Forskning och utvecklingsprojekt om åtgärdstekniker för PFAS

De åtgärdsmetoder för PFAS i jord och grundvatten som ska testas och utvecklas inom regeringsuppdraget om PFAS är jordtvätt, in situ-stabilisering (där PFAS binds direkt i marken), termisk behandling och luftinjektering. SGU har en mycket aktiv roll i in situ-stabiliseringsdelen och de tre pilotprojekt som genomförs i uppdraget samt även i utvecklingen av termisk behandling och luftinjektering.

Vid sidan av SGI:s regeringsuppdrag har Naturvårdsverket fått i uppdrag att under minst 3 år (2026-2028) att satsa på att förebygga och förhindra stora saneringskostnader och risker med PFAS. En viktig del i arbetet är att genomföra pilottest för att visa på stora och positiva effekter av olika saneringsåtgärder. SGU har tillsammans med SGI blivit beviljade bidrag under 5 år för att i ett pilottest stabilisera PFAS med aktivt kol i den omättade zonen vid en brandövningsplats.

In situ-stabilisering av PFAS

En risk som områden förorenade med PFAS ofta utgör är att den spridning som sker med grundvatten riskerar hota nedströms liggande grundvatten eller ytvattenrecipienter. Ett sätt att förhindra vidare spridning av PFAS från ett markområde är att blanda in en sorbent som har en hög förmåga att stabilisera PFAS, såsom aktivt kol. Det övergripande syftet med projektet är att demonstrera och utvärdera in situ-stabilisering för att reducera spridningen av PFAS i mättad och omättad zon.

Inom projektet genomförs pilotstudier på två PFAS-förorenade områden. Platskarakterisering är av största betydelse inför genomförande av en saneringsåtgärd. Därför har omfattande undersökningar genomförts under året. De tekniker som har använts inkluderar bland annat dynamisk grundvattenprovtagning, sonic-borrning med tillhörande geologisk kartering, mätning av grundvattenflöde och PFAS-transport med iFlux, geofysiska mätningar och laktester. Både konceptuella och numeriska modeller för hydrogeologi och föroreningstransport har tagits fram för de aktuella områdena.

Inom Sundsvall-Timrå flygplats undersöks effekten av en källtermsbehandling. Arbetet omfattar in situ-behandling av såväl omättad zon genom inblandning av aktivt kol som mättad zon av genom injektering av kolloidalt aktivt kol (CAC). Försöket i omättad zon inleddes hösten 2023 med att jord grävdes upp och blandades med aktivt kol. Blandningen packades i behållare (cirka 2 m³) för att kunna studera utlakningen av PFAS under kontrollerade former. I försöket jämförs två olika typer av aktivt kol. Försöket i mättad zon inom Sundsvall-Timrå flygplats startade våren 2024 med injektering av kol (CAC) i en volym om ca 1000 m³.

Vid Örnsköldsvik flygplats har en barriär med CAC installerats under hösten 2023. Barriären syftar till att behandla en plym med förorenat grundvatten från en brandövningsplats. Resultaten från platskarakterisering och hydrogeologisk modellering har använts som ett stöd vid dimensionering och optimering av den 70 meter långa och cirka fem meter djupa barriären.

Uppföljningen av de åtgärder som har genomförts inom de två flygplatserna pågår och kommer att fortsätt under hela uppdragstiden. Resultaten när det gäller fastläggning och minskad spridning av PFAS har överträffat förväntningarna och visar att en väl genomförd injektering eller inblandning av aktivt kol minskar spridningen av PFAS med eller till grundvatten med över 95 procent och för vissa ämnen med över 99,9 procent.

Forskning kring olika behandlingsmetoder

Som en del av regeringsuppdraget har forskningsarbeten visat att:

1. Termisk behandling av PFAS-förorenad jord kan vara en alternativ behandlingsmetod. I arbetet har speciellt fokus legat på att förstå hur PFAS-ämnen förändras och förflyttas under den termiska behandlingen.
2. Luftbubbling in situ för att flytta PFAS från djupare grundvatten till gränsskiktet mellan mättad och omättad zon är en långsam och sannolikt svår process att använda i stor skala.
3. Modellering av PFAS-spridning i mark och grundvatten är ett viktigt hjälpmedel för att förstå spridningen och på så vis också bättre kunna förutse effekter av framtida åtgärder i form av till exempel stabilisering.

Större pilottest med stabilisering i omättad zon startar 2026

SGU har i slutet av 2025 beviljats bidrag för ett mycket spännande pilotprojekt. Projektet kommer genomföras i nära samarbete med SGI och drar nytta av de utförda arbetena inom regeringsuppdraget om PFAS. Området där pilottestet ska göras har till exempel undersökts i det pågående arbetet och även om det krävs ytterligare provtagning för dokumentation och för att möjliggöra uppföljningen har de tidigare undersökningarna varit avgörande för att kunna planera pilotprojektet på den detaljnivå som nu gjorts. Under 2026 ska stabiliseringen av jord göras i fyra delområden med två olika inblandningstekniker och två olika mängder av inblandat aktivt kol. Syftet är att visa om mängden aktivt kol kan minskas utan ökad spridning och om olika metoder för inblandning är lika effektiva. Utvärderingen kommer pågå till 2030, men projektet förväntas kunna leverera viktig kunskap och erfarenhet långt tidigare än så.