Biotillgänglighet av tungmetaller i Glasriket

Under de senaste åren har tester av oral biotillgänglighet så kallade UBM-tester börjat användas frekvent vid bedömningar av hälsorisker vid förorenade områden, så även i Glasriket. De föroreningar som främst förekommer vid glasbruk är arsenik, bly och kadmium och de risker som blir styrande för åtgärdsbehovet är i de flesta fall hälsorisker vid exponering via intag av jord eller växter. Då UBM-testen påverkar riskbedömningen just avseende hälsorisker vid intag av jord, kan testen ha en direkt påverkan på bedömningen av åtgärdsbehov och omfattning av en åtgärd.

UBM-tester och metodiken kring dessa har i vissa fall bedömts som komplex och svår att förstå. Vidare har det varit svårt att bedöma rimligheten i de tolkningar och bedömningar som gjorts utifrån testen. Då UBM-test är förhållandevis dyra görs det i de flesta fall bara några enstaka test vid ett förorenat område. Det uppstår därför en osäkerhet i hur representativa dessa test kan anses vara för ett specifikt förorenat område.

Genomfört arbete

2023 beviljades SGU bidrag från Länsstyrelserna i Kronoberg och Kalmar för att genomföra en förstudie avseende biotillgänglighet hos tungmetaller i Glasriket. Utredningen kan delas in i två delar. Dels en del som avser själva UBM-testet och dess metodik, dels en del som avser resultaten av testen som genomförts i Glasriket och vilka slutsatser som kan dras av dessa.

Förstudiens syfte är att svara på följande frågor:

• På vilket sätt kan biotillgänglighetstester tillämpas vid utredningar i Glasriket och hur ska resultaten tolkas?
• Vilken omfattning av biotillgänglighetstester krävs för att det ska vara representativt för ett förorenat område i Glasriket?
• Vilken biotillgänglighet av tungmetaller (främst bly, arsenik och kadmium) kan man förvänta sig i Glasriket och hur varierar den? Om det är en variation, vad beror den på?
• Kan några generella slutsatser dras avseende biotillgänglighet av tungmetaller i Glasriket?
• Kan generella rekommendationer tas fram för användningen av biotillgänglighetstester vid riskbedömningar i Glasriket?

Del ett av projektet slutredovisades i juni 2024. Arbetet har i huvudsak omfattat

• utförlig metodbeskrivning.
• sammanställning av befintliga data.
• UBM-test på ett antal nya prov.

• utvärdering och analys av resultat, som svarar på:

  • Hur olika upparbetningsmetoder påverkar resultaten.

  • Hur jordens egenskaper påverkar resultatet (kornstorlek, totalhalter, pH, organiskt material).

Del 2 av projektet slutredovisades i december 2025. Arbetet har i huvudsak omfattat

• nuvarande kunskapsläge avseende biotillgänglighet.
• användning av biotillgänglighet i Naturvårdsverkets beräkningsmodell.
• 50 nya UBM-test på prov från 4 olika glasbruk i glasriket.
• statistisk analys av testresultat.
• rekommendationer för användning och tolkning av orala biotillgänglighetstest.

Studierna har rapporterats till SGU och benämns enligt följande:

Kemakta, 2024. Biotillgänglighet av metaller i marken på glasbruksområden, 2024-06-18. SGU Dnr: 34236-1284/2023

WSP, 2025. Oral biotillgänglighet av metallföroreningar i jord vid glasbruksområden, 2025-12-30. SGU Dnr: 423-1146/2024.