SGU har kartlagt var och vilka föroreningar som finns i Vättern

För att kunna göra riskklassningar av föroreningar i Vättern behövs först information om hur sjöbottnen ser ut och hur olika föroreningar transporteras och ansamlas. Informationen är också nödvändig för en mer långsiktig planering.

Vättern är en begränsad resurs och ska räcka till för samhällsbyggande och olika näringar inklusive fiskeriverksamhet. Tydliga beslut om var och hur olika typer av verksamheter kan bedrivas gynnar både ett hållbart företagande och samhället i stort.

– Rent geologiskt är Vättern mycket intressant. Trots att det här finns mycket djupa bottnar ackumuleras inte alltid föroreningar och sediment på djupet, vilket annars är vanligt. Även på djup över 100 meter finns bottenströmmar som transporterar material i stället för att det ackumuleras, säger Olof Larsson, statsgeolog vid SGU.

SGU har med hjälp av sin undersökningsbåt Ugglan bland annat tagit sedimentprover på utvalda delar av bottnen. Det är information som behövs för att bättre förstå hur sediment och föroreningar rör sig och var de kan ansamlas, det vill säga ackumuleras. Urvalet av de områden som har undersökts närmare har gjorts i tätt samarbete med länsstyrelserna i Östergötlands län, Västra Götalands län, Örebro län och Jönköpings län.

–  Våra undersökningar visar att de högsta halterna av föroreningarna ofta finns nära kusterna, vilket är rimligt. Förekomsterna speglar de verksamheter som bedrivs eller har bedrivits i anslutning till Vättern, säger Sarah Josefsson, statsgeolog vid SGU. 

Länsstyrelserna har stått för kunskapen om de lokala förhållandena och SGU för den geologiska kunskapen samt insamling och analys av den geokemiska informationen.

Provtagning av Vätterns bottensediment med en så kallad Gemax. Gemaxen används för att ta upp cirka 70 centimeter långa sedimentkärnor.

Foto: Cecilia Edbom Blomstrand, SGU

– En styrka i projektet har varit det täta samarbetet, dels mellan oss på de fyra länsstyrelserna runt Vättern, dels med SGU. SGU:s vana från liknande uppdrag har varit mycket värdefull och bidragit till att samarbetet har fungerat smidigt. Projektet har också har gett oss på länsstyrelserna värdefull kompetensutveckling inför framtiden, säger Magnus Kviele, handläggare vid Länsstyrelsen Östergötland.

Med utgångspunkt från det som SGU har tagit fram kommer nu länsstyrelserna att arbeta vidare med riskklassningar av Vätterns olika delar.

Projektet har finansierats av Naturvårdsverket, med stöd från SGU. Arbetet ryms inom de regeringsuppdrag om myndighetssamarbete (RUFS och SESAM), där Naturvårdverket tillsammans med SGU, länsstyrelserna, Statens geotekniska institut, och Havs- och vattenmyndigheten arbetar för att förbättra kunskapen om förorenade sediment.

Läs rapporten Förorenade sediment i Vättern, SGU-rapport 2025:06

SGU:s båt Ugglan har använts för undersökningarna av föroreningar i sediment i Vättern.

Foto: Sarah Josefsson, SGU