Grå, metallglänsande molybdenglans i en grundmassa med bland annat de REE-förande mineralen cerit (ljus) och ferriallanit (mörk) samt mindre mängder håleniusit (gul). Från Nya Bastnäsfältet nära Riddarhyttan i Västmanlands län. Bildens bredd är cirka 2,5 cm.
Foto: Erik Jonsson/SGU
Ny kunskap om sällsynta jordartsmetaller betydelsefull för framtida prospektering
Sveriges geologiska undersökning (SGU) har genomfört en studie som ger ny och ökad förståelse för hur mineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller (REE) har bildats och omformats i Bergslagen. Resultaten, som visar att mineraliseringarna bildats och modifierats i flera steg under tiotals miljoner år, utgör ett viktigt underlag för att bedöma potentialen för framtida utvinning.
Inom ramarna för den nya studien har mineralet molybdenglans undersökts från flera olika skarnmineraliseringar rika på sällsynta jordartsmetaller, REE efter engelskans Rare Earth Elements, längs den så kallade REE-linjen i Bergslagen. Mineraliseringarna i REE-linjen är, trots att vi känt till flertalet av dem i omkring 100 år eller längre, på flera sätt unika.
– Området består av gamla vulkaniska bergarter som senare omvandlats, och där bergartstypen skarn lokalt innehåller höga halter av både sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska eller strategiska metaller som koppar, kobolt och vismut. Dessa metaller är viktiga i modern teknik, till exempel i elektronik och grön energiteknik, säger Stefan Andersson, statsgeolog på SGU.
Genom att bestämma åldern på molybdenglans med hjälp av avancerad åldersbestämning har geologerna kunnat spåra när olika stadier av malmbildningen ägt rum. Resultaten visar att mineraliseringarna bildades i minst två steg, en tidig fas för cirka 1,91–1,89 miljarder år sedan och en senare, för omkring 1,87 till 1,84 miljarder år sedan.
Den första och viktigaste mineraliseringsfasen berodde på vulkanisk aktivitet och cirkulation av heta, metallrika lösningar, och sammanföll i tid med bildningen av andra viktiga malmtyper i Bergslagen. Senare, när området utsattes för höga tryck och temperaturer under storskalig påverkan i samband med bergskedjebildning omfördelades metallerna och gamla mineraliseringar omformades samt nya mineraliseringar bildades. Studien visar också att storskaliga tektoniska processer haft stor betydelse för att skapa gynnsamma förutsättningar för mineralisering.
– Den nya kunskapen ger en bättre bild av hur komplexa malmsystem kan bildas och omformas över mycket lång tid. Det är viktigt för framtida prospektering av kritiska metaller som just de sällsynta jordartsmetallerna, inte minst i Sverige med sin långa geologiska historia och ett Europa där efterfrågan ökar i takt med energiomställningen, säger Stefan Andersson.
Huvuddelen av forskningen genomfördes inom EU-projektet "Exploration Information System (EIS)", som pågick mellan 2022 och 2025. Från SGU deltog statsgeologerna Stefan Andersson, Erik Jonsson och Martiya Sadeghi i studien, som genomfördes i samarbete med forskare från Göteborgs universitet och Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
Studien publicerades nyligen i den internationella vetenskapliga tidskriften Mineralium Deposita:
Senast granskad 2026-05-04