Panorama över dagbrottet vid Enåsens guld- och koppargruva. Gruvan lades ned under hösten 1991, men sannolikt finns det mer brytvärd malm i berggrunden.
Foto: Stefan Luth
Potential för fortsatt gruvdrift vid Enåsen
Sannolikt finns det mer brytvärd malm i den nedlagda Enåsengruvan i Ljusdals kommun. Det visar resultaten av en studie som Sveriges geologiska undersökning (SGU) har genomfört. Förutom guld och koppar innehåller malmen även andra värdefulla grundämnen som tellur och vismut.
Mellan 2021 och 2024 genomförde Sveriges geologiska undersökning (SGU) omfattande undersökningar i området kring Enåsengruvan i Hälsingland. Här bröt man guld och koppar under andra halvan av 1980-talet och fram till 1991, och området är klassat som riksintresse för guld.
– Våra resultat visar att Enåsen har potential för ytterligare gruvdrift, med möjliga obrutna malmkroppar med guld och koppar som sträcker sig både i sidled och på djupet, säger Stefan Luth, statsgeolog på SGU, som utfört strukturgeologiskt arbete och geologisk modellering.
De tredimensionellt modellerade kropparna med högst guldhalt (gråskala) sammanfaller med en zon av relativt låg resistivitet (färgskala). Det vita nätet visar den tidigare utbrutna volymen vid Enåsens guld- och koppargruva.
Bild: Stefan Luth
Undersökningarna har omfattat insamling av prover från gruvnära hällar, kvarvarande rester av malm och varp samt befintliga borrkärnor. Många prov undersöktes med bland annat olika typer av mikroskopi och nya skanningsmetoder.
– Inte minst intressant är malmens delvis höga halter av tellur, en halvmetall som blivit allt viktigare inom högteknologiska tillämpningar som solcellstillverkning. Enåsenmalmen innehåller även en hel del vismut samt spår av antimon och kobolt – alla tre grundämnen som EU klassar som kritiska för dagens teknik, säger Erik Jonsson, statsgeolog på SGU, som undersökt malmens mineralogi och petrografi.
Studien fokuserar på Enåsens guld- och koppargruva men tar även med mindre mineraliseringar i närområdet. Geofysiska mätningar med flyg, drönare och markbaserad teknik har vidare bidragit till en 3D-bild av berggrunden.
– Mätresultaten visar tydliga geofysiska signaturer som kan korreleras med mineraliserade zoner som påträffats i borrhål, samt ger indikationer på grafitförande bergarter söder om gruvan, säger Johan Jönberger, statsgeofysiker på SGU.
Foto taget med mikroskop av mycket komplexa sammanväxningstexturer med droppformade och maskliknande inneslutningar av bornit i en vismuttellurid. Texturerna tyder på att de sannolikt har bildats från en kristalliserad ursprunglig malmsmälta. Bildbredd ca 500 mikrometer.
Foto: Erik Jonsson
Alla tolkningar pekar på att mineraliseringen i Enåsen är en starkt metamorfoserad, det vill säga omvandlad, form av en ursprunglig epitermal malm. Sannolikt är den en av få malmer i Norden som smält under sin senare utveckling.
– Det finns också en möjlig koppling mellan ytliga epitermala malmer och djupare porfyrsystem som man bör ta hänsyn till när man väljer strategier vid eventuell framtida prospektering i området, säger Erik Jonsson.
Senast granskad 2025-09-11