Fältprovtagning av växthusgaser i fiberbankar

I oktober genomfördes fältprovtagning av två fiberbankar vid Ångermanälvens utlopp i Västernorrland. Forskningsprojektet har tidigare undersökt två fiberbankar i Vättern. Provtagningarna görs av SGU.

– SGU har i detta projekt tagit prover med hjälp av vår undersökningsbåt Ugglan. Från Ugglan har vi tagit ostörda sedimentkärnor så att forskarna kan ta prover från olika nivåer i fiberbanken. Vi har också tagit vattenprover för att undersöka hur gas från fiberbanken påverkar vattnet ovanför, säger Max Holmström, statsgeolog vid SGU.

Fiberbankar består av cellulosa och träfibermaterial som kommer från historiska utsläpp från pappers- och pappersmassatillverkning. Fibermaterialet som släpptes ut har på många platser bildat meter tjocka avlagringar på havs- och sjöbotten som kan täcka flera hektar.

Fiberbankarna avger växthusgaser när mikrober bryter ner träfibrerna. Hur snabbt detta sker beror både på miljöfaktorer som vilken syrehalt det är i vattnet, temperatur och näringsämnen, och balansen mellan olika mikrobiella samhällen, där växthusgasen metan bildas i sista nedbrytningssteget.

I projektet FIB-GHG undersöker forskarna hur, var och vilken mängd växthusgaser bildas i fiberbankar i olika vattenmiljöer. Provtagningar leds av IVL och förutom SGU ingår även Linnéuniversitetet och Lunds universitet i forskningsprojektet.

– Det blir spännande att utvärdera resultaten och se om metankoncentrationen och den mikrobiella sammansättningen i sedimentet skiljer sig mellan fiberbankar som ligger i sötvatten- och brackvattenmiljöer, säger Anna-Karin Dahlberg, forskningsledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

– I takt med att temperaturen i våra vatten ökar på grund av klimatförändringar, förväntas också utsläppen av växthusgaser från fiberbankar tillta – vilket kan leda till ökad spridning av miljögifter, säger Anna-Karin Dahlberg.