Sub-till sediments and deflation surfaces in south Sweden – what are their implications for the glacial history of this area?

Titel på projektet

Sub-till sediments and deflation surfaces in south Sweden – what are their implications for the glacial history of this area?

Projektledare

Helena Alexandersson, Lunds universitet

Beviljade medel från SGU

2 088 000 kr

Projektperiod

2019-2021

Om projekt

Under lång tid var den allmänna uppfattningen bland geologer att inlandsisen var som en bulldozer som gick fram över landskapet och skrapade bort jorden och ersatte den med ett nytt: dagens landskap skulle således avspegla bara vad som hänt under och efter den senaste istidens maximum för cirka 20 000 år sedan. Men i slutet av 1980-talet visade SGU-geologen Robert Lagerbäck att i norra Sverige finns sediment och landformer som har bevarats i mer än 75 000 år, trots att de har körts över av minst en inlandsis. Senare forskning har i stort sett bekräftat den här bilden och har visat att bevaringen av gamla landformer bland annat beror på hur temperaturen i botten av inlandsisen har varierat i tid och rum.

De gamla landformerna har framför allt hittats i norra Skandinavien, där isen var mycket kall under lång tid, men i en ny rapport argumenterar Lagerbäck för att samma mönster kan ses i södra Sverige, särskilt i Småland. Han beskriver hundratals observationer i gamla grustäkter av vad han tolkar som en begravd markyta täckt av morän. Den begravda markytan karakteriseras av vindslipade stenar och spår av permafrost, vilket tyder på att den bildades under en kall och blåsig period då södra Sverige var isfritt. Men när ägde denna period rum? Lagerbäck föreslår att markytan bildades för mer än 75 000 år sedan, i början av den senaste istiden, men har inga faktiska åldersbestämningar som stödjer detta. Vi anser däremot att det är mer sannolikt att den begravda markytan är betydligt yngre, kanske likåldriga med andra moräntäckta isälvs- och issjösediment i Småland. Dessa har i nyligen genomförda undersökningar visat sig vara cirka 55 000 – 30 000 år gamla.

Vi vill testa vilken av dessa hypoteser som är rätt genom att åldersbestämma markytan och dess sediment med hjälp av ett nytt dateringskoncept genom en kombination av luminiscensdatering och kosmogen exponeringsdatering. Genom att datera både de vindslipade stenarna och de sediment som täcker dem kan vi få fram både tidpunkten då markytan bildades och hur länge den isfria perioden varade. Vi kommer också att göra detaljerade sedimentologiska undersökningar för att bekräfta, eller motbevisa, tolkningen av markytan och sedimenten under och ovan den. Oavsett om det är vår eller Lagerbäcks hypotes som visar sig vara korrekt kommer resultaten att ha stor betydelse för vår förståelse av södra Sveriges nedisningshistoria och ge en helt ny bild av hur inlandsisarna har påverkat landskapet. Sådan kunskap är intressant i sig, men är också användbar för till exempel klimatmodellering och för riskbedömning av förvaring av kärnavfall.