Undersidor

Upplag med glaskross vid det f.d. glasbruket Flygsfors.

Foto: Björn Lindbom, SGU.

Glasbruksprojektet - ett samverkansprojekt i glasrikekommunerna

SGU är sedan 2013 huvudman för att utreda och efterbehandla glasbruk inom glasriket. Det är ett långsiktigt åtagande där undersökningar och åtgärder kommer att pågå under 15-25 år. Glasriket utgörs av de fyra kommunerna Emmaboda och Nybro i Kalmar län samt Lessebo och Uppvidinge i Kronobergs län. I de två länen finns cirka 40 nedlagda glasbruk

SGU är huvudman

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har sedan några år tillbaka möjlighet att agera huvudman för arbetet med att utreda och efterbehandla glasbruken. Vid samtliga glasbruk finns så kallade utfyllnadsområden där kasserat glas, rester av byggnader och annat industriellt avfall finns upplagt. I SGU:s åtagande ingår att arbeta med såväl bruksmarken som utfyllnadsområden.

Uppgiften innebär att SGU arbetar långsiktigt med ett flertal glasbruk inom Glasriket, och att Glasriket i det sammanhanget ska ses som en helhet. I SGU:s uppgift ingår att ha täta kontakter med länsstyrelserna och kommunerna i Glasriket samt kontakter med återvinningsbranschen och olika forskningsinstitut. Detta är en viktig del i arbetet för att bevaka och även utnyttja teknikutvecklingen som sker på området.

Glasrikeuppdraget

De båda länsstyrelserna hade sedan mars 2012 i uppdrag att för regeringens räkning genomföra insatser för industriell utveckling och stärkt besöksnäring i Glasriket, inom det så kallade Glasrikeuppdraget. Länsstyrelserna, kommunerna och de båda regionförbunden bildade tillsammans Styrgruppen för Glasrikeuppdraget. Glasrikeuppdraget slutrapporterades till Regeringen vid slutet av 2018.

I samråd med styrgruppen för Glasrikeuppdraget sökte Länsstyrelsen i Kronoberg län år 2014 projektmedel från Vinnova för att genomföra projektet ”Innovativ sanering”. Syftet var dels att studera de samhällsekonomiska effekterna av att sanera Glasriket, dels att genom olika forskningsinsatser utreda möjligheterna att återvinna och återanvända glaskross som utgör en viktig beståndsdel i avfallsmassorna.

En samhällsnyttoanalys, med den så kallade SCORE-modellen, har gjorts av Chalmers. SGU har ingått i projektets arbetsgrupp. För att vi i framtiden ska kunna återta det glasrika avfallet för återvinning och återanvändning, behöver SGU och andra intressenter skapa förutsättningar för detta. Detta sker bland annat genom att se till att det glasrika avfallet hanteras separat (dvs utan inblandning av annat avfall på avfallsanläggningen), något som regleras i upphandlingen av och avtal för hanteringen av avfallet. I samband med sanering av de nedlagda glasbruken måste hänsyn tas just till att möjliggöra en framtida återvinning. Det finns annars en stor risk att det glasrika avfallet blandas med övrigt avfall på en avfallsanläggning, och då försvinner möjligheten till återvinning och återanvändning.

Studier gällande avfallshantering

Styrgruppen för Glasrikeuppdraget finansierade en förstudie av hur glasbrukens avfall ska kunna hanteras vid en framtida sanering.

Motivet till förstudien var att det kommer uppstå betydande mängder av både förorenad bruksjord och glaskross från utfyllnadsområden.. De logistiska förutsättningarna – det vill säga transportvägar, omlastningsstationer, mellanlagring med mera – behöver därför studeras och utifrån det kan ett kommun- och länsgemensamt grepp tas för att de olika avfallsslagen ska hanteras på ett optimalt sätt. Förstudien genomfördes under åren 2015-2016.

Denna förstudie är kompletterad med en översiktlig studie som syftar till att belysa befintlig teknik som kan tillämpas för att sortera ut glasavfall i de fall detta är uppblandat med jord, sten och organiskt material.

Läs rapporten "Förstudie glasavfall" här (pdf, nytt fönster)

SGU fick även för 2016 ytterligare statsbidrag för att fortsätta arbetet med inledande studier av avfallshanteringen. Detta arbete genomfördes huvudsakligen under 2017.

Läs rapporten ”Avfallshantering vid saneringar av glasbruksområden” här

Undersökningar och åtgärder

För arbetet med glasbruken söker SGU, i egenskap av huvudman, statsbidrag hos länsstyrelserna. Under de senaste åren har ett flertal så kallade huvudstudier genomförts vid de före detta glasbruken i Gadderås, Alsterbro och Flerohopp (Nybro kommun) samt Björkå, Älghult och Alsterfors (Uppvidinge kommun). Därutöver har en förstudie genomförts vid Smålandshyttans fd glasbruk (Emmaboda kommun). I Lessebo kommun har en entreprenad slutförts med finansiering via de särskilda ”bostadspengarna” som Naturvårdsverket fick sig extra tilldelade för de objekt som efter sanering skulle bebyggas med bostäder. Utöver dessa projekt har även huvudstudie genomförts vid Åryds fd glasbruk. Objektet ligger i Växjö kommun, dvs inte i Glasriket, men projektet tas ändå upp här eftersom arbetet rör ett glasbruk i Glasrikets absoluta närhet.

Samtliga ovan nämnda projekt har genomförts med finansiering från Naturvårdsverket och med SGU som huvudman.

Kunskap och finansiering krävs

SGU bedömer att arbetet med att utreda och sanera samtliga glasbruk i Glasriket kan komma att pågå i storleksordningen 15-25 år, och i dagsläget är SGU och alla andra parter i ett skede där tidigare inhämtade kunskaper kan börja förvaltas så att en huvudman inte behöver ”uppfinna hjulet” varje gång ett projekt påbörjas. SGU ser dock framför sig att ett flertal av de kvarvarande objekten i Glasriket är så kallade tillsynsärenden, dvs där det enligt miljöbalkens regler finns möjligheter för en tillsynsmyndighet att rikta finansieringskrav mot en annan part. Eftersom det brukar vara ett ganska tids- och resurskrävande arbete att driva projekt ”tillsynsvägen” finns det en risk att tempot i arbetet med Glasriket kan komma att sjunka.