undersökningar vi har genomfört tidigare (2021 och 2022) har redovisats i rapporter. Här finns länkar till de två rapporter där resultaten redovisas från de åtgärdsföreberedande undersökningarna.

Läs resultatrapport 1

Läs resultatrapport 2

Under 2024 gjordes kompletterande undersökningar för att avgränsa föroreningarna ytterligare inför den kommande efterbehandlingen. De nya resultaten utgör grund för planeringen av åtgärden och blir underlag för att handla upp entreprenör för efterbehandlingen. Inför upphandlingen behöver även budgeten och genomförandet ses över.

Så här planerar vi att åtgärda föroreningen

För att välja ett sätt att åtgärda föroreningarna där effekteten och nyttan av efterbehandlingsåtgärden blir störst i förhållande till negativa konsekvenser har olika åtgärdsalternativ utvärderats i en så kallad riskvärdering. Resultatet av riskvärderingen visar att det är en kombination av termisk och biologisk behandling som anses vara det mest lämpliga att utföra vid den nedlagda kemtvätten Färgaren. Termisk behandling är en beprövad och effektiv metod som ska genomföras inom källområden där föroreningshalterna är som högst. I resten av åtgärdsområdet ska en metod med kemisk eller biologisk behandling genomföras. Med den här kombinationen av åtgärdsmetoder bedömer vi att åtgärdsmålen för området kommer att uppfyllas.

Läs mer om riskvärderingsprocessen och det slutliga åtgärdsalternativet i rapporten med den fördjupade åtgärdsutredningen:

Fördjupade åtgärdsutredningen

Under slutet av 2023 började åtgärdsarbetet med att villor och garage som fanns inom arbetsområdet revs och nu har arbetsytor och vägar gjorts i ordning inom området så att ytterligare undersökningar där byggnaderna har stått har kunnat utföras.

Tillstånd för den termiska behandlingen

Metoden med termisk behandling innebär att grundvatten förångas och grundvatten i jord och berg från ett avgränsat område behöver ledas bort, vilket skulle kunna anses utgöra vattenverksamhet enligt miljöbalken. SGU har därför i detta projekt valt att söka tillstånd för vattenverksamhet och har lämnat en tillståndsansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Den har fått målnummer M 1986-24. En process att söka tillstånd enligt miljöbalken kan ta tid. Målet är att det ska finnas ett tillstånd så att installationsborrningar för den termiska åtgärden kan inledas under 2025.

Ta del av samrådsunderlaget

Ta del av kompletterande bullerutredning

Stort elbehov för åtgärden

Åtgärdsmetoden som har valts för att behandla PCE i fri fas är termisk behandling. För att kunna värma upp föroreningen i marken behövs tillräcklig effekt i elnätet. Den termiska behandlingen kan genomföras under den varmare delen av året, vår-höst men under vintertid behövs energin för att kunna värma bostäder. Det innebär att uppvärmning av marken kommer vara styrd till perioden april till september. Dessa nya förutsättningar, samt att vi ännu inte har ett tillstånd för den termiska behandlingen, innebär att vi nu förbereder för att den termiska behandlingen med uppvärmning ska starta våren 2026.