Bild på varphög.

Varphög vid Sällbergs gruvor på Skälö, ca 20 km söder om Västervik.

Kartläggning i Småland och Östergötland

SGU bedriver sedan 2023 ett större karteringsprojekt i nordöstra Småland och sydöstra Östergötland. Projektet är indelat i tre delområden: Skrikerum, som startade 2023, Västervik, som startade 2024, och Åtvidaberg, som startar tidigast 2027.

Det övergripande syftet med projektet är att uppgradera SGU:s kartunderlag till en mer detaljerad skala, liksom att provta bergarter från områdets mineralförekomster med särskilt fokus på så kallade kritiska och strategiska råvaror. Insamlade geologiska, litogeokemiska och geofysiska data tillgängliggörs löpande i SGU:s databaser. Nedan följer korta beskrivningar av respektive delprojekt.

Delområde Skrikerum

I delområde Skrikerum finns kända mineraliseringar med bland annat järn, koppar och selen, som nu även undersökt med avseende på kritiska eller strategiska råvaror. Fältarbetet i delområde Skrikerum inleddes 2023 och avslutades under 2024. Totalt har 83 observationer gjorts under 2023 och 2024, data som nu finns inlagrade i SGU:s databas Berggrundsobservationer. Från varphögar och häll har 35 prov insamlats för litogeokemisk analys. För petrofysiska mätningar, det vill säga mätning av bergarternas fysikaliska egenskaper såsom densitet, magnetisk susceptibilitet och elektrisk ledningsförmåga, insamlades 78 prover (34 prover 2023, 44 prover 2024).

Resultat av de kemiska analyserna från 2024 visar på anomala halter av koppar, guld, nickel, kobolt, selen, tellur, mangan och sällsynta jordartsmetaller i en eller flera av de provtagna mineralförekomsterna. En ultramafisk djupbergart vid Larum och Kvarnvik analyserades och visade mycket hög halt av MgO (26,0 procent), anomal krom (2200 ppm) och nickel (1040 ppm, merparten av nickel bundet i sulfid), samt förhöjd halt av bor. Den ultramafiska bergarten ger upphov till den kraftigaste, positiva tyngdkraftsanomalin i karteringsområdet. Skarn med granat och magnetit i varp från järnmineraliseringen vid Skårsjö gruvfält, visade höga halter av tunga sällsynta jordartsmetaller (Gd till Lu) och yttrium, totalt 433 ppm, varav 280 ppm yttrium.

Karlsmåla-varp.jpg

Varp från koppar-nickel-järnmineralisering öster om Karlsmåla. Anomala halter av koppar (1,56 %), kobolt (599 ppm), nickel (1 650 ppm), svavel (14,5 %), selen (32,7 ppm), tellur (3,96 ppm), förhöjd halt guld (0,16 ppm), vismut (1,21 ppm), palladium (0,063 ppm), rhenium (0,038) och tallium (1,59 ppm). Mineraliseringen av magnetkis, magnetit, kopparkis och sulfidmineral förekommer i en metabasaltoid (6452503/591624). Foto: Dick Claeson, SGU.

I delområdet Skrikerum har 20 hällar undersökts med geofysiska metoder under 2024. Magnetiska susceptibilitetsmätningar har genomförts på samtliga, och gammaspektrometriska mätningar på 7 av hällarna. Totalt har ca 24 km magnetiska markprofiler mätts under 2024 på sex olika platser, två av dem i direkt anslutning till äldre gruvor. Under 2024 gjordes även tyngdkraftsmätningar i området. Nya flyggeofysiska data insamlades 2023 (magnetiskt fält, gammapektrometri och tvåsändar-VLF) och publicerades under 2024. Alla dessa data kommer att användas som tolkningsstöd i den geologiska modelleringen och för att besvara projektets geologiska frågeställningar.

Sammanställning och bearbetning av insamlade data har skett under 2025. Ett steg i detta arbete är att revidera SGU:s berggrundskartdatabas i enlighet med de nya data som samlats in. Resultaten sammanställs även i en SGU-rapport som kommer att publiceras under 2026.

Delområde Västervik

I delområde Västervik finns kända förekomster av bland annat de kritiska råvarorna sällsynta jordartsmetaller (Olserum) och kobolt (Gladhammar). De flesta av områdets mineraliseringar är dock inte provtagna med moderna metoder. Ett av projektets delmål är att försöka förstå hur och när under områdets geologiska historia som mineralförekomsterna bildats, information som kan vara värdefull för eventuell framtida prospektering.

Under våren 2024 inventerades och provtogs de flesta av områdets kända mineralförekomster. Mellan juni och september utfördes därefter ytkartering i projektområdets norra delar (se karta nedan) samt en del komplementerande provtagning av mineralförekomster. Totalt gjordes 839 observationer och information från dessa görs tillgängliga i SGU:s databas Berggrundsobservationer. Provtagning av bergartsprover utfördes och totalt 74 prov insamlades från varp och häll för analys av kemisk sammansättning. Fem prov har tagits för radiometrisk åldersbestämning.

Olserum-Topp.jpg

Gång av biotit, magnetit, fluorapatit och xenotim i starkt skjuvad granit, från Olserum, Västervik.

Foto: Stefan Andersson, SGU.

Kemiska analysresultat 2024 från inventeringen av kända mineralförekomster visar förhöjda, och i vissa fall höga, halter av bland annat (maxvärden i parentes): sällsynta jordartsmetaller (14,5%), fosfat (7,98%), torium (4,15%), koppar (4,09%), titan (2,73%), mangan (0,63%), uran (0,40%), zirkonium (0,31%), bly (0,18%), vanadin (708 ppm), volfram (627 ppm), krom (755 ppm), kobolt (373 ppm), vismut (237 ppm) och guld (0,47 ppm). Samtliga analysresultat finns tillgängliga i SGU:s databas Bergartskemi.

Under 2025 har ett urval av prover från 2024 undersökts mer ingående genom tunnslipsundersökningar och mikrosondanalys. Det senare har utförts med energidispersiv röntgenspektrometer (EDS, eng. Energy Dispersive Spectroscopy) för avbildning och semikvantitativa mineralkemiska analyser. Syftet har varit att fastställa i vilka mineral olika kritiska metaller, såsom sällsynta jordartsmetaller förekommer i de provtagna mineralförekomsterna. Resultaten bekräftar att fosfaterna monazit och xenotim, liksom i de tidigare kända mineraliseringarna i Olserumområdet, även är de viktigaste värdarna av sällsynta jordartsmetaller i mineraliseringen vid Flaken, cirka 6 km nordost om Överum. I andra undersökta mineraliseringar, exempelvis vid Trostad och Melsjön (cirka 6 km nordost respektive 9 km norr om Gamleby), förekommer sällsynta jordartsmetaller i mer komplexa titanförande mineral såsom davidit samt mineral från aeschynitgruppen, liksom även i sekundär bastnäsit.

Fältarbetena har fortsatt under 2025 med ytterligare ytkartering samt provtagning av områdets mineralförekomster. Mellan maj och september dokumenterades geologiska information på totalt 1 302 platser, vilka finns lagrade i SGU:s databas Berggrundsobservationer. 2025 års undersökningar har resulterat i flera nya intressanta fynd, bland annat mineraliseringar av sällsynta jordartsmetaller samt områden med anomala uranhalter. Att flera mindre men nya förekomster av sällsynta jordartsmetaller har identifierats, i detta fall av den så kallade Olserum-typen och så långt som 10 kilometer nordväst om den tidigare kända Olserummineraliseringen, visar att denna typ har en större regional utbredning än man tidigare antagit. Detta indikerar att Västervikområdet har betydande potential för att finna ytterligare mineraliseringar med kritiska och strategiska råmaterial.

Biotit och Fluorapatit från Olstorp.jpg

Gång av biotit och fluorapatit av Olserum-typ i en starkt deformerad och omvandlad granit. Från en nyupptäckt mineralisering från Olstorp under 2025.

Foto: Stefan Andersson.

Totalt insamlades 78 prov för analys av kemisk sammansättning och 16 prov för petrofysiska mätningar. Fem prov har tagits för radiometrisk åldersbestämning.

Kemiska analysresultat från 2025 från olika mineralförekomster visar förhöjda, och i vissa fall höga, halter av bland annat (maxvärden i parentes) fosfat (2,57 %), koppar (2,4 %), sällsynta jordartsmetaller (1,1 %), vismut (> 1 %), bly (9330 ppm), volfram (5250 ppm), kobolt (1300 ppm), krom (895 ppm), tenn (892 ppm), zink (738 ppm), vanadin (537 ppm), nickel (476 ppm), torium (402 ppm), molybden (330 ppm), uran (233 ppm), tellur (38 ppm), guld (1,7 ppm), palladium (0,084 ppm) och platina (0,078 ppm). Dessutom bekräftar nya, mer representativa prover från mineraliseringen vid Öbälen förhöjda halter av sällsynta jordartsmetaller. Även andra mineralförekomster som tidigare inte provtagits visade förhöjda halter av sällsynta jordartsmetaller, bland annat den mindre kopparmineraliseringen vid sjön Ommen. Samtliga analysresultat är tillgängliga i SGU:s databas Bergartskemi.

Geofysiska undersökningar

Insamling av nya geofysiska data med flygplan har genomförts över hela området under 2023. Datainsamlingen omfattar magnetfältsmätningar och gammaspektrometriska mätningar, där halterna av kalium, uran och torium i marken redovisas. Även så kallade tvåvägs-VLF-mätningar har utförts, vilka ger information om markens elektriska ledningsförmåga. Det geofysiska fältarbetet, bestående av undersökningar och mätningar, baseras på detta uppdaterade underlag för att vidare studera och tolka olika bergarters egenskaper och utbredning.

Under 2024 låg fokus på den nordvästra delen av delområdet Västervik. Totalt besöktes 50 hällar för bland annat provtagning och gammaspektrometriska mätningar på häll. Totalt samlades 77 prover in för petrofysiska mätningar, dvs. mätning av bergarternas fysiska egenskaper som densitet, magnetisk susceptibilitet och elektrisk ledningsförmåga. Under 2025 har arbetet fortsatt söderut inom samma delområde som den fortsatta geologiska karteringen. Under 2025 samlades 172 prover in för petrofysisk analys och 130 gammaspektrometriska mätningar utfördes på häll. Inom tre områden har magnetfältsmätningar på marken genomförts för att vidare undersöka anomalier som observerats i flygburna magnetfältsmätningar, i två områden för att bättre avgränsa berggrundsenheter och i ett område för att undersöka en anomali kopplad till mineraliseringar.

Under 2024 och 2025 har även nya tyngdkraftsmätningar utförts inom delområdet. Arbetet kommer att fortsätta även kommande år. Med de nya mätningarna har antalet mätpunkter inom delområdet mer än fördubblats (1 602 stycken till och med 2025), vilket har lett till tydligare och delvis nya anomalier i tyngdkraftsbilden.

Delområde Åtvidaberg

Kring Åtvidaberg finns kända kopparmineraliseringar. Dessa har dock i stort sett inte provtagits och analyserats med moderna metoder som undersöker ett brett spektrum av metaller och andra grundämnen. I något fall har sällsynta jordartsmetaller konstaterats i samband med järnmineraliseringar, men i övrigt är det okänt om kritiska eller strategiska råvaror kan finnas i området. Fokus för detta delprojekt ligger på att undersöka områdets mineraliseringar, men även att kartera berggrunden runtomkring. Arbetet planeras för tillfället att starta 2025 eller 2026.

Uppdrag om kartläggning av malmpotentiella områden

Under 2024–2026 kommer SGU att förstärka arbetet med att kartlägga malmpotentiella områden. Syftet är att trygga försörjningen av mineral och metaller som är kritiska för samhällets funktion och för att bidra till den tekniska utvecklingen och omställningen till grön energi.

Karteringen är kopplad till regeringsuppdraget om förstärkt kartläggning av malmpotentiella områden som SGU fick i början av 2024 och är en del i att främja mineralutvinning i Sverige. Syftet är att bidra till en trygg försörjning av mineral och metaller som är kritiska och strategiskt viktiga för samhällets funktion samt att bidra till omställning till grön energi och teknisk utveckling. Metaller och mineral behövs i exempelvis elfordon och solpaneler, inom försvarsindustrin och sjukvården.

Områden för förstärkt kartering

Under maj 2024 påbörjades arbete med kartering i områden nära Västervik (norra Småland och södra Östergötland), i delar av Hälsingland, Västernorrland och Norrbotten. Markgeokemisk kartering pågår i delar av Gävleborg och Dalarna medan inventering av malm och mineral i Örebro län.

I uppdraget ingår även att SGU ska inventera gamla gruvhål där koncession – alltså rätt att utvinna fyndigheten – inte längre gäller.

Läs SGU:s nyhet om uppdraget

Senast granskad 2025-01-08