
Foto: Ronald Arvidsson, SGU
MinLand
Det SGU-styrda projektet MinLand är nu avslutat. Projektet har strävat efter att skapa bättre förutsättningar för en bra balans i frågor som rör markanvändning för att utvinna metall och mineral på ett långsiktigt hållbart sätt.

MinLand är och var ett EU-projekt kring hållbar markanvändning och hållbar produktion av mineralresurser. Projektet har koordinerats av SGU och drivits inom avdelningen för mineralresurser. Projektet startades efter att man inom EU observerat att produktionen av mineral är låg eller hotad. Produktionen av metalliska mineralresurser är till exempel bara cirka fem procent av den konsumtion som sker inom EU.
Utmaningarna har dessutom ökat då konkurrensen om marken och vad den ska användas till har hårdnat både i Sverige och Europa som helhet. Samtidigt ökar vårt behov av olika metaller och mineral inte minst vid en grön omställning till hållbara transporter och elförsörjning (till exempel elturbiner i vindkraftverk), där enbart återvinning inte räcker till för att täcka behoven.
Projektet har drivits under två år och finansierades av EU inom det ramprogram som rör forskning och innovation, Horizon 2020.
MinLand har strävat efter att skapa bättre förutsättningar för en bra balans i frågor som rör markanvändning för att utvinna metall och mineral på ett långsiktigt hållbart sätt.
Projektet MinLand har:
- etablerat en databas över existerande lagstiftning, ramverk och strategier
- analyserat olika rättsfall om markanvändning för prospektering och brytning av mineralresurser (metall och mineral)
- utvecklat vägledning inom området
- genom workshops och expertmöten använt en metodik för användare och sakägare inom markanvändning
- skapat ett nätverk av användare och sakägare inom markanvändning och utvinning av mineralresurser
Ett axplock av resultaten för att prospektering och brytning av mineralresurser integreras med åtkomst till mark skall ske är till exempel:
- Det krävs högkvalitativ geologisk information.
- Prospektering kan ske parallellt med andra aktiviteter och markanvändning.
- Miljökonsekvensbeskrivningen är en del av markanvändningen.
- Det krävs ett politiskt ansvar.
- Expertis i alla led – räcker ofta inte till på regional och lokal nivå.
- Verktyg liknande svenska riksintressen; för att mineral skall vara en del av markanvändningen; för att avgöra vilken markanvändning är att föredra – för att detta skall vara funktionellt måste mineralresurserna värderas minst lika högt som annan markanvändning; även integrerat med tillståndsgivning; myndigheternas ageranden måste vara integrerade in en sammansatt process under tillståndsgivningen och markanvändningsbesluten.
- Förståelse för att mineral är en del i en värdekedja från brytning till färdig produkt.
- Information och samråd mellan industri, myndigheter och allmänhet har två komponenter, en lagstyrd, till exempel MKB/samråd och en som bolagen anpassar till de lokala behoven för ett projekt (behov av information om miljö, påverkan, ekonomiska möjligheter, med mera).
Det krävs tre principer för att mineral skall vara en del i markanvändning och leda till brytning; kunskap om geologi; geologin skall in i markanvändningen; skall kunna vägas in och även vara prioriterad i markanvändningen.
En mycket lyckad del i projektet var nätverksträffar där diskussioner rörde tre huvudområden:
- tillståndsgivning
- koppling mellan mineral- och markanvändning
- transparens.
Projektet har byggt på ett brett deltagande med 22 partners, sju tredjeparter via EGS, myndigheter, industri. intresseorganisationer och konsultföretag med förankring inom tillståndsgivning, markanvändning, hantering av mineralresurser med mera – både på övergripande och mer lokal nivå.
Projektet löpte från december 2017 till november 2019 och avrapporterades första häften av 2020. Projektets webbplats kommer att finnas kvar åtminstone fram till 2023. Från SGU har följande personal varit med, Ronald Arvidsson (projektledare och koordinator), Nikolaos Arvanitidis, Mats Aunes, Erika Ingvald, Kaj Lax, Pontus Westrin och Peter Åkerhammar.
Projektet finansierades av EUs Horisont 2020 forsknings- och innovationsprogram under kontrakt GA 77 66 79.
Senast granskad 2021-09-10