Jordlagren i södra Sverige kan vara äldre än väntat
En ny forskningsrapport menar att jordlagren i södra Sverige är äldre än man tidigare trott. Slutsatserna kan få stora konsekvenser för vår förståelse av den senaste nedisningens effekt och landskapets utveckling i södra Sverige.
I delar av norra Sverige finns sedan länge belägg för att den senaste inlandsisen inte verkade som den osthyvel över landskapet som man trott dessförinnan. Istället eroderades de äldre jordlagren endast blygsamt av den senaste isen, eller ibland inte alls, förutom av det vatten som bildades när den smälte bort. I sådana områden har jordlagren och deras terrängformer istället bildats vid tidigare nedisningsperioder. Enligt den nya rapporten kan landskapet i södra Sverige ha genomgått en liknande utveckling.
Rapporten bygger på undersökningar av fler än 200 lagerföljder i sand- och grustäkter söder om den mellansvenska israndzonen - en zon tvärs över Sverige i höjd med norra Vänern och Vättern – och på rekognosering av terrängen mellan de täkter som besökts. Vid denna zon stod inlandsisens front i princip still då avsmältningen norrut tog paus på grund av en tusenårig köldperiod för cirka 12 000 år sedan, Yngre dryas.
För rapportens slutsatser har förekomsten och studier av vindslipade stenar och block haft en fundamental roll. Den allmänt förekommande vindslipningen söder om den mellansvenska israndzonen anses traditionellt härröra från Yngre dryas. Undersökningen visar dock att de vindslipade stenarna som påträffas söder om denna zon ofta har visat sig vara täckta av, eller hittas inuti morän, vilket är en jordart som avsätts av en inlandsis. Rapportens slutsats är därför att vindslipningen - och därmed de jordlager som de vindslipade stenarna ligger på i södra Sverige - i huvudsak är äldre än den senaste nedisningen, precis som i de norra delarna av landet.
Undersökningens resultat får också konsekvenser vad gäller den högsta kustlinje som man traditionellt har identifierat längs södra Sveriges kuster. Rapporten menar att den istället sannolikt återspeglar två olika inlandsisars avsmältningar. Från den isfria perioden emellan nedisningarna finns spår efter ett periglacialt skede, det vill säga en markyta som påverkats av den speciella miljön som uppstår i närheten av en inlandsis där bland annat stenar blir vindslipade av mycket starka vindar.
Vill du läsa rapporten? Klicka på länken nedan, eller beställ rapporten via SGU:s kundtjänst.
Rapporten ” Den senaste nedisningen i södra Sverige – och tiden dessförinnan” (pdf, öppnas i nytt fönster)
Vindslipat block och sten.
Robert Lagerbäck/SGU
Senast granskad 2018-03-16