Vinderosion av viktig åkermark är ett problem i södra och mellersta Sverige. SGU har, tillsammans med SMHI, Jordbruksverket och Uppsala universitet, tagit fram både en översikt över vinderosion i Sverige och ett underlag för att mäta och bedöma risken för vinderosion.
Foto: SGU
Vinderosion av jordbruksmark kan öka med ett ändrat klimat
Att kunna bedöma och mildra vinderosion är en viktig del i en hållbar markförvaltning. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har tagit fram ett underlag för ett sådant arbete. Vinderosion påverkar bland annat jordbruket negativt men kan också orsaka andra problem, som till exempel den masskrock på väg E22 i Blekinge den 6 april i år då en sandstorm tillfälligt försämrade sikten avsevärt.
Vinderosion är ett stort problem på många håll i världen och orsakar bland annat försämrad jordbruksmark. Vindburna partiklar utgör också en hälsorisk för människor och kan påverka ekosystemen negativt. Den globala uppvärmningen kan förvärra problemen med vinderosion.
I Sverige kan problem med vinderosion uppstå i områden med finkorniga jordarter, som bland annat finns i södra och mellersta Sverige. Här handlar det om mark som är avgörande för den svenska jordbruksproduktionen.
– En påminnelse om att vinderosion är ett problem även här i Sverige är den sandstorm som den 6 april orsakade en masskrock på väg E22 i Blekinge. De finkorniga jordpartiklarna i stormen försämrade sikten dramatiskt för bilisterna – de kunde inte princip inte se något alls medan stormen pågick, säger Bradley Goodfellow, statsgeolog vid SGU.
I Sverige uppmärksammades vinderosion som ett problem senast i Skåne under 1950–1980-talet och dessförinnan i samband med jordbrukets expansion under 1700- och 1800-talen. Under de senaste 23 åren har det inte gjorts någon bedömning av vinderosion av odlad mark i Sverige. Mycket pekar dock på att det fortfarande är ett problem, framför allt i sandig och siltig jordbruksmark i landets södra delar.
SGU har därför i samarbete med SMHI, Jordbruksverket och Uppsala universitet tagit fram rapporten ”Vinderosion av jordbruksmark”, som ger en uppdaterad bedömning av vinderosionen av jordbruksmark i Sverige. Den stöder tidigare tolkningar om att jordbruksmark i Sverige är mest känslig för vinderosion på våren under perioder med starka, torra östliga vindar. I rapporten presenteras också en metod för att mäta vinderosion, transport och deposition.
– Med tanke på att det förändrade klimatet kan öka risken för vinderosion är det angeläget att bättre förstå hur det ser ut i Sverige och, framför allt, ha en metod för att kunna bedöma risken för vinderosion och kunna mildra effekterna. Det är en viktig del i en hållbar markförvaltning, något som också poängteras i EU:s nya markdirektiv, säger Bradley Goodfellow.
Vad det gäller människors hälsa så finns det ingen rekommendation för vad som är en säker nivå för fina partiklar som sprids med vinden.
– Det gäller därför att minimera koncentrationen av vindburna finkorniga partiklar så mycket som möjligt, säger Bradley Goodfellow.
Läs rapporten:
Senast granskad 2026-04-20