"SGU värnar både Gotlands vatten och rikets råmaterialförsörjning"

Läs ledarrepliken på Hela Gotland

Skribenten försöker genom detta slå fast en motsättning mellan SGU:s ansvar som expertmyndighet på grundvattenområdet och myndighetens sektorsansvar att utse riksintressen för värdefulla ämnen eller material. Medan det första uppdraget handlar om att tillhandahålla information om och ge expertstöd kring Sveriges grundvattenresurser, handlar det senare om att skydda fyndigheter av råmaterial av nationellt intresse – som till exempel den sällsynt kvalitativa kalkstenen på Gotland –från åtgärder som kan försvåra utvinningen. Båda uppdrag syftar till att hjälpa andra myndigheter och domstolar att fatta beslut i samhällsplaneringsprocessen.

I den praktiska tillämpningen av dessa båda nationella uppdrag kan det såklart uppstå en lokal målkonflikt, då olika samhällsintressen behöver vägas mot varandra. Det innebär dock ingen motsättning uppdragen emellan eller i myndighetens samlade expertis inom våra ansvarsområden. Det bör inte råda någon som helst tvekan om att SGU ser allvarligt på rådande vattensituation på Gotland. Det är just därför myndigheten arbetar löpande med att stödja regionen, länsstyrelsen och andra aktörer i frågor som rör vattenförsörjningen på ön.

Gotland är ett av de områden i Sverige där SGU lägger allra mest fokus på grundvatten, just på grund av det stora beroendet av grundvatten och den speciella geologin. För ett samhälle som är så beroende av grundvatten är det avgörande att ha kunskap både om när det finns mycket eller lite vatten i marken, och om var det finns bättre eller sämre grundvattenresurser. Under det senaste decenniet har SGU därför genomfört omfattande insatser för att stärka denna kunskap. Vi har bland annat byggt ut övervakningen av grundvattennivåer kraftigt – från 5 till 24 mätplatser – utvecklat modeller som varje vecka visar aktuella och framtida grundvattennivåer samt bedömer risken för vattenbrist, och analyserat hur klimatförändringar kan påverka framtida vattenförsörjning.

Parallellt har ett omfattande kartläggningsarbete genomförts för att ta reda på var på Gotland det finns bättre eller sämre grundvattenresurser, detta bland annat med hjälp av geofysiska flygmätningar och genom mer detaljerade studier av öns olika grundvattenmagasin. Kunskapen har också sammanställts i en omfattande rapport om Gotlands grundvatten. Arbetet är fortsatt pågående, med förbättrade modeller, nya kartläggningar och löpande kunskapsspridning som målsättning.

Ledarskribenten tycks anse att SGU i vårt yttrande kring Heidelberg Materials ansökan om kalkbrytning i Slite borde ha varit mer alarmistiska om vattensituationen på Gotland. Men myndigheter ska arbeta med och utgå från fakta i sina bedömningar, och SGU:s grundvattenexperter har i själva verket mycket noggrant satt sig in i det specifika ärendet. Just området runt Slite har på senare tid kartlagts i detalj vad gäller såväl geologi som grundvattenresurser.

SGU har konstaterat att verksamheten påverkar grundvattnet och att alla möjliga skyddsåtgärder därför måste genomföras för att minimera negativa effekter på vattnet. SGU ställer sig positiva till att företaget visat att det uppfyller kraven för att omfattas av ett undantag från miljökvalitetsnormerna för vatten genom att förbinda sig till att vidta långtgående, omfattande och anpassningsbara skyddsåtgärder, såsom ridåinjektering, skyddsinfiltration, återställande av äldre strandvallar i terrängen samt en adaptiv övervakning av vattenuttaget – både vad gäller mängd och kvalitet – för en hållbar användning. Detta är åtgärder som SGU poängterat är helt grundläggande för att förhindra, eller så långt möjligt minimera, negativ påverkan på grundvattenstatus.

Vad gäller SGU:s uppdrag med att peka ut riksintressen för värdefulla ämnen eller material, som till exempel kalkstenen runt Slite och Bästeträsk på norra Gotland, så beaktas i det arbetet enbart fyndigheternas geologiska egenskaper. Frågor som rör exempelvis grundvatten eller andra intressen avvägs vid en senare tillståndsprövning eller vid beslut om en förändrad markanvändning. Då ska det intresse som bäst motsvarar samhällets behov vara styrande.

Det är viktigt att notera att det inte är SGU som fattar beslut om en fyndighet får lov att utvinnas. Vårt riksintresseuppdrag handlar enbart om att säkerställa samhällets tillgång till viktiga ämnen och material, både för dagens behov och för framtida generationers.

När det gäller Bästeträsks vara eller icke-vara som nationalpark har SGU under flera år påtalat Sveriges behov av fortsatt utvinning av kalksten i närheten av detta område. Det handlar om kalksten som är viktig för byggsektorn, stålindustrin och ur ett brett beredskapsperspektiv. För närvarande finns inga andra fyndigheter i Sverige som är lämpliga för dessa ändamål.

I många europeiska länder är utvinningen av kalksten redan i dag nära den maximala kapaciteten, vilket sannolikt innebär att det saknas utrymme för att öka produktionen för att möta Sveriges behov. Att importera cement skulle dessutom medföra en femdubblad kostnad och orsaka betydande negativ miljöpåverkan till följd av ökade transporter. Därför är det av stort samhällsintresse att möjliggöra en fortsatt hållbar och miljömässigt ansvarsfull utvinning av kalksten i området kring Bästeträsk.

Anette Madsen, generaldirektör SGU

Jennie Abelsson, chef för avdelningen Mark och grundvatten

Lovisa Zillén Snowball, chef för avdelningen Samhällsplanering