PFAS finns i mark över hela Sverige

Kartläggningen genomfördes under 2024 och 2025, och resultaten visar att PFAS är en utbredd bakgrundsförorening även i områden där det inte finns några kända lokala utsläppskällor. Kunskap om bakgrundshalter är viktig i arbetet med förorenade områden och behövs för att bedöma om uppmätta halter avviker från vad som normalt förekommer i ett område. Det i sin tur ger stöd för att kunna bedöma om en verksamhet kan ha orsakat en förorening.

– Kartläggningen bekräftar att PFAS är en utbredd bakgrundsförorening även i områden utan kända lokala utsläppskällor. Den stämmer också väl överens med den bild vi fick när vi tidigare undersökte PFAS i grundvatten, säger Lars Rosenqvist, statsgeolog och projektledare för SGU:s pågående PFAS-undersökningar.

Samtidigt finns geografiska variationer. PFAS-halterna är generellt högre i södra Sverige och i kustnära områden längs västkusten. Halterna uppvisar också ett tydligt djupberoende, där de högsta halterna återfinns i ytliga jordskikt och avtar med ökande djup.

– Det här mönstret är särskilt tydligt på landsbygden. Där återfinns de högsta PFAS-halterna huvudsakligen i det organiska ytskiktet, vilket bedöms spegla tillförsel av PFAS via luften till marken, säger Lars Rosenqvist.

Proverna från tätortsområdena innehöll också, jämfört med prover från landsbygden, en större mångfald av olika PFAS-föreningar och större variationer i halterna. Halterna var dessutom generellt något högre.

Kartläggningen omfattade 53 provplatser på landsbygden och 120 provplatser i åtta svenska städer. Jordprover togs från markytan ner till cirka en meters djup.

Kartläggningen indikerar också att mark kan utgöra en potentiellt viktig reservoar för trifluorättiksyra (TFA).

Den kartläggning som SGU har gjort ger viktig kunskap om bakgrundshalter och geografiska variationer av PFAS i svensk mark och utgör ett betydelsefullt underlag för Naturvårdsverkets fortsatta arbete med att utforma vägledning för riskbedömning av PFAS-förorenade områden.

Förekomst och bakgrundshalter av PFAS i mark – en jämförelse mellan rurala och urbana områden i Sverige