Årsredovisning

Två viktiga framtidsfrågor där SGU kan bidra med lösningar ställdes under 2025 än mer på sin spets. Det skriver generaldirektör Anette Madsen och lyfter behoven av beredskap och samverkan.

Läs SGU:s Årsredovisning 2025

Generaldirektörens förord

2025 var året då två ödesfrågor för mänskligheten ställdes än mer på sin spets – tillgången till råmaterial och klimatförändringarna. Det var också året då jag tillträdde som generaldirektör för en myndighet som både kan och vill bidra till lösningar på detta – nationellt, på EU-nivå och globalt.

Redan innan Donald Trump åter svors in som USA:s president har försörjning av metaller och mineral varit en av de hetaste frågorna. Begreppet ”Rare earths” – sällsynta jordartsmetaller har nämnts upprepade gånger under året vare sig det har handlat om Grönland, Ukraina eller Kina. USA har infört exportkontroller och tullar och Kina har svarat med samma mynt. I ljuset av den extremt snabba omvärldsutvecklingen, där det geopolitiska landskapet har ritats om, har behovet av en inhemsk utvinning av de material vi behöver för klimatomställningen, vårt försvar och ny grön teknologi, blivit alltmer uppenbart och angeläget. Ett behov jag har lyft bland annat i en debattartikel i Dagens industri och i Lördagsintervjun i P1.

Bidrar till motståndskraft vid kris

Kriget i Ukraina med de fruktansvärda konsekvenser det innebär har fortsatt och Ryssland har medvetet attackerat kritisk civil infrastruktur och försökt underminera befolkningens motståndskraft och försvarsvilja genom att bland annat beröva dem el, vatten och värme. Erfarenheterna från kriget visar att det krävs god förmåga och beredskap att skyndsamt reparera, bygga och anlägga ny militär och civil infrastruktur.

Samma typ av beredskap krävs också för hanteringen av extrema väderhändelser till följd av klimatförändringar. Sommarens ovanligt låga grundvattennivåer blev en påminnelse om hur beroende vi i Sverige är av tillgången till grundvatten – för dricksvattenförsörjning, industri och livsmedelsproduktion. SGU:s meddelanden om risk för vattenbrist i olika områden och veckovisa rapporter om aktuella grundvattennivåer har väl sällan varit så väl uppmärksammade som i år. Detta aktualiserar också behovet att ha en överblick över möjliga grundvattentillgångar som kan fungera som reserver i händelse av kris.

SGU blev under sommaren beredskapsmyndighet i sektorn Industri, byggande och handel. Här ingår också Tillväxtverket och Boverket och tillsammans ansvarar vi för att Sverige har en stark byggnads- och reparationsberedskap. För att lyckas med detta uppdrag behöver vi en tät samverkan med vårt svenska näringsliv och andra samhällsaktörer.

Samverkan är en nyckel

Ett annat område där samverkan är en nyckel är frågan om utvinning av uran ur svensk berggrund. Riksdagens beslut att uran, från den 1 januari 2026, är ett koncessionsmineral och därmed omfattas av minerallagen, innebär att det åter är tillåtet att utvinna och omhänderta det uran som fram tills nu endast kasserats som avfall vid annan utvinning.

Uran väcker frågor och engagemang, framför allt i de delar av landet där prospekteringsbolag visat intresse för att undersöka berggrunden. Ett av mina viktigaste budskap när jag träffar centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner ute i landet är att vi, våra olika uppdrag till trots, måste samverka för att lösa de målkonflikter som i annat fall riskerar att bromsa den samhällsutveckling vi eftersträvar. Tillsammans ska vi verka för att allmänheten får tillgång till korrekt och aktuell information.

Regeringens historiskt stora satsning på SGU:s verksamhet inom mineralområdet gick 2025 in på sitt andra år. SGU har oförtrutet fortsatt att kartlägga malmpotentiella områden samt tagit fram ett nationellt program för undersökningsarbete enligt EU-förordningen om kritiska råmaterial, CRMA. För att säkra försörjningen av råmaterial blir vårt arbete med att peka ut, detaljavgränsa och aktualitetspröva riksintressen för samhällsviktiga material blir alltmer angeläget. Vi har tagit fram en ny sektorsbeskrivning som tydliggör hur och varför myndigheten fattar beslut om riksintressen. Vårt regeringsuppdrag om att utreda möjliga platser för geologisk lagring av koldioxid har gått in på det tredje och sista året och slutredovisas i mars 2026. Vi har även inlett arbetet med regelförenkling inom nettonollteknikområdet, det vill säga teknik för att minimera koldioxidutsläpp.

Styrka i vår breda expertkunskap

Ofta beskrivs motsatsförhållanden inom SGU:s verksamhetsområden, men det är just häri vår styrka ligger – myndigheten är unik i sin breda expertkompetens inom geologi. Genom detta har vi förutsättningar att belysa komplexa frågor ur många perspektiv. Vår kompetens är starkt efterfrågad, vilket märks alltmer i olika sammanhang, i allt från i olika samarbeten med myndigheter och andra aktörer till media.

En förutsättning för att klara vårt samhällsviktiga uppdrag är en stark och effektiv organisation som, med utgångspunkt i den statliga värdegrunden och i våra värderingar – kompetens, öppenhet och samarbete – verkar för ett högt förtroende. Vi gick in i året med ett ansträngt ekonomiskt läge. Under 2024 nyttjade vi hela myndighetens anslagskredit, en kredit som vi lyckats betala tillbaka under året och dessutom säkerställt att vi går in i 2026 med fullt anslagssparande, bland annat tack vare vårt målinriktade arbete med intern styrning och kontroll. Under året har vi också tagit fram en ny krisplan och i samband med flytten av vårt huvudkontor arbetat med arbetssätt och förhållningssätt. När vi kliver in i 2026 har vi en mer robust grund att stå på för att anta de utmaningar som samhället behöver vår kompetens för att lösa. Och det ska vi göra tillsammans, som Ett SGU.

Anette Madsen
Uppsala, februari 2026