Sårbarhetskartor för grundvatten
I samband med olyckor kan grundvatten förorenas. För att underlätta för räddningstjänsten att hantera sådana situationer utvecklade SGU och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) från 2004 till 2007 ett kartunderlag som visar grundvattnets sårbarhet. Inledningsvis beställdes sårbarhetskartor kommunvis av totalt tolv kommuner och ett län. Under mitten på 2010-talet togs en översiktlig nationell sårbarhetskarta fram, som idag finns tillgänglig som visningstjänst (WMS).
Sårbarhetskartan visar hur stor risken är för att ett farligt ämne, som släpps ut vid markytan, snabbt kan nå grundvattnet. Informationen togs fram särskilt för att räddningstjänsten ska kunna besluta om en akut saneringsinsats behövs eller inte. Kartan ska också vara vägledande i valet av åtgärder.
Målet med sårbarhetskartan är att den skall bidra till snabbare och bättre beslut för att förhindra att föroreningar når grundvattnet, eftersom saneringsinsatserna då blir både större och mer kostsamma. Informationen är också tänkt att användas som underlag i förebyggande arbete, som till i exempel risk- och sårbarhetsanalyser, men ska då enbart användas tillsammans med övrigt underlag för skydd av grundvattnet eller för samhällsplanering ur ett grundvattenperspektiv.
Såbarhetskartans uppbyggnad och underlag
Sårbarhetskartan baseras på den information om jordarter, modellerade jorddjup, grundvattenmagasin och grundvattenförekomster som var aktuell vid framtagandet under 2015. Sedan dess har stora områden fått uppgraderad jordartsinformation genom SGU:s karteringsverksamhet. Även grundvatteninformation har uppdaterats och utbredning av grundvattenförekomster har ändrats i flera områden.
Sårbarhetskartan har inte uppdaterats i samband med underlagens uppgraderingar och förändringar. Noggrannheten i underliggande material är därför av skiftande kvalitet. För att göra en mera omfattande bedömning av sårbarheten för en viss plats måste en detaljerad platsspecifik undersökning göras.
2 000 olyckor per år
Varje år sker omkring 2 000 trafikolyckor med utsläpp av farliga ämnen. Många av våra hårt trafikerade vägar följer landets rullstensåsar. Åsarna är väldränerade och enkla att ta sig fram på. Men de är också viktiga grundvattenmagasin och den goda dräneringen gör dem extra sårbara.
En förorening från en läckande fordonstank eller ett brinnande fordon riskerar att spridas till grundvattnet. Då krävs snabba beslut om åtgärder. När en förorening väl nått grundvattnet är det oerhört svårt och dyrt att sanera, och i värsta fall kan en befintlig eller framtida dricksvattentäkt försvinna. För att kunna fatta välgrundade beslut behövs information om hur genomsläpplig marken är och var viktiga grundvattenförekomster finns.
Färgen på kartan styr val av åtgärd
Sårbarhetskartorna visar markens genomsläpplighet och hur sårbar marken är för att ett utsläpp av farliga ämnen, det vill säga hur snabbt de kan nå ner till grundvattnet. De klassade områdena markeras med färg – mörkrött signalerar stor sårbarhet, gult måttlig sårbarhet och grönt låg sårbarhet.
Mer information:
Grundvattnets sårbarhet finns även som visningstjänst (WMS). Visningstjänsterna riktar sig till dig som vill använda vår information som färdiga bilder i dina egna system eller applikationer. Tjänsterna är uppsatta i WMS-format (Web Map Service).
https://resource.sgu.se/service/wms/130/sarbarhet-grundvatten
Produktbeskrivning för visningstjänsten Grundvattnets sårbarhet
Senast granskad 2025-12-03