Björkå glasbruk.

Björkå glasbruk.

Foto: Lars Olof Höglund, Kemakta.

Björkå glasbruk

På uppdrag av SGU har det under 2015 genomförts en huvudstudie vid det före detta glasbruket i Björkå. Området kring Björkå glasbruk är kraftigt förorenat av arsenik, kadmium och bly vilket kan utgöra en ökad hälsorisk för djur, natur och människor som bor och vistas i området. Arbetet har finansierats med statliga bidragsmedel av Naturvårdsverket via Länsstyrelsen i Kronobergs län.

Björkå glasbruksområde ligger i Uppvidinge kommun i Kronobergs län och var verksamt åren 1872-1962. Glasbruket tillverkade inledningsvis fönsterglas, men produktionen lades efter några år om till buteljglas. Under senare delen av verksamheten tillverkades ugnsfasta formar. Den tidigare glasbruksbyggnaden förstördes vid en brand 1970. I nuläget utnyttjas glasbruksfastigheten för insamling, sortering och försäljning av second-hand varor. Intilliggande fastigheter utgörs av privata bostäder, sommarbostäder samt jord- och skogsbruksfastigheter. Under brukets produktiva period har glasavfall deponerats i området. Glasavfallet, som delvis är uppblandat med annat avfall och organiskt material, ligger i anslutning till ett våtmarksområde som gränsar till Badebodaån.

Höga halter av framförallt arsenik, kadmium och bly har uppmätts i området kring Björkå glasbruk. Därutöver finns ett antal övriga föroreningar som ofta förekommer vid glasbruk, bland annat antimon, barium, bor och fluor. De högsta halterna som har uppmätts är i utfyllnadsområdet och delar av bruksområdet där föroreningarna påträffas nära markytan med höga halter främst i den översta metern i jordlagret. Förhöjda halter påträffas även i djupare liggande marklager. Varningsskyltar finns uppsatta i det mest förorenade utfyllnadsområdet. Detta område är fortfarande öppet för allmänheten men besöksfrekvensen är låg. De områden som nyttjas mest av besökare såsom kafébyggnad, parkeringsplats och försäljningslokaler har låga föroreningshalter.

Norr om den tidigare glasbruksbyggnaden ligger den våtmark som omger delar av Badebodaån. Sedimenten i våtmarken innehåller föroreningar från glasbruket, vilka över tid lakas ur och sprids via grundvattnet till Badebodaåns vatten. Spridningen av föroreningar från våtmarken bedöms dock inte utgöra ett akut hot mot vattenkvaliteten i Badebodaån då de mätningar som utförts inte påvisat tydligt förhöjda halter av föroreningar. Våtmarksområdet översvämmas dock återkommande vilket temporärt kan medföra ökad kontakt och spridning av föroreningar från sediment. Även förändringar i spridningsförhållanden såsom schaktning, ökad erosion eller tilltagande nederbörd kan medföra ökade utsläpp.

De åtgärdsmetoder som först och främst anses lämpliga för att sänka föroreningshalterna är urschaktning av kontaminerade jordmassor eller glasavfall samt deponering på en extern mottagningsanläggning. Jordmassor med högt organiskt innehåll kan kräva omhändertagande med förbränning.

Glasbruksprojektet

Mer information om projektet Björkå glasbruk

Genomförda undersökningar, riskbedömning och åtgärdsutredning

Här finns rapporten från den huvudstudie av området som genomfördes 2015.

Huvudstudie Björkå glasbruk, Kemakta 2016-04 (pdf, nytt fönster)

Senast granskad 2019-03-19