Kårehogen. Foto Kristin Forsberg

DDT och skogsplantskolor

SGU har inlett en tematisk satsning på tidigare statliga skogsplantskolor som är förorenade med bekämpningsmedel. Plantorna som drevs upp besprutades med DDT-preparat mot insektsangrepp och odlingsytorna omfattade ofta flera hektar mark vilket gör att det rör sig om väldigt stora volymer förorenad jord. Vi arbetar brett med utredning, riskbedömning och alternativa åtgärdstekniker för att bygga upp kunskap som är nödvändig för att fatta rätt beslut.

De statliga myndigheterna Domänverket och de regionala skogsvårdsstyrelserna hade flera skogsplantskolor runt om i landet där plantor för skogsbruket drevs upp. SGU har nu undersökt 15 av dessa skogsplantskolor. DDT är det bekämpningsmedel som påträffas oftast och i högst halter. Det beror på att DDT-molekylens egenskaper gör att det binds hårt till partiklar i marken och det tar väldigt lång tid att bryta ner DDT under naturliga förhållanden. Högst halter av DDT påträffas inom mindre områden vid tidigare verksamhetsytor där exempelvis doppning av plantor i DDT eller påfyllning av traktorsprutan har skett. Låga till måttliga halter av DDT återfinns i ytlig jord på tidigare odlingsytor. Markanvändningen på de tidigare statliga skogsplantskolorna varierar men några exempel är vallodling (för foder), åkermark och betesmark för kor och hästar. I några fall har områdena bebyggts med bostadshus efter att skogsplantskolorna har lagts ner.

Innovativa och alternativa åtgärdstekniker

Åtgärdsbehovet vid skogsplantskolor kan bli väldigt stort. Om plantskolornas odlingsfält skulle åtgärdas genom traditionell schaktsanering då halterna överstiger Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM) skulle uppskattningsvis 50-500 tusen ton jord per plantskola behöva transporteras bort och ersättas med nya massor. Plantskolorna lokaliserades till fina sandiga jordar där det var lätt att gräva ner och dra upp plantor. Det är väldigt svårt att hitta ersättningsmassor av lika fin kvalitet. En åtgärd genom schaktsanering innebär därmed en stor påverkan på områdets naturvärden och höga kostnader. Schaktåtgärder av odlingsfält omfattande flera hundra hektar bedöms därmed inte som ett realistiskt alternativ. Därför satsar SGU på ökad kunskap om alterna­tiva åtgärdstekniker. Kemiska och/eller biologiska metoder som på olika sätt kan påskynda nedbrytning av DDT behöver testas i skandinaviska förhållanden och fler pilotprojekt behöver genomföras.

Vilka är riskerna för människa och miljö?

SGU arbetar också med fördjupade riskbedömningar för att verifiera de risker som har identifierats. Risker för markmiljön på de tidigare odlingsfälten har utvärderats vid en plantskola med triadmetoden, som baserat på toxikologiska, kemiska och ekologiska data jämför markmiljöns funktion inom ett förorenat odlingsområde med ett referensområde utan DDT. Risker för människor och djurs hälsa har bedömts genom att mäta DDT i flera medier än jord (exempelvis växter, musslor och daggmask) och beräkna daglig exponeringsdos. Resultaten visar att markmiljön på denna plantskola inte är påverkad av DDT i de måttliga halter som förekommer på de tidigare odlingsfälten. För små däggdjur (exempelvis näbbmöss) kan det finnas en risk om de enbart intar föda från det förorenade området, men inte för fåglar och större däggdjur. För människor kan intag av kött- och mejeriprodukter från kor som huvudsakligen betar inom de tidigare odlingsfälten innebära en risk. För att kunna genomföra fördjupade riskbedömningar för tamdjur pågår ett arbete med att ta fram en ny metodik och nya exponeringsscenarier för kor, hästar, får och höns samt människor som hanterar och konsumerar produkter från dessa djur.

Nya undersökningsmetoder testas

I Länsstyrelsens databas över förorenade områden, EBH-stödet, finns ca 750 plantskolor i riskklass 1 och 2. Analyser av DDT i jord är relativt dyra och det tar lång tid att få ett analyssvar. Skogsplantskolornas storlek gör också att det kan vara kostsamt att få ett tillräckligt bra underlag för riskbedömning. SGU medverkar i ett pågående forskningsprojekt som leds av SLU där hundar ska tränas att söka efter DDT för att effektivisera utredningar av DDT-förorenade områden. Mer information om förväntade resultat finns i postern som projektet har tagit fram, som återfinns längre ner på denna sida.

SGU planerar också att sammanställa våra erfarenheter av undersökningar av skogsplantskolor för att öka kunskapen om hur utredningar av skogsplantskolor kan genomföras på ett effektivt sätt.

Infoblad

Infoblad, mars 2020.pdf (nytt fönster)

Poster

SGUs poster om skogsplantskolor till Renare marks vårmöte 2020 (nytt fönster)

SLUs poster om sök med hund på markföroreningar till Renare marks vårmöte 2020 (nytt fönster)

Rapporter

Kårehogen f.d. plantskola, Orust kommun

Rapport, miljö- och hälsoriskbedömning, 2020-05-12 (nytt fönster)

Rapport, riskbedömning markmiljö och utvärdering TRIAD-metoden, 2020-03-27 (nytt fönster)

Bilaga A, resultatrapport, miljö- och hälsoriskbedömning, 2019-06-25 (nytt fönster)

Bilaga B, tekniskt PM, resultat av provtagning av jord och potatis, 2019-11-14 (nytt fönster)

Bilaga D, indata och beräkningar vilda och tama djur, 2019-10-25 (nytt fönster)

Bilaga E, risker lantbrukare - nuvarande scenario (nytt fönster)

Rapport, provtagningsplan, miljö- och hälsoriskbedömning, 2018-12-17 (nytt fönster)

Senast granskad: 2020-07-01

Skriv ut Dela med andra: Facebook LinkedIn

Kontaktperson

  • Kristin Forsberg

    Telefon: 046-311 772046-311 772
    Ort: Lund
    Avdelning: Mark och grundvatten - Renare mark och vatten
    Skicka e-post