Ett foto över ett område med gruvavfall i Sverige.

Foto: Kristina Sjödin, SGU

30 mars 2017

Delredovisning av strategi för hantering av gruvavfall

Som ett första steg i arbetet med en strategi för hållbar hantering av gruvavfall har Naturvårdsverket och SGU tillsammans tagit fram två delrapporter: Dels en utvärdering av genomförda efterbehandlingar av gruvor, och dels en sammanställning av kostnader för hantering och efterbehandling av gruvor.

Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning ska på uppdrag av regeringen tillsammans ta fram en strategi för hantering av gruvavfall samt göra en bedömning av kostnader och åtgärder för efterbehandling.  Idag, den 30 mars, görs en delrapportering av uppdraget i form av två rapporter som kan läsas var för sig; en utvärdering av genomförda efterbehandlingar av gruvor och en sammanställning av kostnader för hantering och efterbehandling av gruvor. 

Några resultat från utvärdering av genomförda efterbehandlingar av gruvor

  • Utvärderingen visar att efterbehandlingsplaner och åtgärder har utvecklats med tiden. 
  • Tillgängliga metoder och grundläggande principer har i stort sett varit desamma under perioden, men förberedande utredningar och projektering ser generellt ut att vara mycket mer omfattande och genomarbetade under senare år. Samtidigt har lagstiftningen med tiden skärpts så miljökraven har blivit högre, särskilt under 2000-talet. 
  • Det har i de flesta fall saknats mätbara mål för efterbehandling, till exempel att komma under gränsvärden för vissa ämnen. Målen har som regel varit generella, som att ”minska” vittringen, även om mål och åtgärder under senare tid blivit mer specifika.

Några resultat från kartläggningen av statens och verksamhetsutövarnas kostnader för efterbehandling av gruvor

  • Statens totala utrednings- och åtgärdskostnad uppskattas till drygt 700 miljoner kronor till och med 2016. Den siffran förväntas dock stiga, dels för att objekt utan ansvarig verksamhetsutövare åtgärdas, dels för att vissa objekt måste åtgärdas för att undvika allvarliga miljöskador eftersom ansvariga verksamhetsutövare saknar betalningsförmåga.
  • Kostnaderna avgörs i stor utsträckning av objektsspecifika förutsättningar.
  • Effektiva strategier för avfallshantering under drift kan minska verksamhetsutövarens kostnader för efterbehandling när gruvan stängs.
  • I delredovisningen ingår även en sammanställning av nyckeltal för olika efterbehandlingsåtgärder och en beskrivning av faktorer som påverkar skillnad mellan beräknat och faktiskt utfall.

Regeringsuppdraget

Gruvnäringen är och har länge varit en viktig del av svensk industri, där Sverige är EU:s största järnmalmsproducent och även framträdande när det gäller övriga basmetaller. För att säkerställa Sveriges ställning som gruvnation och göra Sverige till en föregångare för en hållbar gruvnäring och avfallshantering, där verksamheten inte överlämnar en skadad miljö eller ekonomiska åtaganden till framtiden, har regeringen gett Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning i uppdrag att:

  • ta fram en långsiktig strategi för hantering av gruvavfall och bedömning av åtgärder för efterbehandling av gruvverksamhet (del 1)
  • utvärdera de efterbehandlingar av nedlagda gruvverksamheter som har genomförts från 1980-talet och framåt (del 2), samt
  • kartlägga kostnader för hantering av gruvavfall och för efterbehandling av gruvverksamhet (del 3).

Slutredovisningen ska ske senast 15 september 2017.

Läs båda delrapporterna här (länk)

 

Kontaktperson för del 2 (utvärdering av efterbehandlingar av nedlagda gruvverksamheter):

Erika Ingvald, enhetschef, SGU, telefon 018-17 93 50
 
Kontaktpersoner för del 3 (kartläggning av kostnader för hantering av gruvavfall och för efterbehandling av gruvverksamheten):

Elisa Abascal Reyes, projektledare, Naturvårdsverket, telefon 010-698 12 15.