Karin Högdahl. Exportfältet i Grängesberg, Bergslagens största järnmalm, med kvarvarande underjordiska malmreserver som förutom järn inkluderar sällsynta jordartsmetaller (REE) och fosfor.

12 april 2019

Ny forskning visar på magmatisk bildning av järnmalmer av Kirunatyp

En grupp forskare, däribland en SGU-geolog, har genom att granska isotoper av järn och syre visat att apatitjärnmalm, den i Sverige och Europa viktigaste järnmalmstypen, har magmatiskt ursprung.

Ursprunget och bildningssättet för de ekonomiskt viktiga apatitjärnmalmerna har varit omdebatterat under mer än 100 år. Men nu har en Uppsalaledd forskargrupp med hjälp av analyser av isotopsammansättningarna av järn och syre visat på att dessa malmer måste vara magmatiskt bildade. Resultaten, som presenteras i en artikel i Nature Communications har stor betydelse för tolkningen av dessa viktiga järnmalmer.

– Det visar i sin förlängning att världen sannolikt fått uppleva utbrott av järnmalmsvulkaner ett flertal gånger genom den geologiska historien, säger Erik Jonsson, statsgeolog på SGU och en av forskarna bakom studien.

För att närma sig en lösning har forskargruppen systematiskt analyserat isotopsammansättningarna i de två grundämnen – järn och syre – som bygger upp det viktigaste malmmineralet i alla dessa förekomster, järnoxiden magnetit. Genom att jämföra resultaten från malmer i Sverige, Chile och Iran med både existerande isotopdata och helt nya analyser av magnetit från en mängd olika magmatiska bergartsmiljöer världen över visar man att över 80 procent av proven från malmer av kirunatyp måste vara bildade av magmatiska högtemperaturprocesser i en högst sannolikt vulkanisk till grunt subvulkanisk miljö.

Järnmalmer av så kallad kirunatyp – uppkallade efter den klassiska gruvan i norra Sverige – står idag för mer än 90 procent av Europas totala järnmalmsproduktion, och utgör också en mycket viktig malmtyp i andra länder världen över.  Förekomsterna av järnmalmstypen i Kiruna och Malmberget, samt i Grängesberg och Blötberget i Bergslagen, utgör rika järnreserver. Men de är också en möjlig framtida resurs för eftersökta och kritiska metaller som fosfor och sällsynta jordartsmetaller (REE), av vilka flera spelar nyckelroller för grön energiteknik.

Senast granskad 2019-04-12