FoU: åtgärdstekniker för skogsplantskolor

Åtgärdsbehovet vid skogsplantskolor kan bli väldigt stort. Om plantskolornas odlingsfält skulle åtgärdas genom traditionell schaktsanering skulle uppskattningsvis 50–500 tusen ton jord per plantskola behöva transporteras bort och ersättas med nya massor. Plantskolorna lokaliserades till fina sandiga jordar där det var lätt att gräva ner och dra upp plantor. Det är väldigt svårt att hitta ersättningsmassor av lika fin kvalitet. Bortschaktning innebär en stor negativ påverkan på områdets naturvärden och är förknippad med höga kostnader och bedöms inte vara realistiskt att genomföra för odlingsfält omfattande flera hundra hektar. Så länge det inte finns en fungerande teknik för att åtgärda föroreningen in-situ bedöms det således inte vara försvarbart att åtgärda föroreningen på fälten genom schakt. Därför satsar SGU på utveckling av åtgärdstekniker som alternativ till schaktsanering vid skogsplantskolorna.

SGU har tagit hjälp av Luleå universitet för en översyn av vilka tekniker som skulle kunna vara möjliga att använda för att åtgärda föroreningarna vid skogsplantskolorna Utredningen pekar på att det finns ett fåtal tekniker som skulle kunna fungera, men de kräver utveckling och anpassning. Det kan röra sig om att exempelvis stimulera den befintliga markmiljön och/eller kemiskt skapa en miljö som möjliggör nedbrytning. Det bedöms finnas potential för en kombination av olika metoder, till exempel vitalisera marken, tillsätta lämpliga mikroorganismer (till exempel svampar) och/eller odla utvalda typer av växter.

Läs mer i rapporten Efterbehandlingstekniker för DDT-förorenade material

En matris för att kunna jämföra de olika åtgärdsteknikerna sinsemellan har satts upp, och SGU har också genomfört dialoger med entreprenörer som skulle kunna utveckla teknikerna för att åtgärda DDT.

Läs mer i rapporten Efterbehandling av DDT-förorenad jord – Åtgärdsmatris för f.d. skogsplantskolor

Forskningsprojekt om nedbrytning med hjälp av svampar

SGU driver för närvarande ett forskningsarbete tillsammans med SLU och Sveaskog där syftet är att utreda om DDT-föroreningen kan brytas ner med hjälp av svampar. En industrifinansierad doktorandtjänst är tillsatt och arbetet har pågått sedan 2021 och beräknas vara klart 2025. Det pågår även andra parallella forskningsprojekt där målet är att utveckla alternativa efterbehandlingsmetoder till schakt vid f.d. skogsplantskolor. Det är huvudsakligen de stora arealerna med låg-måttligt förorenad jord som är föremål för att utveckla en sådan teknik. Om halterna av DDT på odlingsfälten med rimliga insatser skulle kunna reduceras in-situ så skulle riskerna kunna reduceras och restriktioner i markanvändning skulle inte länge vara nödvändiga.