Utvecklingsprojekt

Möjliga åtgärdstekniker

SGU har tagit hjälp av Luleå universitet för en översyn av vilka tekniker som skulle kunna vara möjliga att använda för att åtgärda föroreningarna vid skogsplantskolorna Utredningen pekar på att det finns ett fåtal tekniker som skulle kunna fungera, men de kräver utveckling och anpassning. Det kan röra sig om att exempelvis stimulera den befintliga markmiljön och/eller kemiskt skapa en miljö som möjliggör nedbrytning. Det bedöms finnas potential för en kombination av olika metoder, till exempel vitalisera marken, tillsätta lämpliga mikroorganismer (till exempel svampar) och/eller odla utvalda typer av växter.

Läs mer i rapporten Efterbehandlingstekniker för DDT-förorenade material

En matris för att kunna jämföra de olika åtgärdsteknikerna sinsemellan har satts upp, och SGU har också genomfört dialoger med entreprenörer som skulle kunna utveckla teknikerna för att åtgärda DDT.

Läs mer i rapporten Efterbehandling av DDT-förorenad jord – Åtgärdsmatris för f.d. skogsplantskolor

Pilottest med elektrokinetik

SGU har testat om höga halter av DDT kan brytas ned med hjälp av en metod som bygger på elektrokinetik. Försöket pågick under 2024 och 2025 på en mottagningsanläggning men kunde inte visa att metoden gav effekt på massorna som testades.

Forskningsprojekt om nedbrytning med hjälp av svampar

SGU driver för närvarande ett forskningsarbete tillsammans med SLU och Sveaskog där syftet är att utreda om DDT-föroreningen kan brytas ner med hjälp av svampar. En industrifinansierad doktorandtjänst är tillsatt och arbetet har pågått sedan 2021 och beräknas vara klart 2026. Det pågår även andra parallella forskningsprojekt där målet är att utveckla alternativa efterbehandlingsmetoder till schakt vid före detta skogsplantskolor. Det är huvudsakligen de stora arealerna med låg-måttligt förorenad jord som är föremål för att utveckla en sådan teknik. Om halterna av DDT på odlingsfälten med rimliga insatser skulle kunna reduceras in-situ så skulle riskerna kunna reduceras och restriktioner i markanvändning skulle inte länge vara nödvändiga.

Forskningsprojekt om fastläggning av DDT med biokol

Inom forskningsprojektet GRO (Gentle Remeditation Options) har upptaget i pumpa, klöver, lusern och gräs undersökts i syftet att förstå om växter kan användas som en efterbehandlingsmetod för att rena marken. Dessa resultat kan också användas för att bedöma upptaget av DDT i olika grödor. Inom forskningsprojektet har upptaget från jord med och utan tillsatt biokol utvärderats. Syftet var att utvärdera om biokol kan användas för att minska upptaget och rörligheten av DDT, och därmed minska riskerna. Resultaten kan också komma att användas för en djupare förståelse för hur halten kol i jorden påverkar upptaget i grödorna.

Pilotförsök – In situ-behandling av DDT-förorenad jord genom stabilisering med biokol

SGU har tilldelats bidragsmedel för att tillsammans med SGI testa en in situ-teknik med biokol för att behandla stora arealer där ytlig jord förorenats av DDT-användning vid skogsplantskoleverksamhet. Målet med projektet är att i en skala som liknar full skala, på en del av ett f.d. odlingsfält för skogsplantskolor undersöka och jämföra två olika metoder för att applicera biokol i DDT-förorenad ytjord, med fokus på att maximera bindningen av DDT utan att negativt påverka markens övriga egenskaper. Effekten av åtgärden kommer utvärderas statistiskt mot ett obehandlat kontrollfält, och följas upp till 2029, genom provtagning och analys av DDT i jord, markvatten (utlakning) och biota. Biokolet kommer väljas ut genom flera tester för att säkerställa att det har rätt egenskaper för att fastlägga DDT. Projektet pågår år 2026–2030 och genomförs i samverkan med SGI, Örebro universitet och Chalmers.

Naturvärden kan främjas vid efterbehandling

Vid Maltesholms före detta skogsplantskola projekterar SGU en schakt av högförorenade massor. I området som ska schaktas ur förekommer höga naturvärden och SGU har testat en metod för att kunna värdera hur naturvärdena påverkas av olika typer av urschaktningar. Undersökningen visar att mycket kan göras för att främja den biologiska mångfalden vid efterbehandling, bara man tar hänsyn till det.

Läs nyheten om att stärka biologisk mångfald