Unik studie om geoturism
Värdet av geologisk mångfald är relativt okänt. Likaså har få studier gjorts av geoturism. Hur stor del av turismen i Sverige är geoturism? Är man en geoturist om man solar på stranden?
Det finns ett behov av att tydliggöra värdet av hållbart nyttjande av geologisk mångfald och det geologiska arvet. Nu har WSP, på uppdrag från SGU, genomfört studien ”Samhällsekonomisk värdering av geoturism”.
I studien går man bland annat igenom begreppen geologisk mångfald, ekosystemtjänster och natursystemtjänster. Här har man valt att definiera geoturism som turism med fokus på geologi (såväl formerna i landskapet som de processer som skapat dem), där det geologiska besöksmålet är primärt, och där det ingår en lärande komponent. Att besöka en strand för sol och bad är alltså inte självklart geoturism även om geologiska processer är en förutsättning för att stranden finns där, eftersom den lärande komponenten saknas.
Geologiska besöksmål kan te sig mycket olika: dramatiska landskapsvyer, intressanta lämningar på specifika platser, museum och gruvor. Geoturisten kan också ha olika fokus – från de kunniga som besöker turistmålet på grund av geologin (mineralen, formationerna), de som mest är ute efter en naturupplevelse, de som gör ett besök för att de befinner sig i närheten och slutligen, de oavsiktliga geoturisterna, som inte har gjort ett aktivt val utan bara hamnat där (kanske de förstnämndas barn).
14 miljoner besök på geoturistmål i Sverige
Turismen i Sverige omsatte år 2014 drygt 270 miljarder kr per år. Geoturister kan drivas av många olika intressen och vi kan därmed anta att de kan utgöra en betydande andel av det totala antalet turister som besöker lärande besöksmål. Besökare på vattenfall, grottor, naturområden, friluftsområden och industriminnen kan delvis antas vara geoturister, medan besök på badanläggningar och skidåkning inte ses som geoturism. Med den avgränsningen har man i studien räknat fram att 10 % av den totala turismen (år 2008) kunde ses som geoturism, vilket motsvarar drygt 14 miljoner besökare.
Friluftslivets och Sala silvergruvas samhällsekonomiska värde
Ett mått på samhällsekonomiskt värde är hur mycket pengar turister spenderar och hur mycket de tycker de att det är värt. En enkät till besökare i Sveriges nationalparker år 2014 pekar på att betalningsviljan är något högre än vad man faktisk lagt ut. En fältstudie för Sala Silvergruva visar att det samhällsekonomiska värdet av Sala silvergruva är 10-14 miljoner kronor per år. Den faktiska omsättningen är drygt 7 miljoner kronor/år.
Läs om detta och mycket mer i rapporten:
Samhällsekonomisk värdering av geoturism, WSP 2016-06-15 (nytt fönster)