Checklista inför ansökan till bergtäkt

För att bryta berg krävs tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Medför täktverksamheten också en vattenverksamhet så behöver tillståndet prövas enligt reglerna i 11 kap. miljöbalken.

Checklistan innehåller information om vilka geologiska underlag som SGU anser behövs i en tillståndsansökan för verksamheter som avser att utvinna berg. Checklistan hänvisar till SGU:s ansvarsområden och inkluderar inte alla delar som ska ingå i en ansökan.

Checklistan syftar till att användas som hjälp för verksamhetsutövare i ansökningsprocessen för ny eller ändrad bergtäktsverksamhet, men kan också användas vid granskning av innehållet i en ansökan eller vid tillsyn av bergtäkter.

Om täktverksamheten också söker tillstånd till vattenbortledning eller om verksamheten ska lokaliseras inom en grundvattenförekomst kan checklistorna för dessa verksamheter användas.

Checklista inför ansökan till bergtäkt

Frågeställning	Framtaget	Infört
Täktens lokalisering.
Omfattning av verksamheten.
Materialsammansättning och kvalitet.
Användningsområden.
Behov av det utbrutna materialet.
Riksintresse.
Täktens inverkan på grundvattenmiljön.
Grundvattenförhållanden.
Täktbottnens läge.
Påverkan på allmän och enskild vattenförsörjning.
Geoenergianläggningar.
Grundvattenberoende ekosystem.
Skydd av vattenkvalitet.
Sättningsrisker.
Egenkontrollprogram.
Införsel av externt material.
Efterbehandling.
Påverkan på miljömålen.

Förklaring av checklistan

Checklistan beskriver den geologiska information som SGU generellt anser att ansökningar om tillstånd för en bergtäkt bör innehålla. Checklistan syftar främst till att användas som hjälp för verksamhetsutövare i ansökningsprocessen för ny eller ändrad bergtäktsverksamhet. Checklistan kan också användas vid granskning av innehållet i en ansökan eller vid tillsyn av bergtäkter.

Checklistan hänvisar endast till SGU:s ansvarsområden inom geologi och hydrogeologi och inkluderar inte alla delar som ska ingå i en ansökan. En täktansökan ska även innehålla information om andra miljörelaterade frågor såsom buller, vibrationer, arbetstider, trafik med mera. Här hänvisar vi till Naturvårdsverket vägledning ”Så går en tillstånds¬prövning enligt miljöbalken till”.

Om en verksamhetsutövare vid ansökan om grustäkt även söker tillstånd för grundvattenbortledning, eller om verksamheten ska lokaliseras inom en grundvattenförekomst, kan SGU:s checklistor för dessa verksamheter användas som hjälp.

Informationen som beskrivs nedan inkluderas med fördel i ansökans miljökonsekvensbeskrivning.

Lagliga förutsättningar

För att bryta naturgrus krävs tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, där länsstyrelsen är tillståndsmyndighet. I de fall täktverksamheten också medför en vattenverksamhet behövs även tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken. Vid vattenverksamhet ska båda tillstånden sökas hos mark- och miljödomstolen.

Täktens lokalisering

Ansökan behöver innehålla en beskrivning av området som innefattar den tänkta täktverksamheten samt området i anslutning till denna. Den mer övergripande informationen som krävs för ansökan framgår av lagstiftningen, främst 6 kap miljöbalken. Den mer specifika informationen som enligt SGU kan behövas utifrån ett geologiskt och hydrogeologiskt perspektiv är:

• Fastigheter som berörs av den planerade verksamheten.
• Karta över utbredningsområde och täktdjup.
• Naturvärden och skyddade områden som är beroende av grundvatten och kan beröras av täktverksamheten.
• Eventuella riksintressen som berörs av verksamheten. Mer information om varje riksintresse kan finnas i respektive beslut.
• Eventuella grundvattenmagasin och grundvattenförekomster som berörs av verksamheten.
• Eventuella brunnar och uttag för dricksvattenvattenproduktion i närområdet.
• Områdets potential för framtida dricksvattenproduktion, till exempel beskrivningar i regionala vattenförsörjningsplaner.
• Eventuella energibrunnar i närområdet.
• Geovetenskapligt värde som kan behöva bevaras till framtiden, så som jättegrytor, värdefulla lagerformationer eller vindslipning.
• Markanvändning inom närområdet.
• Andra pågående och avslutade täkt- och gruvverksamheter i närområdet.
• Förekomst av förorenade områden eller deponier i närområdet.

Omfattning av verksamheten

Ansökan behöver innehålla uppgifter om mängden bergmaterial som ska utvinnas, dels per år och dels totala mängden under hela planerade verksamhetstiden. Starttid och tid för avslutning av verksamheten behöver specificeras.

Materialsammansättning och kvalitet

Ansökan behöver innehålla en beskrivning av den eller de bergarter som ska brytas, samt deras texturer och strukturer.

För att kunna bedöma om bergmaterialet kan möta kvalitetskrav från de planerade användningsområdena bör relevanta egenskapsdata redovisas i ansökan. För vägändamål kan sådana egenskaper vara kulkvarnsvärde eller Los Angeles-värde. För betongändamål kan sådana egenskaper vara petrografisk analys, strålning eller alkalisilikareaktivitet, se SGU:s rapport om Strålning från bergmaterial. För kalk kan rapporten Förutsättningar för en alternativ försörjning av cement i Sverige vara till hjälp i bedömningen.

Användningsområden

Ansökan behöver beskriva de planerade användningsområdena för det utvunna materialet. Beskrivningar av behov av bergmaterial kan finnas i lokala och regionala materialförsörjningsplaner.

Behov av materialet

Nuvarande behov av materialet bör beskrivas, hur behovet varit historiskt (de senaste åren) och hur det förväntade behovet ser ut i framtiden (ansökt verksamhetstid). Om en regional eller lokal materialförsörjningsplan finns tillgänglig, där behovet av bergkross redovisas, ska den ansökta täkten beskrivas i relation till planen.

Riksintresse

Omfattas täktområdet av ett riksintresse för utvinning av värdefulla ämnen eller material bör detta redovisas i ansökan. Mer information och underlag om varje riksintresse kan finnas i respektive beslut om riksintresset.

Täktens inverkan på grundvattenmiljön

Grundvattenförhållanden

Ansökan behöver innehålla information om grundvattenförhållandena i täktområdet och dess närhet. Information som anger grundvattenförhållanden är:

• Uppmätta grundvattennivåer, vid behov både i berg och jord och i olika lager. Eventuella gradienter i grundvattennivåer mellan de olika mätplatserna.
• Information om eventuella vattenförande sprickzoner.
• Landskapets dräneringsriktning (ofta mot vattendrag) och förekomst av utströmningsområden.

SGU ser gärna att grundvattennivåmätningar inför planerad verksamhet inleds så tidigt som möjligt, så att resultat från minst ett år kan presenteras i ansökan. För att få en kontinuerlighet och spara tid kan automatiska nivå-loggrar användas.

Vid avsänkning av grundvattennivån bör förmodat påverkansområde redovisas. Behandling och utsläpp av eventuellt inläckande grundvatten bör beskrivas. För mer information om grundvattenbortledning, se Checklista inför ansökan om grundvattenbortledning. Om verksamheten är lokaliserad i eller i närheten av en grundvattenförekomst aktualiseras regler avseende vattenförekomster, se vidare under Checklista för påverkan på grundvattenförekomster.

Täktbottnens läge

Ansökan behöver innehålla en redogörelse för grundvattenytans läge i förhållande till planerad täktbotten. Bottnens läge bör relateras till den högsta förmodade grundvattennivån i området. Då täktbotten succesivt fördjupas behöver miljöeffekter för den kontinuerliga avsänkningen beskrivas. Lokala mätningar av grundvattennivån inför ansökan kan jämföras med nivåserier från närliggande övervakningsstationer i SGU:s grundvattennät för att få en uppskattning av variationsintervallet i områdets grundvattennivåer. Observera att majoriteten av SGU:s övervakningsstationer är lokaliserade i sand- och grus, men övervakningsresultaten kan ändå ge information om lokala grundvattensituationen under en viss tidsperiod.

Vid brytning under grundvattenytan anser SGU att täktverksamheten alltid medför en vattenverksamhet och tillstånd behöver prövas enligt reglerna i 11 kap. miljöbalken. Checklista inför ansökan om grundvattenbortledning kan då användas som hjälp till ansökan.

Påverkan på allmän vattenförsörjning

Ansökan behöver innehålla en beskrivning av hur verksamheten eventuellt kan påverka lokal och regional allmän vattenförsörjning, både nuvarande och framtida. Eventuella nuvarande och framtida allmänna vattentäkter i täktområdets närhet, både i jord och berg, ska inkluderas. Information om områden värdefulla för vattenförsörjning finns i länsstyrelsernas regionala vattenförsörjningsplaner eller i de kommunala vattenplanerna. Det är bra om beräkningar av vattentransporten i jord och/eller sprickor i berget från täktområdet till brunnarna inkluderas i ansökan.

Om täktområdet är lokaliserat inom ett vattenskyddsområde, ska detta redovisas i ansökan. Information om vattenskyddsområden finns bland annat i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur. Verksamheten kan behöva tillstånd/dispens utifrån lokala vattenskyddsföreskrifter, det bör alltid övervägas om att inkludera en sådan ansökan i prövningen för att få en samlad prövning.

Enskild vattenförsörjning

Ansökan behöver inkludera en redovisning av täktens eventuella påverkan på enskild vattenförsörjning i närområdet. Som underlag bör en brunnsinventering utföras. Inventeringen bör omfatta brunnar för vattenförsörjning och bevattning, både de med tillstånd och de som saknar tillstånd/anmälan. Redogörelsen bör inkludera uppgifter om brunnsläge, marknivå, grundvattennivå, brunnsdjup, användning, risk för påverkan av planerad verksamhet och vid behov vilka åtgärder som ska vidtas för att skydda brunnen. SGU:s brunnsarkiv kan utgöra ett stöd i brunnsinventeringen, men eftersom grävda brunnar sällan finns med i arkivet och det även finns bergborrade brunnar som inte rapporterats in så måste uppgifterna kompletteras med en inventering av brunnar i det berörda området.

Geoenergianläggningar

Ansökan behöver redovisa om det finns jord- eller bergvärmeanläggningar som kan påverkas negativt av täktverksamheten.

Grundvattenberoende ekosystem

Om det i täktens närområde finns grundvattenberoende ekosystem, till exempel källområden, mossar, kärr eller andra våtmarker, och om dessa kan påverkas av täktverksamheten, behöver ansökan beskriva hur området påverkas. En påverkan kan vara både kvantitativ på grund av vattenavsänkningen (orsakar vattenbrist i området) eller kemisk om verksamheten ger upphov till föroreningar. Särskilt viktigt är det att beskriva påverkan på skyddsvärda ekosystem, så som Natura 2000-områden och naturreservat, men även andra grundvattenberoende ekosystem behöver identifieras och utredas. Information om Natura 2000-områden och naturreservat finns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur. Lokalisering av källor finns delvis i SGU:s kartverktyg, men behöver kompletteras med egna platsspecifika inventeringar.

Skydd av vattenkvalitet

En täktverksamhet innebär ökad risk för förorening av grundvattnet. Föroreningar i och på marken kan transporteras ner till grundvattnet och riskera föroreningspåverkan. I en täktverksamhet finns ofta maskiner och fordon som bland annat använder drivmedel och olja. Det är därför viktigt att i ansökan inkludera en beskrivning av skyddsåtgärder som kan vidtas i syfte att hindra föroreningar att spridas inom täktområdet. Det kan till exempel vara att maskiner och fordon parkeras och tankas på hårdgjorda ytor utanför området och att det finns beredskap med utrustning för att snabbt kunna ta hand om föroreningar från spill och olyckor.

Det kan vara lämpligt att nederbörd och dagvatten i täkten samlas upp och bortleds på ett kontrollerat sätt. Vid de fall som brytningen sker till ett djup under grundvattenytan så skapas vid vattenbortledning ett tillflödesområde av grundvatten till täkten. Förutsatt att grundvattenmagasinen i täktens närområde inte påverkas negativt av denna kvantitativa belastning, så är det positivt att grundvattnet flödar in mot täkten. Ett inåtriktat flöde kan hindra eventuella föroreningar i grundvattnet från att spridas utanför området. Vattnet som bortleds behöver då kontrolleras för föroreningar och vid behov renas innan utsläpp till recipient. Observera att vattenbortledning behöver tillståndsprövas enligt reglerna 11 kap miljöbalken. Se också Checklista för grundvattenbortledning.

Sättningsrisker

Ansökan behöver redovisa om det i närbelägna jordar finns risk för sättningar som kan förorsakas av eventuell grundvattenavsänkning från täktverksamheten.

Kontrollprogram

Ett bra kontrollprogram är viktigt för att följa upp verksamhetens miljöpåverkan, men kan också ge värdefulla underlag och information om verksamheten inför eventuella framtida ansökningar om tillstånd till ökningar eller ändringar i täktens omfattning. Ett översiktligt förslag på kontrollprogram bör finnas i ansökan. Kontrollprogrammet behöver bör utifrån geologisk och hydrogeologisk synvinkel inkludera information om

• Vilken provtagning som ska genomföras, både kvantitativ (nivåer, flöden etc) och kvalitativ (vilka ämnen).
• Lokaler för provtagning och frekvens. Lokalerna behöver representera både verksamhetens påverkan, men också vara i referensområden.
• Tidpunkt för övervakningen.
• Mängden vatten som bortleds (vid vattenverksamhet).
• Tidpunkt för vattenbortledningen.
• Vattenkvaliteten på det bortledda vattnet både vid uppumpning och efter eventuell rening innan det släpps till recipient.

Omfattningen på kontrollen behöver anpassas utifrån lokala förutsättningar och verksamhetens storlek. Det är vanligt att exakt utformning av kontrollprogram upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten, efter tillståndet beviljats. För grundvattenförekomster är det dock inte möjligt att sätta tillåtlighetsfrågor, så som högsta utsläppshalter, att beslutas eller följas upp efter att tillstånd kan beviljas, se Checklista för påverkan på grundvattenförekomster.

I syfte att mäta verksamhetens påverkan på miljön är det viktigt att ansökan innehåller uppgifter om miljötillståndet innan verksamheten påbörjas. För både kvalitet och kvantitet är det önskvärt med minst ett års kontroller i olika årstider och vattenförhållanden innan verksamheten påbörjas. Antalet analyser behöver anpassas så att områdets variationer vad avser till exempel nederbörd, temperatur och andra pågående vattenbortledningar kan studeras. Innan påbörjad verksamhet är det lämpligt att mäta både i närliggande brunnar och för kvalitet också i närliggande vattendrag. Kontrollera om det finns en SGU-miljöövervakningsstation (för nivå eller kvalitet) i närheten som kan användas som referens.

Införsel av externa massor och material

Om verksamheten söker tillstånd för införsel och hantering av externa material och massor i täktområdet är det mycket viktigt att ansökan beskriver risker med införseln och de åtgärder som ska vidtas för att säkerställa att inte föroreningsspridningen ifrån området ökar eller att det sker någon negativ påverkan på grundvattnet. Externa massor och material riskerar att innehålla förhöjda halter av förorenande ämnen, framför allt massor som hämtas från urbana områden. Även om översiktliga undersökningar av det externa materialet kan visa på låga halter kan det finnas lokala områden med mycket förhöjda halter från till exempel spill eller kvittblivning av kemikalier, dunkar med gift som grävts ner eller trasiga avlopp. Dessa lokala områden är svåra att upptäcka när stora mängder material hanteras, men kan orsaka mycket miljöskada om de placeras på felaktig lokal. Även massor med föroreningsnivåer definierade som ”mindre än ringa risk” och ”inerta massor” kan innebära problem, då de enligt gällande deponeringsregler får ge upphov till lakvattnet som tillåts innehålla föroreningar i halter som utan uppsamling och skyddsåtgärder medför förhöjda föroreningshalter i grundvattnet enligt SGU:s bedömningsgrunder och de tröskelvärden som gäller inom vattenförvaltningen.

Ska externa material eller massor införas i ett bergtäktområde behöver det tillses att berget i täktbotten inte har sprickor som kan leda till föroreningsspridning till omgivande miljö. Lakvattnet behöver bortledas på ett kontrollerat sätt. Om bergtäkten är så djup att grundvattenbortledning från täkten sker så skapas ett inåtriktat vattenflöde, som ytterligare hindrar att föroreningar spridas till närområdet. Ett bergtäktsområde kan därmed, med rätt skyddsåtgärder och geologiska förutsättningar, vara en lämplig lokal för hantering av externa massor, under förutsättning att omgivande miljö inte riskerar skadas.

Efterbehandling

Ansökan behöver beskriva hur täkten ska efterbehandlas och om efterbehandlingen kan komma att påverka grundvattnets kvalitet och kvantitet samt om det hydrogeologiska värdet påverkas i negativ eller positiv riktning. Det är också viktigt att tillse att täktområdet efter brytning fortsatt inte innebär en risk som en föroreningskälla för grundvattnet. Om täkten ska återfyllas är det därför mycket viktigt att tillse att återfyllnadsmaterialet inte innehåller föroreningar, se ovan med extern införsel av material och massor.

Vid avslut av täkten är det också viktigt att beskriva konsekvenser av att upphöra med en eventuell vattenbortledning. Om det inåtriktade grundvattenflödet som skapats under täktens driftstid upphör så riskerar grundvatten inkluderat eventuella föroreningar från täkten istället att spridas med den allmänna grundvattenströmningen i området. SGU-rapporten Kunskapshöjande åtgärd för att motverka skapandet av nya förorenade områden (2025) tar upp problem med arsenik, men kan även användas som generellt stöd i risker med materialinförsel för efterbehandling av täktområden.

Påverkan på miljömålen

Sveriges miljömål fungerar som riktmärken för miljöarbetet i Sverige. De 16 målen visar vägen mot en hållbar utveckling och utgör den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Grundvatten av god kvalitet är ett av dessa mål. I en ansökan bör verksamhetens påverkan på uppfyllandet av miljömålen beskrivas. Påverkan kan vara negativ utifrån en ökad miljöbelastning, men också positiv utifrån att den ansöka verksamheten kan bidra till uppfyllandet av målen totalt sätt.