Behovet av ballast - prognos till 2040

Ballast, det vill säga naturgrus och krossberg för bygg- och anläggningsverksamhet, är den till storlek största geologiska resurs vi tar fram och använder i samhället. En ny prognos från SGU visar hur behovet av ballast kommer att se ut i Sverige fram till 2040.

Diagrammet visar förbrukningen av ballast från täkter 2000 till 2017. För åren 2018 till 2040 har en prognos gjorts för den framtida förbrukningen som en förväntad maximummängd och en förväntad minimummängd. Förbrukningen anges i miljoner ton (Mton). Sammanställningen och prognosen är gjord av SGU.

Det framtida behovet av ballast

För att bygga infrastruktur, byggnader och anläggningar behöver samhället tillgång på ballastmaterial. Enbart under 2017 levererades 95 miljoner ton ballast i Sverige. Samhällets behov av ballast styrs av aktiviteten inom bygg- och anläggningsområdet.

Bostadsbyggandet minskar troligen under de närmaste åren. Men det sker från en hög nivå samtidigt som stora långvariga investeringar i infrastruktur har påbörjats. SGU har i en ny prognos bedömt att ballastbehovet under närmaste åren därför kommer vara fortsatt högt. Även en mycket försiktig uppskattning av utvecklingen över en längre tid pekar på en produktion som är högre än medelvärdet för den årliga ballastproduktionen för perioden 2000 – 2015. Detta även under en sämre byggkonjunktur. Den ökande efterfrågan beror på en ökande befolkning, samt investeringsbehov i byggnader och anläggningar.

Behovets geografi

De största behoven av material kommer att finnas i regioner där vi har en stark befolkningstillväxt. De regioner där behovet av ballast kommer vara som störst är Stockholmsregionen, Skåne och Göteborgsområdet. Särskilda satsningar i större infrastrukturprojekt med tillhörande satsningar i bostadsbyggande, som snabbjärnvägar mellan Göteborg, Malmö och Stockholm samt Norrbotniabanan, kan göra att även andra delar av landet får ett kraftigt ökat behov av material.

Tillgång på ballast

Prognosen indikerar att samhällets behov av ballast kommer öka stadigt under de närmaste tjugo åren. För att möta efterfrågan kommer det att krävas en samhällsplanering som förstår värdet av produktion av ballast i närområdet till där materialet behövs. I många regioner råder idag begränsade möjligheter till täktverksamhet på grund av motstående intressen eller att berggrundens användbarhet som ballast är begränsad.

En hållbar materialförsörjning innebär att täktverksamhet är lokaliserad till bra platser. En bra lokalisering innebär att transportavstånden är korta, att det går att producera ändamålsenliga ballastmaterial med god användbarhet för flera användningsområden samt att verksamheten har så liten miljöpåverkan som möjligt. Samhällsvinsterna med strategisk lokalisering av täkterna blir allt viktigare med tiden eftersom vi ser en utveckling där antalet materialtäkter blir färre men större.

Ballastanvändningen i Sverige

I Sverige används årligen 8 – 10 ton ballast per person, där den största delen av ballasten används till väginfrastruktur. Den övervägande delen, 85 procent av all ballast, produceras genom att krossa berg. Resterande delen utgörs av naturgrus och morän. En väsentlig mängd material kommer även från entreprenadberg, det vill säga biprodukter från bygg- och anläggningsverksamhet som tunnlar och vägbyggen, samt återanvända byggnadsmaterial.

Entreprenadberg är en resurs som utgör en väsentlig del av ballastanvändningen men som inte syns i statistiken. Resurseffektivt byggande där entreprenadberg tas till vara tillsammans med återvunnet material är viktigt för en hållbar materialförsörjning. Entreprenadberg och återvinning kommer däremot inte kunna fylla samhällets behov av material utan det finns även behov av att ta fram ballast från täkter.

Senast granskad: 2018-11-15

Skriv ut Dela med andra: Facebook LinkedIn

Kontaktperson

Vad bygger prognosen på?

SGUs prognos bygger på sambandet mellan aktiviteten inom bygg- och anläggningssektorn och den statistik över ballastleveranser som verksamhetsutövare redovisar i sin miljörapportering. Hänsyn är även tagen till förändringar i befolkningsmängd.

Prognosen utesluter inte extrema värden för ballastanvändningen som går utanför det angivna prognosintervallet. Prognosen tar inte hänsyn till entreprenadberg. Material från entreprenadberg tillkommer till de värden som redovisas i prognosen. Prognosen är skapad i oktober 2018.