Riskbedömning

SGU arbetar med fördjupade riskbedömningar för att utreda de risker som har identifierats teoretiskt vid tidigare skogsplantskolor. Det är viktigt för oss att förstå vad de aktuella resthalterna av DDT innebär när det gäller risker för människa och miljö.

Enligt Miljöbalken ska kostnader för åtgärder alltid vägas mot miljönyttan, och bara genom att förstå problemet kan vi hantera och åtgärda områdena på rätt sätt.

Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Rapport 5976) pekar på att det finns risker med kvarvarande halter av DDT inkl. dess nedbrytningsprodukter DDE och DDD på de tidigare statliga skogsplantskolorna. De generella riktvärdena baseras på en annan typ av markanvändning än vad som vanligtvis förekommer vid de före detta plantskolorna, varför fördjupade undersökningar krävs för att förstå de potentiella/teoretiskt identifierade riskerna.

Fördjupad riskbedömning vid en före detta skogsplantskola

Vid nästan alla före detta skogsplantskolor pekar de generella riktvärdena på att det finns risker för markmiljön med de halter av DDT som mäts upp i marken. För att ytterligare förstå om DDT påverkar markmiljöns funktion har den så kallade triadmetoden använts vid Kårehogens före detta skogsplantskola. Triadmetoden använder toxikologiska, kemiska och ekologiska data för att utvärdera och bedöma risk för negativ påverkan på markmiljön. I utredningen jämfördes markmiljöns funktion inom ett förorenat odlingsområde med ett liknande, närliggande men oförorenat referensområde.

Därutöver har risker för människor och djurs hälsa vid Kårehogens före detta skogsplantskola bedömts genom att analysera DDT i flera medier än jord (exempelvis växter, musslor, daggmask, grundvatten, sediment och ytvatten) och för att beräkna daglig exponeringsdos för människor samt olika vilda och tama djur. Resultaten visar att DDT i de måttliga halter som förekommer på de tidigare odlingsfälten inte utgör en risk för markmiljön. Små däggdjur (exempelvis näbbmöss) kan utsättas för en risk om de enbart intar föda från det förorenade området. Ingen risk bedömdes föreligga för fåglar och större däggdjur. För människor kan intag av kött- och mejeriprodukter från kor som huvudsakligen betar på de tidigare odlingsfälten innebära en risk. Denna risk är i nuläget enbart teoretisk, men arbete pågår för att se om den är verklig eller inte.

Över lag visar kartläggningen av DDT i olika medier i förekommande fall att risken för spridning och negativ påverkan på skyddsobjekt såsom grundvatten, ytvatten och sediment är mycket liten och inte beaktansvärd.

Framtagande av scenarier aktuella för skogsplantskolor

Nuvarande markanvändning på de tidigare statliga skogsplantskolorna varierar men vanligt är vallodling (för foder), åkermark och betesmark för kor, får och hästar. I några fall har områdena bebyggts med bostadshus efter att skogsplantskolorna har lagts ner. SGU har identifierat ett antal scenarier som förekommer eller kan komma att förekomma i framtiden vid de före detta skogsplantskolorna:

  • Hästverksamhet
  • Växtodling
  • Egna höns
  • Liten besättning kor eller får för köttproduktion
  • Gårdsmejeri med egna kor

De olika scenarierna används som en hjälp för att lägga upp de fördjupade riskbedömningarna där Naturvårdsverkets metodik i vägledning inte kan tillämpas. Målet är att kunna bedöma riskerna för både människor och vilda samt tama djur som vistas på marken, idag och i framtiden.

Fördjupad riskbedömning av hästverksamhet på skogsplantskolemark

Riskbedömningen av scenariot ”Hästverksamhet på f.d. skogsplantskola” visar att risken för både hästar och människor som vistas på före detta skogsplantskolemark, är acceptabel. Riskbedömningen gäller för vanliga medelkoncentrationer om 5–15 mg/kg TS av DDT (och dess nedbrytningsprodukter DDE och DDD) och rimligt konservativa antaganden om exponering och toxicitet.

Riskbedömning av DDT-exponering vid hästverksamhet på f.d. skogsplantskolor (rapport, pdf).

Hästar får i sig mest DDT när de får i sig jord samt föda (bete) som innehåller rester av DDT. Människor får i sig mest DDT när de får i sig jord samt när de får förorenad jord på sin hud.

Om den DDT som människor och djur får i sig innebär en risk för att påverkas negativt eller inte beror framför allt på halten av DDT i jord samt hur mycket jord och växter som människor och hästar äter (intagshastigheten). Även toxicitetsvärdet (Tolerabelt dagligt intag, TDI, alt. Toxikologiskt referensvärde, TRV, vilket beskriver den mängd DDT som en människa eller häst kan utsättas för utan att påverkas negativt) har betydelse för bedömning av risk. Resultaten av känslighetsanalysen visar att risken är acceptabel även vid mer konservativa antaganden än vad som antagits i modellen.

Pågående arbete med fördjupad riskbedömning

SGU har för avsikt att anpassa beräkningsmodellen så att riskbedömning ska kunna genomföras på de övriga scenarier som SGU har identifierat. SGU har under sommaren 2021 låtit provta grödor som växer på före detta plantskolemark. Resultaten från provtagningen kommer att användas till att bedöma upptag i växter i scenariot “Växtodling”. Scenariot innebär att marken används till växtodling av en lantbrukare med familj som bor permanent på platsen där skogsplantskoleverksamhet bedrivits. Foder eller andra grödor produceras vid lantbruket för att säljas som livsmedel till djur eller människa.

SGU arbetar även med att samla in information om hur marken har använts efter att man slutade använda DDT på de olika fälten. Informationen används för att fördjupa förståelsen för hur markens bearbetning kan ha påverkat nedbrytningen av DDT över tid.

Senast granskad 2022-04-20