Om SGU:s undersökningar för koldioxidlagring

SGU har i ett regeringsuppdrag under perioden 2023–2025 undersökt två områden i Östersjön som har bedömts vara intressanta för koldioxidlagring. Arbetat har omfattat att:

• digitalisera och bearbeta befintliga seismiska data från gamla borrhål
• göra undersökningsborrningar och seismiska undersökningar på land
• göra seismiska undersökningar och marin kartläggning till havs
• genom 3D-modellering för att skapa modeller av möjlig lagringspotential.

Val av undersökningsområden och bearbetning av äldre data

Urvalet av de två områdena som har undersökts baseras bland annat på SGU:s tidigare studier av potentialen att lagra koldioxid i Östersjön:

SGU:s Rapporter och meddelande nr 142: Geologisk lagring av koldioxid i Sverige (2017)

SGU:s regeringsrapport nr 2001:42 Geologisk lagring av koldioxid i Sverige och i grannländer – status och utveckling.

Ett stor mängd redan befintliga data har använts i undersökningen. Det är framför allt äldre prospekteringsdata som har samlats in under 1960- och 1990-talet, bland annat av företag som har letat efter olja och gas i Östersjön. Denna datamängd har nu digitaliserats och bearbetats ytterligare, för att kunna kombineras med all den nya data som SGU har samlat in mellan 2023–2025.

Undersökningsborrning och seismiska undersökningar på land

SGU har gjort två stycken 1 200 meter djupa kärnborrningar (undersökningsborrningar) i Skåne, nära Trelleborg, och två stycken 800 meter djupa kärnborrningar på södra Gotland. Förutom att borrningarna resulterar i borrkärnor, det vill säga fysiska prov av berggrunden på olika djup, kan också borrhålet användas för geofysiska undersökningar. Borrkärnorna och borrhålet ger bland annat information om berggrundens täthet, egenskaper, tryckförhållanden och temperatur.

Varför görs då detta på land, när det egentligen är havsbotten som är intressant? Det är framför allt mycket kostsamt och tekniskt utmanande att göra kärnborrningar till havs. De borrkärnor som SGU nu har plockat upp är från samma berggrundslager som fortsätter ut under havsbotten. För båda områdena handlar det om djupt liggande sandstenslager som täcks av täta takbergarter.  

Kärnborrningarna har kompletteras med seismiska mätningar som görs från markytan och som kan visa om det finns förkastningar och andra formationer i berggrunden.

Seismiska undersökningar och marin kartläggning till havs

SGU:s undersökningar till havs har genomförts med olika akustiska metoder ombord på det egna fartyget Ocean Surveyor. Akustiska metoder innebär att ljud skickas från instrument ner mot havsbotten där det studsar mot de olika geologiska lagren. Ekot av dessa ljudvågor fångas upp av en mottagare och översätts sedan till bilder som visar hur havsbotten, sedimenten och den underliggande berggrunden ser ut.

I undersökningarna har ekolod (sedimentekolod och multibeamekolod) använts för att kartlägga havsbotten och den övre berggrunden. Potentiell lagring av koldioxid måste dock ske minst 800 meter under havsbotten, och för att ta reda på hur berggrunden ser ut på det djupet har SGU också gjort reflektionsseismiska undersökningar då det varit möjligt. För området i sydöstra Östersjön har begränsningar i tillstånd för undersökningarna förhindrat att nödvändiga data har kunnat samlas in.

De seismiska undersökningarna har genomförts i samarbete med danska GEUS (The Geological Survey of Denmark and Greenland) och Århus universitet.

Ta del våra data

De datamängder med koppling till koldioxidlagring som SGU tillhandahåller är koncentrerade till de två områden i Östersjön som SGU har undersökt under 2023-2025. Här hittar du bland annat data insamlad med hjälp av multistrålekolod, sedimentekolod och reflektionsseismik samt borrhålsdata och data om berggrundens deformationszoner. Data går att ladda ned som färdigpaketerade zip-filer.

Läs mer om datamängderna

3-modellering

Förutom de förutsättningar geologin på plats ger finns ytterligare en faktor som är viktig att beakta; vad som händer i koldioxidlagret över tid. Så kallad dynamisk modellering har därför använts för att förstå hur koldioxiden kan komma att bete sig i reservoarbergarten. Olika scenarier har studerats med variation i parametrar som kan påverka volymen koldioxid som kan injekteras i reservoarbergarten, trycket i formationen och andelen rörlig gas.

Den dynamiska modelleringen, som har utförts av kanadensiska GLJ Ltd, visar att det är möjligt att lagra mer än 300 megaton koldioxid över 30 år i områden i sydöstra Östersjön och mer än 100 megaton koldioxid i området i sydvästra Östersjön.