Här finns information om de förorenade områden som SGU arbetar med för närvarande.
Foto: Kristina Sjödin/SGU
Efterbehandlingen av Blaikengruvan i Sorsele kommun pågår för fullt. Efter att Statens fastighetsverk förvärvat fastigheten där gruvan ligger har förutsättningar skapats för SGU att påbörja arbetet. Arbetet med dagbrott A och B och ett avskärande dike har slutförts. I sommar färdigställs dagbrott D och den första etappen i sluttäckningen av gråbergupplaget.
Foto: Erik Bergstedt/SGU
Mitt i ett villakvarter i Helsingborg pågår förberedelser för att åtgärda en förorening av tetrakloreten (PCE) som spridit sig till ett ovanligt stort djup i den sedimentära berggrunden. Sveriges geologiska undersökning är huvudman för utredningarna som finansieras med bidragsmedel från Naturvårdsverket vidareförmedlade av Länsstyrelsen i Skåne län.
Vid den före detta Bodentvätten bedrevs tvätteriverksamhet mellan åren 1948 till 1980. Mark och grundvattnet i området är nu främst förorenade av det klorerade lösningsmedlet perkloretylen (PCE), som användes som tvättvätska de sista 10 åren.
Vid Boxholms före detta sågverk i Boxholms kommun har det bedrivits impregneringsverksamhet mellan åren 1946 och 1987. Det medel som användes för impregneringen innehöll koppar, krom och arsenik och har förorenat ett markområde som nu behöver saneras. Arbetet påbörjas i september 2018 och beräknas vara avslutat innan årsskiftet.
Sågverket vid Brandsnäs på Torpön, Ydre kommun, var i drift mellan åren 1918–1960. Sågat virke har impregnerats med klorfenolpreparat som bland annat har innehållit dioxin. De undersökningar som hittills gjorts visar att ett större markområde är förorenat med dioxin och behöver saneras.
I Deje, Forshaga kommun, har Skogsvårdsstyrelsen fram till bolagiseringen 1992 bedrivit skogsplantskola. SGU har undersökt områden i och runt omkring Deje där skogsplantor till skogsbruket tidigare drevs upp. Totalt har cirka 100 hektar mark undersökts och inom flera områden finns rester av bekämpningsmedel från skogsplantskolans verksamhet kvar i marken.
På Fredriksbergs fabriksområde har industriell verksamhet bedrivits sedan början av 1700-talet. År 1896 startades ett pappersbruk och verksamheten pågick fram till år 1972. Både sulfit- och sulfatmassa har producerats här under olika perioder.
Mellan 1952 och 1975 låg ett tvätteri med kemtvätt, färgning, pressning och vittvätt i kvarteret Obygden i västra Jönköping. I verksamheten användes det klorerade lösningsmedlet tetrakloreten, även kallat perkloretylen (PCE), som kemtvättvätska. Spill av PCE har orsakat förorening av mark och grundvatten på platsen.
Under 2019 har SGU utfört en inledande huvudstudie för området där Gullspång Elektrokemiska Fabrik tidigare bedrev verksamhet.
I Hagfors bedrevs en mycket omfattande kemtvättverksamhet mellan åren 1970–1993. Utredningar har visat att marken under tvätteriet är förorenad av det klorerade lösningsmedlet tetrakloreten (PCE). 1993 startade den första utredningen och sedan dess har flertalet undersökningar och saneringar genomförts på området.
Hjortsberga före detta sågverk ligger i Alvesta kommun. Området är förorenat av dioxiner och klorfenoler då impregnering med pentaklorfenolbaserade preparat använts. Utredningar och åtgärder har genomförts i flera omgångar.
Hugelsta skjutfält är beläget i Eskilstuna kommun, Södermanlands län. På området har huvudsakligen Staten genom Förenade fabriksverken (FFV) varit verksam. SGU har genomfört undersökningar som visar att det finns höga halter av framför allt bly inom området. Åtgärdsförberedande miljöundersökningar genomförs inom olika delområden av skjutfältet inför framtagande av förslag för att åtgärda området.
I de centrala delarna av Hultsfred låg tidigare ett impregneringsverk. Efter nedläggningen 1989 har platsen legat öde och en förändring har inte varit möjlig på grund av de markföroreningar som den tidigare verksamheten gett upphov till.
Under år 2019 har det genomförts byggåtgärder vid portar i gruvans öppning för att förbättra och säkerställa arbetsmiljön och ge bättre ventilering inför kommande sanering av oljerester.
Foto: SGU.
Det nedlagda beredskapsoljelagret finns inom ett äldre gruvområde i Härsbacka, Österåkers kommun. Gruvan, Härsbackagruvan, är en nedlagd fältspatsgruva som var i drift under åren 1895–1946 där man levererade fältspat till bland annat Gustavsberg.
Fältbesök vid Isättragruvan, Österåkers kommun.
Foto: Lijana Gottby, SGU.
Det nedlagda beredskapslagret för flygbränsle finns inom Isättra gruvområde. Området är en nedlagd fältspatsgruva öster om Åkersberga i Österåkers kommun. Gruvan var verksam mellan åren 1895–1946 och brytning pågick främst under åren 1918–1927. Lastning och lossning skedde i Flaxenvikshamnen och fältspat levererades bland annat till Gustavsberg.
Sedan slutet av 1880-talet har industriverksamhet bedrivits inom Järpens industriområde. Historiskt har det på området funnits bland annat sulfitfabrik, pappersbruk och träsliperi och även idag pågår olika typer av verksamheteter på platsen.
Kårehogen är en före detta skogsplantskola i Orust kommun, som har bedrivits av Skogsvårdsstyrelsen. SGU har utrett området under åren 2012-2020, för att säkerställa att det inte finns kvar rester av bekämpningsmedel i marken.
Flera olika verksamheter har bedrivits vid det före detta sågverket i Lessebo. Marken i området är kraftigt förorenad, främst av dioxin och arsenik. Saneringsåtgärder för dioxin genomfördes under 2013. Marksanering av arsenik påbörjas under september 2016. Sveriges geologiska undersökning (SGU) är huvudman för arbetet.
Vid Långseletvätten har det bedrivits tvätteriverksamhet mellan åren 1967 till 1998. Utredningar visar att mark och grundvatten i anslutning till tvätteribyggnaden är förorenad av det klorerade lösningsmedlet tetrakloreten (PCE). Under 2017–2018 genomfördes åtgärdsförberedande utredningar och pilotförsök för biologisk nedbrytning av föroreningen på plats.
Foto: SGU
Under 2020 och 2021 genomförs åtgärdsförberedande undersökningar och åtgärder vid Malmen före detta metallfabrik i Lessebo kommun. SGU är huvudman för projektet som finansieras med statliga bidragsmedel från Naturvårdsverket via Länsstyrelsen i Kronobergs län.
Sveriges geologiska undersökning agerar huvudman för åtgärdsförberedande utredningar vid den tidigare kemtvätten i Sibbarp. Kemtvätten har orsakat en förorening av perkloretylen i mark och grundvatten. Utredningarna finansieras med bidragsmedel från Naturvårdsverket vidareförmedlade av Länsstyrelsen i Skåne län.
Under 2020 och 2021 genomförs en huvudstudie vid Sannebo f.d. sågverk i Eksjö kommun. Projektet genomförs med SGU som huvudman och finansieras med statliga bidragsmedel från Naturvårdsverket via Länsstyrelsen i Jönköpings län.
Foto: SGU
SGU deltar i ett Tuffo-finansierat forskningsprojekt ”Effektivare sanering av högfluorerade föroreningar (PFAS) i grundvatten genom fastläggning och immobilisering (StopPFAS)”. Projektet syftar till att ta fram och testa en saneringsmetod för PFAS-föroreningar in situ. Uppsala universitet driver projektet och SGU, SLU, RGS Nordic och Niras deltar och bidrar i olika delar.
Mark- och miljödomstolen beslutade i september år 2012 om att sanera Svärtträskgruvan. SGU har som huvudman, via Länsstyrelsen i Västerbotten, beviljats cirka 103 miljoner kronor i statsbidrag från Naturvårdsverket för saneringsåtgärder för åren 2015–2020. De båda dagbrotten är återfyllda och nu kontrolleras vattenflöden och metallhalter.
Sågverket i Söderväg har sedan 1950-talet fram till i slutet av 1990-talet bedrivit impregneringsverksamhet med kreosot, vilket har gett upphov till omfattande föroreningar i jord, berg och grundvatten. SGU är sedan 2013 huvudman och genomför för närvarande fördjupande undersökningar.
Sedan 1920 har det bedrivits verksamhet vid före detta Tölö fabrik i Kungsbacka. På platsen har det bland annat tillverkats tak- och byggpapp, rostskyddsoljor och rotskyddsfärg. Tillverkningen har bidragit till att marken förorenats med oljeföroreningar. Sedan 2012 är SGU huvudman för åtgärdsförberedelser och åtgärder.
Förenade fabriksverken har mellan 1941 och 1994 bedrivit verksamhet i form av tillverkning av vapenammunition vid dåvarande Zakrisdalsverken. Undersökningar visar på att mark och grundvatten har förorenats av det klorerade lösningsmedlet trikloreten.
I Åsbro har impregneringsverksamhet bedrivits från 1905 till 2012, först av SJ och Televerket och från 1932 av Vattenfallsverket. Undersökningar visar på kraftigt förhöjda halter av PAH och arsenik i mark, grundvatten och sediment i anslutande vattendrag.
I byn Älvan i Motala kommun har Skogsvårdsstyrelsen tidigare bedrivit skogsplantskola. Skogsplantskolan ska ha varit aktiv under perioden 1913-1975 och omfattade cirka 10 hektar. Inom plantskolan drev man upp plantor av tall, gran, ek, björk och al. Området är idag en del av ett odlingslandskap med åkrar, hästhagar, skogspartier och bostäder.
I Örkelljunga fanns tidigare en skogsplantskola som drevs av Skogsvårdsstyrelsen. Idag är området ett bostadsområde.
